Vet justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (s) vad han beslutar om?

Det pågår en debatt mellan socialdemokraterna och centerpartiet om EUs datalagringsdirektiv. Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (s) hänvisar i GP till Gudrun Antemars trafikdatalagringsutredning (SOU 2007:76) och hävdar att "rättsväsendet ska bara kunna få ut uppgifterna för misstänkta personer, och bara efter domstolsbeslut." Det är fel.

Gudrun Antemar återger på sidan 223 i sin utredning att för att få ut trafikuppgifter enligt 6 kap. 22 § första stycket 3 lagen om elektronisk kommunikation (LEK) behöver det inte finnas en skäligen misstänkt person och det är den brottsbekämpande myndigheten, inte en domstol, som beslutar om åtgärden. Antemar föreslog ingen förändringar av 6 kap. 22 § första stycket 3 LEK, vilket gjorde att två sakkunniga i utredningen motsatte sig hennes förslag (Lagerud och Lindblom). Regeringens proposition 2010/11:46 "Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål - genomförande av direktiv 2006/24/EG", som socialdemokraterna angett stöd för i riksdagen, innehåller inte heller en sådan förändring.

En annan utredning, Polismetodutredningen (SOU 2009:1), föreslår förvisso att 6 kap. 22 § första stycket 3 ska försvinna men den ska ersättas av en ny lag, lagen om tillgång till uppgifter om viss elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Även enligt det senare förslaget kan brottsbekämpande myndigheter få ut trafikuppgifter utan domstolsbeslut och det behöver inte finnas en skäligen misstänkt person. Polismetodutredningens förslag har accepterats av regeringen genom lagrådsremiss den 16 december 2010, godkänt av lagrådet den 18 januari 2011.

Givet att de brottsbekämpande myndigheterna bl.a. med hjälp av elektronisk övervakning ska kunna upptäcka och förhindra brott före brotten inträffar så är polismetodutredningens förslag rimligt. I underrättelseverksamhet går det inte att ha krav på att spaningen ska inriktas mot misstänkta personer utan det måste ske bredare. Vidare är nyttan av att domstolar i förväg ska styra de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet begränsad. Ett sådant krav riskerar att bli en integritetskuliss då domstolarna lätt kommer att hamna i händerna på de brottsbekämpande myndigheterna som alltid kan peka på att det finns ett trängande intresse. Det är då bättre med en stark efterhandskontroll av en oberoende myndighet, t.ex. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Om man inte tycker att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna använda elektronisk övervakning för att upptäcka och förhindra brott så är saken enklare, då ska sådan övervakning förbjudas.

Det är dock oroväckande att justitieutskottets ordförande i sitt försvar av trafikdatalagringsdirektivet inte verkar känna till grundläggande fakta. Han hänvisar ju trots allt till Gudrun Antemars utredning som motsäger hans påstående. Det är möjligt att ändringar sker efter att proposition och lagrådsremisser presenterats, men det börjar bli sent och jag ifrågasätter om det finns utrymme för något annat än symboliska förändringar.

Bloggar
Bengt Jonsson

Justitieutskottet tar upp EU-TFTS

Enligt föredragningslista tar riksdagens justitieutskott den 13 september 2011 upp EU-förslag om ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism (EU-TFTS). Det innebär att EU ska bygga upp en omfattande databas som kommer att innehålla vanliga privatpersoners bankdata. Jag har tidigare framfört kritik mot detta i tre separata inlägg.

Utländska företag och libyisk internetövervakning

Wall Street Journal har en intressant artikel om företag som byggt upp libyisk internetövervakning. Boeings dotterföretag Narus dyker ofta upp, även i detta fall. Får lägga till franska Amesys, kinesiska ZTE och sydafrikanska VASTech till listan. Amesys verkar ha en produkt som kallas "Eagle". I artikeln står följande.

Whereas many Internet interception systems carry out basic filtering on IP address and extract only those communications from the global flow (Lawful Interception), EAGLE Interception system analyses and stores all the communications from the monitored link (Massive interception).

On its website, Amesys says its "strategic nationwide interception" system can detect email from Hotmail, Yahoo and Gmail and see chat conversations on MSN instant messaging and AIM. It says investigators can "request the entire database" of Internet traffic "in real time" by entering keywords, email addresses or the names of file attachments as search queries.

