SvD Synpunkt: Regeringen nobbade krisstyrning

SvD synpunkt den 5 Januari 2005

Regeringen nobbade krisstyrning

Vid en första anblick framstår katastrofen i Sydostasien som unik och det är den för Sverige till sin omfattning. Den är dock inte unik i de utmaningar som ställs på en regering i krissituationer. Efter Estonias förlisning, diskoteksbranden i Göteborg och ett flertal statliga utredningar har det funnits förslag som förkastas, som kunde ha resulterat i en betydligt bättre hantering av katastrofen i Sydostasien och som nu förtjänar att omprövas.

Ett gemensamt drag i stora olyckor, naturkatastrofer och terrorattentat är att händelserna är betydligt större än en myndighet. Sårbarhetsutredningen tog 2001 upp principer för en bättre helhetssyn vid planeringen för civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

Utredningen tog upp etablerandet av krisberedskapsmyndigheten (KBM) och ett krishanteringsorgan placerat i regeringskansliet, som skulle stå för planering respektive operativ krishantering. Utredningen tog upp att motsvarande krishanteringsorgan redan fanns i de flesta västeuropeiska länder och framväxten av Departement of Homeland Security i USA. När nu katastrofen är ett faktum har Sverige KBM, men inget operativt, nationellt krishanteringsorgan. De senaste dagarnas händelseutveckling visar hur den svenska statsmakten varit sämre än andra jämbördiga länder på att förstå katastrofen, snabbt samordna sina resurser och agera. KBM:s generaldirektör Ann-Louise Eksborg beskrev strax efter katastrofen hur hennes egen myndighet saknade uppdrag för den operativa krissamordningen, att politikerna valt att ge ansvaret för detta till regeringen och hur regeringen avstått från att delta i övningsverksamhet med de relevanta myndigheterna. Regeringen har varit frånvarande alltför länge, den bör inse sina begränsningar och börja förändringsarbetet med att inrätta ett operativt krishanteringsorgan.

MARK KLAMBERG
jurist, tidigare programansvarig för Folk och Försvar, Stockholm