Den Nya Atenaren: Gore står upp för friheten

Publicerad i den Nya Atenaren Nr 2 2000 (Organ för Studentföreningen Ateneum)

Gore står upp för friheten
Inför det studande amerikanska presidentvalet så är det välgörande att debatten handlar om allt från moraliska frågor om abort till avbetalning av statsskulden. Det tydliggör de stora skillnader som finns mellan Al Gore och George Bush. Gore framstår tydligt som den kandidat som står upp för frihetliga ideal, socialt patos och ekonomiskt välstånd.

Rätt att välja
Gore har konsekvent försvarat kvinnans rätt till sin kropp. Med det amerikanska systemet av maktdelning fyller Högsta Domstolen en central roll i frågan. Under den kommande perioden kommer tre domare att avgå och tillsättas av presidenten. I synen på abort råder det minsta möjliga övertag för abortförespråkarna, delstatens Nebraskas lag om abortförbud ogiltigförklarades med röstsiffrorna 5-4. Bush beklagade domslutet och med honom vid makten riskerar högsta domstolen att domineras av konservativa krafter för en icke oansenlig tid.

Färre avrättningar och ökat våldsförebyggande
Tyvär tar ingen presidentkandidat totalt avstånd från användandet av dödsstraff, men det är framförallt hos demokraterna som motståndet finns. Al Gore står för en mer human linje, han vill begränsa dödsstraffet till "särskilt vidriga brott". Han vill satsa på brottsförebygande åtgärder och fler närpoliser. Detta ska ställas i kontrast till Bush som under sin tid som guvernör vägrat att benåda någon dödsdömd i Texas, staten som avrättar flest dödsdömda fångar. Republikanerna driver inkonsekvensen till sitt lågvattenmärke. Kvinnor ska förbjudas rätten över sina kroppar i livets namn, men det statliga mördandet ska fortsätta i oförminskad styrka.

Aktiv utrikespolitik tillsammans med Europa och Ryssland
Sverige kan likväl som övriga europeiska länder vara tacksamma mot USA att vi lever i en demokrati med en relativt fri ekonomi. USA har ställt upp under två världskrig, ett kallt krig och konflikter på Balkan. Det är viktigt att USA behåller en aktiv roll i vår världsdel. Gore är för ett fortsatt amerikanskt deltagande i fredsbevarande operationer. Samtidigt som Gore står för en mer aktiv utrikespolitik kommer hans relationer till stormakten Ryssland att bli varmare. Till skillnad från Bush vill han att USA ska godkänna det internationella provstoppsavtalet om kärnvapen. Han vill gå försiktigt fram i utvecklandet av ett rymdbaserat missilförsvar. Systemet får inte hota ingångna avtal med Ryssland. Gore står för ett fortsatt amerikanskt engagemeng i mellanöstern. Oavsett vilken syn man har på de rådande oroligheterna i Israel så är USAs medverkan en absolut förutsättning för en fredlig lösning av konflikten.

Ekonomi i balans och lika möjligheter
Clinton har som president skapat en rekordlång period av tillväxt, hög sysselsättning och starkt företagande. Frågan är vem som kommer att förvalta detta arv bäst. Gore vill rikta skattesänkningar till låg- och medelinkomsttagare och, jämfört med Bush, använda större del av budgetöverskottet till avbetalningar på statsskulden samt till hälsovård och skola. Detta står i kontrast till de galoperande budgetunderskotten under de republikanska åren i Vita Huset på 1980-talet och Bushs skattesänkarfundamentalism.

Gore föreslår att det offentliga medicinprogrammet Medicare, som i dagläget ger sjukvård åt nära 40 miljoner och handikappade, garanteras en förlängning till åtminstone år 2030. Med Gore går USA i riktningen mot ett samhälle där man tar idealen om lika möjligheter och socialt ansvar på allvar.

Skillnaderna är stora mellan presidentkandidaterna. Gore framstår som det klara liberala alternativet i synen på moral, människors fri- och rättigheter, internationellt engagemeng och en politik att få med alla medborgare på det amerikanska framgångståget.

Mark Klamberg