FRA överlämnar stora mängder ofiltrerad information om vanliga svenskars kommunikation till USA - det är lagligt
I NyTeknik kan man läsa att en tjänsteman på FRA till synes är upprörd över att myndigheten överlämnar stora mängder ofiltrerad information om vanliga svenskars kommunikation till USA. Han har därför anmält saken till den parlamentariska Signalspaningskommittén. Jag och några andra påpekade för två år sedan när lagen antogs att just detta skulle bli lagligt, men detta förnekades eller förtegs från de som drev igenom lagen. Skrev om saken senast för tre dagar sedan.
Det nya med NyTekniks avslöjande är kanske att stora mängder ofiltrerat innehåll i meddelanden, och inte bara trafikdata, avseende vanliga svenskars kommunikation överförs till USA. Det är anmärkningsvärt, men förvånar mig inte.
Jag drar två slutsatser efter denna nyhet. För det första, alla anställda på FRA har inte förstått lagen när de anmäler till synes laglig verksamhet till signalspaningskommitten. Det visar att lagstiftningen är för komplicerat skriven. För det andra, det faktum att anställda på FRA verkar handla efter sitt samvete när de iakttar verkliga eller skenbara lagöverträdelser och anmäler saken till de organ som ska granska FRA är ett sundhetstecken. Det är bra om dessa personer stannar kvar i organisationen.
Se även vad jag skrivit i Expressen, särskilt om informationsutbyte med andra länder på min blogg och lite längre i Svensk Juristtidning (avsnitt 4.4) och Nordisk Årsbok i rättsinformatik (avsnitt 4.3.4). För den med begränsad tid har jag skrivit en artikel på Wikipedia (introduktion samt avsnitt 2.7). Håll till godo.
Uppdatering
Nu har FRA kommenterat saken på sin hemsida. Myndigheten ger ungefär samma budskap som detta blogginlägg. Eftersom utbytet med omvärlden är reglerat så är det lagligt. Det innebär dock inte att det är begränsat i bemärkelsen att det är små mängder information som överförs, men det är en annan sak.
Media och bloggar
DN I Aftonbladet I SvD I HAX I Törnebohm I Alliansfritt I Redaktionen, Makthavare I Andreas Henriksson, Makthavare I Markus Berglund I Peter Soilander I Mary X Jensen
21 kommentarer:
Jag ifrågasätter starkt om detta är förenligt med Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter.
Frekar06
Om man ska vara lite källkritisk så kan nog vem som helst vända sig till kommittén och påstå både det ena och andra.
Men det ska hur som helst bli intressant att se om ledamöterna kommer fram till något. Problemet är väl i så fall att det knappast ingår i deras mandat att rota för mycket i sådana här frågor.
Frekar06,
Det kan du ha rätt i.
En omfattande inhämtning och därefter utbyte med andra länder av vanliga svenskars kommunikation och/eller uppgifter som rör denna kommunikation kan mycket väl vara förenligt med den lagstiftning som specifikt rör FRA men samtidigt strida mot Europakonventionen.
Det behöver väl inte nödvändigtvis vara så att han som anmälde är okunnig om lagrummet. Det kan väl rimligtvis vara så att han anmäler just eftersom han vill få uppmärksamhet på att saker är reglerade på uselt sätt.
En tredje slutsats man leka med borde väl vara att: det faktum att anställda reagerar och anmäler verksamheten för översyn, trots den är fullt laglig, är ett tecken på att verksamheten inte är helt förenlig med personernas moral. Och då kan man undra vad de egentligen gör.
Lagligt alltså. Men möjligen inte enl Europarätt.
Och - lagen "smögs" igenom betr dessa konsekvenser. Dvs du Mark insåg vad den innebar, men det förnekades av de ansvariga.
Dessa bör alltså ställas till svars. Genomdrivande av lag under falska förespeglingar.
Och bra om FRA-personal reagerar.
Drömmer om en debatt mellan dig och Dennis Töllborg i denna fråga, jag tycker det är positivt att underrättelseverksamhet regleras i lag MEN hur bra är de anställda tjänstemännen att avgöra denna lag. Och hur bra fungerar Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Det finns vissa som påstår att den inte gör det alls. Demokrati är positiv eller negativ, jag är klart för positiva utvecklingar i denna fråga. Intressant är också att läsa juridikbloggens senaste inlägg av Jakob Heidbrink, angående statens ingripande på fristående bolags rätt till yttrandefrihet.
Jag vet inte om det skulle bli så mycket debatt då jag tycker kärnan i det som Dennis Töllborg driver är bra, dvs att det behövs nitiska och självständiga personer i de organ som ska granska myndigheter som sysslar med underättelse- och säkerhetstjänst.
Trevligt att läsa, men det vore för oss som uppskattar mer innehåll i diskussioner(än att alla skriker samtidigt på nätet) vara otroligt intressant att se er sitta och fundera / filosofera tillsammans. Hur skulle du vilja att det optimala systemet skulle se / vara uppbyggt ut enligt dig? Frågan är så grymt viktig, men ingen tycks riktigt vilja röra den i "fin-media".
