Om asylsökandes politiska rättigheter i Sverige

Igår debatterade Roger Haddad (L) mot Kent Ekeroth (Sd) i SVT bl.a. om asylsökandes politiska rättigheter i Sverige. Jag instämmer i Roger Haddads argument som han framförde på ett föredömligt sätt. Jag skulle dock ytterligare vilja bemöta Kent Ekeroths ståndpunkt att asylsökandes politiska rättigheter bör inskränkas. Ekeroth tycks kräva att asylsökande ej ska få framföra sin bild av hur de påverkas av svensk asylpolitik genom möte på Mynttorget, Stockholm. Ekeroth stödjer sig på 2 kap. 25 § Regeringsformen som gäller utlänningars rättigheter.

Inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter enligt Regeringsformen
2 kap. 25 § Regeringsformen tillåter förvisso vissa inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter jämfört med svenska medborgare men dessa ska tjäna vissa syften och ske under vissa förutsättningar. I förarbetena till och doktrin rörande (Kristina Svahn Starrsjö i Karnov) 2 kap. 25 Regeringsformen anges att inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter med stöd nämnda bestämmelse tar sikte på följande situationer (citat från Karnov):

När det gällde det särskilda skydd för åsiktsfriheten som ligger i förbudet mot inskränkning i fri- och rättigheterna enbart på grund av bl.a. politisk, religiös eller annan åskådning (nuvarande tredje meningen i 2 kap. 21 §) ansågs utlänning inte helt kunna likställas med svensk medborgare, eftersom en utlännings politiska åskådning kunde föranleda särbehandling enligt reglerna om ”politisk utvisning”. Regeringsformen måste därför tillåta att undantag föreskrivs i lag (prop. 1975/76:209 s. 78).
...
Kvantitativt är frågan om särlagstiftning för utlänningar begränsad. Det är av praktiska skäl endast undantagsvis som det går att göra skillnad på svenska medborgare och utlänningar i lagstiftningen.
...
Därutöver handlar det huvudsakligen om konstitutionell beredskap. Genom bestämmelsen bevaras ett utrymme för att i spända lägen i olika hänseenden kunna ingripa genom lagstiftning särskilt riktad mot utlänningar om detta skulle behövas, exempelvis för att motverka propaganda från ett land som Sverige kommit i konflikt med.

Inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter enligt Europakonventionen
En motsvarande bestämmelse rörande utlänningars politiska rättigheter finns i artikel 16 av Europakonventionen (som är svensk lag).

Hans Danelius skrivande följande i sin kommentar till Europakonventionen (sid. 47-48, fjärde upplagan, Norstedts Juridik):

I artikel 16 anges sålunda att ingenting i artiklarna 10 (om yttrandefrihet), 11 (om mötes- och föreningsfrihet) och 14 (om diskriminering) skall hindra konventionsstaterna att inskränka utlänningars politiska verksamhet. Bestämmelserna har endast sällan åberopats eller tillämpats. I viss mån kan den anses grundad på ett synsätt som har övergivits i de flesta konventionsstater, och i vart fall måste det här som i andra sammanhang gälla ett krav på proportionalitet. Inskränkningarna får alltså inte gå så långt att de framstår som oproportionerliga. Man kan tänka sig att bestämmelserna kunde tillämpas t.ex. om i ett invandringsland skulle uppstå allvarliga politiska konflikter mellan olika invandringsgrupper som att så att säga "exporterat" sina interna problem till invandringslandet. Om det i ett sådant läge befinnas nödvändigt att begränsa utlänningars politiska verksamhet, torde detta kunna ske redan med stöd bestämmelserna i punkt 2 av artiklarna 10 och 11. Artikel 16 framstår därför, i vart fall numera, som en föga betydelsefull bestämmelse.

Sammanfattning
Inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter jämfört med svenska medborgare kan ske vid prövning av asylskäl - svenska medborgare kan ej avtvingas sin politiska uppfattning - däremot är det rimligt att asylsökande som söker politisk asyl avger sin politiska uppfattning till svenska myndigheter då det kan och bör påverka beslut om asyl. Vidare är det tillåtet att särskilt inskränka icke-svenska medborgares yttrandefrihet och mötesfrihet om detta är förknippat med fysiskt våld, vilket för övrigt även är tillåtet beträffande svenska medborgare. Inget av dessa förhållanden var aktuella när asylsökande fredligt och med tillstånd av polisen hade möte på Mynttorget.

Mot denna bakgrund skulle Sverigedemokraternas ståndpunkt - om det skulle omsättes i verklighet - strida mot såväl svensk grundlag som Europakonventionen. Därutöver bör vi naturligtvis fråga oss om Sverigedemokraternas ståndpunkt är förenlig med den demokratiska anda som vi önskar att alla i vårt samhälle delar, kan ta del av och verka i, svaret är nej.

Se även vad min kollega professor Pål Wrange sagt i SVT.

- Men man kan göra inskränkningar för demonstrationer om det är kopplat till hot mot ordning och säkerhet. Myndigheter kan säga nej till demonstrationer som anordnas vid en viss plats och tidpunkt, men det går inte att inskränka demonstrationsrätten, bara för att man inte är svensk medborgare.