onsdag, oktober 21, 2009

Kommentar om telekompaketet

Via DN, HAX och Christian Engström kan man läsa om det senaste budet i förhandlingarna om telekompaketet. För de ännu oinvigda så handlar telekompaketet om att uppnå ökad konkurrens och harmonisering inom EU på området elektronisk kommunikation. Det är positivt. Under de tidigare faserna av förhandlingarna fanns det en oro kring några tilläggsförslag som tolkades på sådant sätt att de skulle underlätta för länder att införa regler där internetanvändare kan stängas av. Detta ledde till ett motförslag i form av tilläggsförslag 138 som skulle kräva att sådan avstängning föregås av domstolsbeslut. Det finns dock inget i telekompaketet som tvingar stater att införa regler för att stänga av internetanvändare. Alldeles oavsett, här kommer min tolkning av vad det senaste budet innebär.

In particular, any measures may only be adopted as a result of a prior, fair and impartial procedure ensuring inter alia that the principle of presumption of innocence and the right to be heard of the person or persons concerned be fully respected. Furthermore, the right to an effective and timely judicial review shall be guaranteed.

Min översättning: I synnerhet kan åtgärder [som påverkar slutanvändares rättigheter] endast vidtas som en följd av en rättvist och opartiskt förfarande som bl.a. säkrar att oskyldighetspresumtionen och rätten för den berörda att bli hörd respekteras fullt ut. Vidare, rätten till en effektiv och tidsmässigt lämplig domstolsgranskning ska garanteras.

This shall not affect the competence of a Member State, in conformity with its own constitutional order and with fundamental rights, to establish a requirement of a judicial decision authorising the measures to be taken.

Min översättning: Detta ska inte påverka varje medlemsstats rätt att i enlighet med sin egen konstitution och fundamentala rättigheter, införa ett krav om domstolsbeslut för att bemyndiga de åtgärder som vidtas [som påverkar slutanvändares rättigheter].

På vanlig svenska, avstängning ska ske genom en rättssäker process, men det innebär inte nödvändigtvis att ett sådant beslut ska föregås av domstolsprövning. Varje land får själv bestämma om det krävs ett föregående domstolsbeslut. Jag ser ingen väsentlig skillnad jämfört med alternativet att ha ett telekompaket utan tilläggsförslag 138. Andra får bedöma om detta är en lämplig lösning eller inte.

11 kommentarer:

Mikael Nilsson sa...

Jag läser det sista stycket som att detta inte ska hindra ATT man stänger av folk. Dvs, det ska inte tolkas som att avstänging i sig är oacceptabelt.

För ovanför står ju i klartext "rätten till en effektiv och skyndsam domstolsgranskning ska garanteras.".

Det senare går inte ihop med din tolkning att domstolsbeslut inte skulle behövas.

Eller missförstår jag?

(dags för Treo, EU-huvudvärk i antågande)

Mark Klamberg sa...

Mikael,
Domstolsgranskning innebär inte nödvändigtvis att det sker i förhand. Märk att det första stycket talar om "review" (granskning), medan det sista stycket talar om "authorising" (bemyndiga).

Det sista stycket talar inte om att stater har rätt att bestämma om de ska ha "avstängning" utan det talar om stater har rätt att besluta om de ska ha "domstolsbeslut som bemyndigar avstängning".

Mikael Nilsson sa...

Japp, du har rätt. Det räcker att HADOPI granskar före, och att man kan få det prövat i domstol efteråt. Förslaget är alltså ett hån mot 138an. Suck.

Mark Klamberg sa...

För att förstärka mitt argument ytterligare.

Nu är jag ingen expert på EU-lingo, men internationell straffprocessrätt kan jag då det är mitt avhandlingsområde. Den engelska begreppsapparaten borde vara någorlunda likadan.

I artikel 15(3) av Romstadgan för ICC används ordet "authorization" när de tre domarna i förundersökningskammaren ska ge ett beslut före åklagaren kan inleda en formell förundersökning.

När åklagaren beslutat att inte fullfölja en förundersökning så kan de tre domarna i förundersökningskammaren i efterhand granska beslutet, i artikel 53(3)(a) används ordet "review" för denna process.

Nu kanske EU använder en helt annan begreppsapparat på engelska än Romstadgan, men det betvivlar jag.

Mark Klamberg sa...

Varför ska man komplicera saker hela tiden? Vi läser ur Black's Law Dictionary (åttonde upplagan).