Av artikeln framgår det att VASTech tjänst "Zebra" kan användas för trafikanalys, dvs kartläggning av individer, nätverk, grupper och organisationer.

A description of the company's Zebra brand surveillance product, prepared for a trade show, says it "captures and stores massive volumes of traffic" and offers filters that agents can use to "access specific communications of interest from mountains of data." Zebra also features "link analysis," the description says, a tool to help agents identify relationships between individuals based on analysis of their calling patterns.

John Cerone om FN och Palestinas status

John Cerone, medlem i the American Society of International Law, har skrivit en informativ text om FN och Palestinas status.

al-Sadr: Inga fler attacker mot USA

DN rapporterar att den radikale irakiske shialedaren Muqtada al-Sadr beordrat sina anhängare att inte anfalla USA-styrkor i landet.Det är bra, framförallt för de irakier som önskar att landet ska vara självständigt, demokratiskt och fredligt. Jag skrev några rader om al-Sadr i Nationalencyklopedins årsbok för 2004 (dock med stavningen as-Sadr efter redaktörens ändring).

Inbjudan - Tio år sedan terrorattackerna den 11 september: Var står Sverige och världen idag?

I ett panelsamtal möts tre jurister för att ge sin syn på var Sverige och världen står idag mot bakgrund av terrorattackerna den 11 september 2001. Vad har hänt under de senaste tio åren kring internationellt bruk av våld, kampen mot internationell terrorism och främjandet av demokrati?

Datum och tid: måndagen den 12 september, klockan 18–19.30 (inkl. frågestund)
Lokal: Stockholms universitet, Aula Magna, vänster hörsal.
Moderator: John Chrispinsson

Medverkande
Said Mahmoudi – professor i internationell rätt och dekanus för Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Hans forskningsområden berör bland annat internationellt bruk av våld och internationella organisationer. Under senare år har han fokuserat sin forskning på folkrättsliga regler beträffande gemensamma värderingar och principer (t.ex. fred, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter) och globala resurser (oceaner, klimat, biologisk mångfald). Hans pågående forskning handlar om förhållandet mellan Islam och folkrätt.

Ove Bring – professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och i folkrätt vid Uppsala universitet och Försvarshögskolan. Han har tidigare arbetat som sakkunnig, departementsråd och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet. Sedan 1999 är han ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag. Han har författat en mängd böcker och artiklar inom folkrätt och debatterar också flitigt i media. Hans specialområden är bland annat folkrätt och säkerhetspolitik, FN-stadgans folkrätt, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer, internationell humanitär rätt i väpnade konflikter och nedrustningsrätt.

Han och Said har varit flitigt kommenterat internationella väpnade konflikter och kampen mot internationell terrorism. Deras något varierande åsikter i dessa frågor har kommit till uttryck i boken ”Internationell våldsanvändning och folkrätt”, som de publicerade 2006. De har även debatterat om dessa frågor vid flera tillfällen.

Hans Corell – FN:s undergeneralsekreterare för rättsliga frågor och FN:s rättschef mars 1994 - mars 2004, alltså under den aktuella tiden för både för Afghanistan- och Irakkriget. Han var ögonvittne till terrorattacken den 11 september 2001. Tjänstgjorde 1984-1994 i Utrikesdepartementet som ambassadör och chef för departementets rättsavdelning. Under åren 1962-1984 var han verksam i olika domstolar och i Justitiedepartementet.

Han var medlem i Sveriges delegation till FN:s generalförsamling 1985-1993 och har haft flera förordnanden med anknytning till Europarådet, OECD och ESK (nu OSSE). Sedan 1990 är han ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag. År 1998 var han generalsekreterarens representant vid Romkonferensen om upprättande av den Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Sedan februari 2006 är han ordförande i styrelsen för Raoul Wallenberg Institute i Lund. Han är hedersdoktor vid Stockholms universitet och undervisar ibland på våra kurser.

Panelsamtalet inleder höstens serie av tisdagsföreläsningar (även om just detta evenemang äger rum en måndag!).

Föreläsningarna har fri entré och är öppna för alla. Ingen föranmälan krävs.