/nyfiken sketen liten student
Mark,
Lagligheten beror väl på vad som står i regeringens (hemliga) direktiv/riktlinjer till FRA om underrättelsesamarbetet med andra staters myndigheter?
Brukar inte europadomstolen, allmänt sett, tycka att även känslig informationshantering är ok så länge som den följer av lag?
Personligen har jag inte så mycket emot just informationsspridningen som sådan, så länge som man inte använder den för myndighetsutövning mot enskild.
Det kan ju vara så att det sitter någon stackars analytiker någonstans i världen och läser det jag skriver samt drar slutsatser av det. Men allvarligt talat, vad spelar det för roll för mig egentligen?
Och missbruk av informationen får man nog hantera i första hand när det inträffar, främst då skadeståndsvägen. Här finns en viktig uppgift att se till så att det finns fungerande mekanismer.
Men på något sätt så tror jag att jurister (och i viss mån politiker) kan lägga ned de fåfänga försöken att begränsa underrättelsetjänsternas informationshantering i preventivt syfte. Jag tror inte att det går. Däremot ska de som jobbar med dessa verksamheter veta att eventuellt missbruk både upptäcks och straffas (gärna hårt).
En nyckelfråga här är nog formuleringen om "svenska intressen" i lagen. Om informationsutbytet skulle riskera att skada svenska intressen, p.g.a. av en otillräcklig kontroll av utskeppat innehåll, skulle det kunna vara lagstridigt. Men då gäller det förstås att leda detta i bevis, vilket kanske inte är det lättaste.
Om FRA (eller vem som helst annars) skulle ha lyckats hitta en automatisk (eller för den delen manuell!) metod att med hundra procents säkerhet nationalitets- och lägesbestämma den ursprunglige avsändaren och den slutlige mottagaren av varje enskilt meddelande eller datapaket som sänds över Internet och andra moderna internationella kommunikationsnät vore det fullständigt sensationellt. Ibland kanske vi kräver det omöjliga och sedan är litet väl snabba att se en konspiration när kravet inte låter sig till hundra procent uppfyllas?
Förlåt om jag byter fokus men jag reagerade på denna artikel:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ingen-hjalp-fran-flashback-nar-polisen-sparade-sjalvmordsforsok-1.1224721
Jag tolkar det som att privata utländska företag godtyckligt loggar "metadata" i stor omfattning och säljer detta vidare, i detta fall till polisen. Är detta något du reagerar på Mark?
Nu har FRA begärt att bli granskade.
Föga överraskande är det Siun som får uppdraget.
Du Mark, du glömmer i ditt resonemang att "makten och härligheten ALLTID berusar och korrumperar omdömet hos oss människor, även hos den mest gode.
Som alltid när man är berusad så förstår man inte det själv.
Om du inte vet det kan du ju alltid fråga dina föräldrar om deras erfarenheter under kommunist-Polen.
Därför spelar det ingen roll vilka lagar man än författar. Ges man verktyg för att tjyvlyssna på allt möjligt så kommer man att göra det.
Nu sätter verkligheten stopp för att tjyvlyssna på allt med det är en annan historia.
"I NyTeknik kan man läsa att en tjänsteman på FRA till synes är upprörd över att myndigheten överlämnar stora mängder ofiltrerad information om vanliga svenskars kommunikation till USA"
Jag har lusläst artikeln och finner inget stöd för ditt påstående om "stora mängder" "till USA".
För din trovärdighets skull bör du inte övertolka den tillgängliga informationen.
Det senaste från Ekot i ärendet. Som väntat är granskningen av FRA:s underrättelseutbyte undermålig.
Låt mig gissa hur detta slutar. Inga lagändringar görs, men man ger Siun mer resurser, alternativt hänger på en ny funktion som ska utöva särskild tillsyn över utlandsutbytet.
Det vore för övrigt intressant att få veta hur Siun kontrollerar utfallet av FRA:s kvarts miljon sökebgrepp, alldeles oavsett utlandssamarbetet. Är det verkligen en realistisk uppgift?
@anonym 10:05 em
Vi verkar ha läst olika artiklar. Jag citerar ur NyTekniks artikel.
"Sverige läcker mängder med signalspaningsinformation om svenskar till utländska underrättelsetjänster"
"FRA utväxlar ständigt och i stor omfattning underrättelseuppgifter med andra länder. I första hand med 'den anglosaxiska klubben', där USA och dess väldiga signalspaningsorgan NSA, National Security Agency, är dominerande"
"Materialmängderna är för stora."
Mats,
Det är korrekt, vad som är lagligt är lika med regeringens direktiv eftersom riksdagen delegerat frågan till regeringen.
Mark,
vad som är lagligt beror ytterst på Sveriges åtaganden enligt ECHR.
För närvarande skulle jag vilja påstå att presumtionen utgörs av ett konventionsbrott med hänvisning till att privatlivets helgd och rätten till hemlig korrespondens är huvudregler.
Skicka en kommentar