Authorize 1. To give legal authority; to empower ... 2. To formally approve; to sanction ... authorization, n.

Review 1. Consideration, inspection, or reexamination of a subject or thing. 2. Plneary power to direct and instruct an agent or subordinate, including the right to remand, modify, or vacate any action by the agent or subordinate

Det bekräftar vad jag skrivit ovan.

Anonym sa...

Idag kan vi inte dömas till att bli avstängda från internet med mindre än att vi gjort något så grovt att vi sätts i fängelse. Ja inte ens rent tekniskt går det eftersom det inte är förbjudet med öppna trådlösa nät och vi behöver inte heller uppvisa legitimation för access till många trådlösa nät på mer publika platser.

Men om EU då säger att att eventuell avstängning måste föregås av domstolsprövning, då säger man ju samtidigt att denna nya straffrätt, att bli avstängd från internet är helt okej. Således propagerar de som är för skrivningen om domstol före avstängning, för att vi skall kunna införa denna nya straffrätt, att stängas av från internet. Det i sin tur kommer att kräva förbud mot öppna trådlösa nät och legitimations-tvång till de stängda.

-Li

Fredrik sa...

Hur i h-vete kan man bara fundera på att införa en lag som inte kan efterlevas.
Jag menar, säg att någon blir avstängd från internet, domstol(eller något psuedo) före eller ej. Jag begriper att man kan stänga denna persons abonnemang. Men om fler i familjen använder samma abonnemang? Kollektiv bestraffning? Är väl förbjudet. Men säg att personens abonnemang avslutas, vad hindrar personen från att använda internet på jobbet? På ett internetcafé, hos en kompis? För att avstängningen ska bli verkningsfull krävs att myndigheterna har full koll på vem som använder var enskild uppkoppling i realtid. Nästa förslag till lagstiftning blir biometrisk inloggning på internet. Vill någon ha det så? Inte jag. Inte mina barn. Inte mina vänner. Ingen jag känner.

Nemokrati sa...

Hela idén om att stänga av folk är ju absurd. Telefonabonnemanget stängs av om man inte betalt telefonräkningen. Inte om man busringt eller sagt olämpliga saker i telefonen. När det gäller postgång så är det inte förbjudet för någon att skicka brev, om inte personen redan sitter i fängelse, och även där finns regler för restriktioner. Så jag menar...Mark Klamberg är det inte lite underligt med sån skrivning, minst sagt. Man kan ju inte erodera rättigheter för att man digitaliserar. Det var ju precis sån erosion som ägde rum på 30-talet när nya medier kom - talfilm och ljudradio - plötsligt skulle t ex filmmediet censureras på ett sätt som inte skett tidigare, och när det gäller Hollywoods då införda 'production code' (då stumfilmen var vild av experiment, "fula" ord osv) så satt den i ända in på 60-talet. I Tysklande och Italien ledde utvecklingen till att kontroll över de nya medierna togs av Hitler och Mussolini.

Nemokrati sa...

Sedan att någon kan bli fälld för brevtrakasserier, hot, telefonterror osv - det kan den ju bli - men själva straffsatsen är ju inte att telefonabonnemanget stängs av, eller att personen förbjuds skriva brev, istället är det ju straffpåföljd enligt brottsrubriceringar i brottsbalken.

Och ett sådant straff föregås ju självklart av domstolsförhandlingar och dom, där den anklagade tillåts offentlig försvarare, rätt att överklaga osv.

Nemokrati sa...

Jag tycker att man skall komma ihåg att, att stänga av någon från Internet är som att konfiskera någons tillgångar, det är också att stänga av en person från rätten att kommunicera - med andra ord öppnar man upp för ett avskaffande av yttrandefriheten.

Anonym sa...

What happened here was the gradual habituation of the people, little by little, to being governed by surprise; to receiving decisions deliberated in secret; to believing that the situation was so complicated that the government had to act on information which the people could not understand, or so dangerous that, even if the people could not understand it, it could not be released because of national security.

This separation of government from people, this widening of the gap, took place so gradually and so insensibly, each step disguised (perhaps not even intentionally) as a temporary emergency measure or associated with true patriotic allegiance or with real social purposes. And all the crises and reforms (real reforms, too) so occupied the people that they did not see the slow motion underneath, of the whole process of government growing remoter and remoter.

Historien upprepar sig, om än lite annorlunda.