Välkommen miljardsatsning på matematik

Regeringen har på förslag från folkpartiet enats om att skjuta till 2,6 miljader kr för att höja resultaten i matematik. Det är mycket bra.

Ship to Gaza post scriptum

I fredags publicerade New York Times den rapport som FN-kommissionen under Palmer presenterat angående Ship-to-Gaza.

När Ship-to-Gazafartygen bordades den 31 maj 2010 skrev jag en kommentar på min blogg. Vid tidpunkten för min bloggpost var utgångspunkten i media att stater inte har någon rätt att ingripa mot fartyg under annan stats flagg utanför sitt territorialhav. Jag påpekade att det stämmer om det är folkrätten i fredstid som är tillämplig men inte om det råder en väpnad konflikt. Jag redogjorde därefter vad som gäller i fred respektive i väpnad konflikt. Eftersom jag alltid tvingar mina studenter att välja vilka regler som är tillämpliga kände jag mig tvingad att ta ställning och valet blev reglerna i fredstid vilket påverkade mina senare slutsatser. Professorerna Ove Bring och Said Mahmoudi kom till samma slutsats.

FN-kommissionen kommer till en annan slutsats, det rådde en väpnad konflikt vid den aktuella tidpunkten (para. 73). Det intressanta är att såväl Israel som Turkiet verkar vara överens om att det är en väpnad konflikt som råder, de är dock oense om den ska klassificeras som icke-internationell eller internationell (paras. 24 och 46). Den senare klassificeringen är viktig eftersom blockadreglerna endast gäller vid en internationell väpnad konflikt.

On that basis, the Turkish Commission concludes that Israel’s blockade is illegal, on the grounds that:
(a) A blockade may only be imposed in a situation of international armed conflict and the State of Israel has never recognized Palestine as a State or its armed conflict with Hamas as an international one (para. 23)
...
The Israeli Commission’s conclusions on Israel’s naval blockade can be summarized as follows. Since the beginning of 2001, thousands of rockets and mortars have been fired into Israel in ever growing numbers from the Gaza Strip.114 Against this background, Israel declared that an armed conflict was taking place between it and Palestinian terrorist organizations, and that the normative framework to be applied to the activities of the IDF were the principles and rules of the law of armed conflict. (para. 46)
...
The Panel now turns to consider whether the other components of a lawful blockade under international law are met. Traditionally, naval blockades have most commonly been imposed in situations where there is an international armed conflict. While it is uncontested that there has been protracted violence taking the form ofarmed conflict between Israel and armed groups in Hamas-controlled Gaza, the characterization of this conflict as international is disputed. The conclusion of the Panel in this regard rests upon the facts as they exist on the ground. The specific circumstances of Gaza are unique and are not replicated anywhere in the world. Nor are they likely to be. Gaza and Israel are both distinct territorial and political areas. Hamas the de facto political and administrative authority in Gaza and to a large extent has control over events on the ground there. It is Hamas that is firing the projectiles inIsrael or is permitting others to do so. The Panel considers the conflict should btreated as an international one for the purposes of the law of blockade.(para. 73)

Den enda svenska folkrättsjuristen som i maj 2010 offentligt argumenterade för att det rådde en väpnad konflikt var Göran Lysén. FN-kommissionen uttrycker samma uppfattning vilket gör blockaden laglig. Jag accepterar slutsatserna i denna del och har under resans gång ändrat uppfattning. FN-kommissionen har dock kritiserat hur blockaden verkställts, framförallt agerandet som ledde till att nio personer dödades på fartyget Mavi Marmara. Med rapporten ges möjlighet för både Turkiet och Israel att lämna sina ursprungliga positioner och mötas någonstans mitt på vägen. Min personliga uppfattning är att de bör utnyttja denna möjlighet.

Till sist. Douglas Guilfoyle har skrivit artikeln "The  Mavi Marmara Incident and Blockade in Armed Conflict" som publicerades i British Yearbook of International Law den 12 maj 2011. Han argumentar för att det råder en icke-internationell väpnad konflikt mellan Israel och Hamas vilket gör blockaden är olaglig. Artikeln har blivit kommenterad på bloggen Opinio Juris, läs även kommentarerna till bloggposten.