Väpnad konflikt och utlänningslagen

Lars Ohly(v) kritiserar i Aftonbladet miljöpartiet för att de gjort upp med regeringen om asyl- och migrationspolitiken. Jag har inte för avsikt att i detta inlägg diskutera regeringens och miljöpartiets överenskommelse utan vill diskutera definitionen av väpnad konflikt.

Ohly skriver följande i sin artikel.

För det första måste massavvisningarna av människor till länder i krig stoppas. Den tolkning som gjorts av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen strider mot folkrätten och måste ändras.

Frågan är hur väpnad konflikt definieras i folkrätten respektive i svensk utlänningsrätt. Detta blir relevant i internationell straffrätt eftersom krigsförbrytelser endast kan begås i väpnad konflikt medan förekomsten av väpnad konflikt enligt utlänningsrätten kan ge rätt till uppehållstillstånd. Frågan uppkommer då om begreppet väpnad konflikt är samma inom de två nämnda rättsområdena. I samband med denna termin kommer vi även ta upp frågan på grundkursen i folkrätt (termin 2 på juristutbildningen) vid Stockholms Universitet.

I tidigare praxis sökte migrationsöverdomstolen definiera vad som väpnad konflikt i folkrättslig mening (MIG 2007:9). Efter kritik ändrade migrationsöverdomstolen sin bedömning. I målen UM 8628-08, UM 133-09 och UM 334-09 jämfört med MIG 2007-9 förklarade migrationsöversdomstolen att "någon helt entydig definition av det folkrättsliga begreppet knappast står att finna"; ett ställningstagande som skiljer sig från tidigare uttalanden om "den folkrättsliga meningen" av inre väpnad konflikt.

Migrationsöverdomstolen ställde därefter upp följande kriterier som alla ska vara uppfyllda för att det i utlänningslagens mening – inte "i folkrättslig mening", som formuleringen tidigare lydde, – ska anses råda en inre väpnad konflikt:

1. utdragna och alltjämt pågående stridigheter ska föreligga antingen mellan väpnade regeringsstyrkor och en eller flera organiserade väpnade grupper eller mellan flera sådana grupper,
2. stridigheterna ska vara mer intensiva och av annan karaktär än inre oroligheter eller sporadiska eller isolerade våldshandlingar, och
3. civilbefolkningen ska påverkas på så sätt att våldet ska vara urskillningslöst och så allvarligt "[...] att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem".

Min kommentar är följande. För det första, 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) handlar om asyl för människor som är förföljda med anledning av ras, religion, nationalitet, medlemskap av en särskild social grupp, politisk inställning, inte om människor som drabbas av väpnad konflikt. Att Sverige ger uppehållstånd till personer som drabbats av väpnad konflikt är något som jag välkomnar men det är något som Sverige gör utöver våra folkrättsliga skyldigheter. Därför blir det konstigt när Ohly skriver att den svenska tolkningen av "begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen strider mot folkrätten". Han kunde ha skrivit att utlänningslagen använder en annan tolkning av "väpnad konflikt" än folkrätten, det är också vad migrationsöverdomstolen skriver i sina tre vägledande avgöranden. Det finns dock inget krav enligt folkrätten att en stat ska ge uppehållstillstånd till människor som drabbas av väpnad konflikt. Därför blir det också konstigt med påståendet att migrationsöverdomstolens tolkning strider mot folkrätten eftersom domstolen förklarar att den inte gör anspråk på att göra en sådan definitiv tolkning.

Då blir frågan, på vilket sätt skiljer sig utlänningslagen definition av "väpnad konflikt" från folkrätten och hur anser Lars Ohly att den bör ändras? Jag menar att de två första kriterierna som anges i UM 8628-08, UM 133-09 och UM 334-09 stämmer väl överens med folkrätten. Det tredje kriteriet: "att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem" ingår inte i folkrättens definition av väpnad konflikt men är ett krav enligt svensk utlänningslag för att beviljas uppehållstillstånd. Det är ett för folkrätten främmande kriterium som riksdagen lagt i begreppet "väpnad konflikt". Vill vänsterpartiet ta bort detta tredje kriterium? Ska alla som bor i ett land med väpnad konflikt ha rätt att bosätta sig i Sverige oberoende av om de löper en verklig risk av att drabbas av konflikten? Ska en invånare i St Petersburg ha rätt att bosätta sig i Sverige för att det råder väpnad konflikt i Tjetjenien trots att denna person inte påverkas av konflikten överhuvudtaget? Samma fråga kan ställas beträffande Sudan, ska en sudanes som bor i Khartoum få stanna i Sverige för att det råder en konflikt i västra delen av lander (Darfur), även om personen inte drabbas av konflikten? Lars Ohly verkar mena det. Han skriver följande.

Ingen ska kunna avvisas till länder där det råder krig, väpnad konflikt eller svåra inre motsättningar.

Personligen anser jag att utlänningslagen mycket väl kan ändras så att man använder samma definition av väpnad konflikt som folkrätten, men för att få uppehållstillstånd tycker jag det är rimligt att utlänningslagen därutöver innehåller ett krav att den sökande med anledning av den väpnade konflikten ska "löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem" för att erhålla uppehållstillstånd. En sådan förändring där begreppet "väpnad konflikt" rensas från främmande kriterier skulle förmodligen se bättre ut juridiskt, men det skulle inte leda till att fler skulle få stanna. På vanlig svenska, diskussionen om hur väpnad konflikt ska tolkas i migrationsmål är en sidofråga såvida man inte släpper kravet att den sökande ska "löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem".