torsdag, oktober 28, 2010

Skolan får mest pengar i Stockholms stads budget

I fredags presenterades Stockholms stads budget för 2011. Skolan får mest pengar, skolorna får 295 miljoner och förskolorna 233 miljoner, både pga av ökade barnkullar men även i form av kvalitetshöjning. Budgeten innebär ett nettotillskott på 2,5 procent på schablonen, d v s den peng som varje barn får med sig in i förskolan. Det blir satsningar på förskollärare och fritidspedagoger och på att förbättra undervisningen, främst i matematik. Satsningen är välkommen, på så sätt ger vi en god framtid för eleverna i Stockholms skolor.

Läs mer i pressmeddelande och på Lotta Edholms blogg. Rasmus Jonlund och Madeleine Sjöstedt skriver mer om kulturbudgeten.

onsdag, oktober 27, 2010

Datalagring även för bötesbrott

I Sveriges Radios intervju med riksdagsledamoten Johan Linander (c) framgår det att datalagringsdirektivet kommer att genomföras på sådant sätt att uppgifterna även kan användas för bötesbrott, t..ex. olovlig fildelning. Det var något som polismetodutredningen flaggade för i sitt betänkande "En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)" och som vi kommenterade i ett remissvar från Stockholms universitet. Jag trodde att politikerna skulle backa, inte gå lika långt som polismetodutredningen föreslår och endast låta datalagrade uppgifter användas för allvarligare brott för att göra debatten lättare.

Då har väldigt få uppmärksammat att polismetodutredningen även föreslår att datalagrade uppgifter ska kunna användas för underrättelseändamål vilket väcker svåra frågor. I SU:s remissvar ställde vi oss skeptiska till att uppgifterna kan användas för att förebygga och förhindra brottet olovlig kårverksamhet eftersom det skaver mot gränsen för otillåten åsiktsregistrering att övervaka personer på alltför lösa grunder. Vi får se om diskussionen även kommer dit eller om vi stannar i fildelningsdebatten.

Media och bloggar
SvD, DN, Mikael Nilsson, Rick Falkvinge, Anna Troberg, Anders Lindbäck

fredag, oktober 22, 2010

Osakliga argument om Afghanistaninsatsen

Jag kan ha respekt för ståndpunkten att Sverige ska dra sig ur Afghanistan, men jag har svårt att förstå varför en del kritiker vägrar erkänna att insatsen som sker inom ramen för International Security Assistance Force (ISAF) vilar på ett FN-mandat. Nu är det Stefan Lindgren som kommer med felaktiga påståenden i SvD.

FNs säkerhetsråd anger i resolution 1386(2001) följande.

Acting for these reasons under Chapter VII of the Charter of the United
Nations,

1. Authorizes, as envisaged in Annex 1 to the Bonn Agreement, the establishment for 6 months of an International Security Assistance Force to assist the Afghan Interim Authority in the maintenance of security in Kabul and its surrounding areas, so that the Afghan Interim Authority as well as the personnel of the United Nations can operate in a secure environment
Mandatet i resolution 1386(2001) blev senast förnyad genom resolution 1943(2010) som förlänger ISAFs mandat till den 23 mars 2011. Den anger följande.
Acting for these reasons under Chapter VII of the Charter of the United Nations,

1. Decides to extend the authorization of the International Security Assistance Force, as defined in resolution 1386 (2001) and 1510 (2003), for a period of twelve months until 13 October 2011;
I samma resolution uttrycker FN säkerhetsråd uppskattning för att NATO leder ISAF.
Expressing its appreciation for the leadership provided by NATO and for the contributions of many nations to ISAF and to the OEF coalition,
Låt oss diskutera den svenska Afghanistaninsatsen, men utan felaktiga påståenden. En student i folkrätt uttrycker det väl i sin blogg.
Frågan om Sverige ska stanna är inte av juridisk karaktär, den handlar om en myriad av olika problem, den handlar om mycket svåra politiska och militära bedömningar och den handlar om grundläggande värden som ställs mot varandra. Låt debatten återgå till den verkliga substansen i frågan!

torsdag, oktober 21, 2010

Broken promises

When the Tories and Liberal Democrats agreed to form a coalition they reach the following agreement 11 May 2010.

The parties agree to implement a full programme of measures to reverse the substantial erosion of civil liberties under the Labour Government and roll back state intrusion.

This will include
  • Ending of storage of internet and email records without good reason.
Five months later The Telegraph reports that "Every email, phone call and website visit is to be recorded and stored after the Coalition Government revived controversial Big Brother snooping plans". I don't understand why they make promises after the election that are broken in just a couple of months. Didn't they know what they as Government wanted to do?

Blogs
HAX

torsdag, oktober 14, 2010

Intervju i SR International om krigsförbrytarrättegången

Idag blev jag intervjuad av SR International om den pågående krigsförbrytarrättegången vid Stockholms tingsrätt. Lyssna här.

Rättegång om krigsförbrytelser väcker frågor om svensk lagstiftning

Artikel publicerad på SVT Debatt den 14 oktober, 2010. Jag hade en annan rubrik, nämligen: "Rättegång om krigsförbrytelser väcker frågor om svensk lagstiftning"

Beatrice Asks lagstiftning gör Sverige till en fristad för krigsförbrytare

Denna vecka har Stockholms tingsrätt inlett rättegången beträffande krigsförbrytelser
där åtalet är riktat mot en 43-åring. Jag har följt inledningen på plats med stort intresse. Åklagaren Magnus Elving förklarade i sin sakframställan att han gärna hade väckt åtal även för brott mot mänskligheten eftersom det hade gjort åtalet och rättegången enklare men att det inte var möjligt. Orsaken är att brottsrubriceringen ”brott mot mänskligheten” inte finns i svensk lagstiftning.

Sverige har tillsammans med likasinnade länder ratificerat Romstadgan genom vilken den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inrättades den 1 juli 2002. Domstolen bedriver formella utredningar beträffande misstänkta förbrytelser i fem länder. Sverige bedriver tillsammans med övriga EU-länder ett aktivt arbete för att övertyga tveksamma länder om att ansluta sig till domstolens stadga och implementera den samma i sin nationella lagstiftning. Bekymret är att Sverige själv inte antagit en ny lag om internationella brott trots att det var ett av de centrala förslagen i den nu åtta år gamla Internationella straffrättsutredningen, ledd av justitierådet Dag Victor. Sveriges senfärdighet kan drabba såväl vår trovärdighet utomlands som möjligheterna att lagföra misstänkta förbrytare i Sverige.

Sverige kan inte skyffla över sitt ansvar på Internationella domstolen i Haag. Domstolen har begränsade resurser och är, i enlighet med den så kallade komplementaritetsprincipen, avsedd som en sista utväg i situationer där det ansvariga landet saknar vilja eller förmåga att utreda och bestraffa misstänkta brottslingar. Det ligger i allas vårt intresse att Sverige inte förknippas med länder som erbjuder en fristad till krigsförbrytare.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har vidtagit en kraftig förändring för att med tidigare Rikspolischefen Stefan Strömbergs ord ”förhindra att Sverige blir en fristad för krigsförbrytare”. Samtidigt som en central specialenhet skapats inom polisen med ansvar att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser arbetar fyra särskilda åklagare vid internationella åklagarkammaren i Stockholm med dessa utredningar. Det framstår som polis och åklagare tar lagföringen av denna brottslighet på allvar. Jag är mer oroad över regeringens engagemang vad gäller behovet av en användbar och rättssäker lagstiftning.

Den nuvarande regleringen av brottet folkrättsbrott som omfattar krigsförbytelser kan liknas vid ett blankettstraffbud där det finns en hänvisning till internationell sedvanerätt. Att grunda straffansvar på sedvanerätt är unikt för svensk strafflagstiftning där det genom legalitetsprincipen finns särskilt höga krav på att straffbud ska präglas av klarhet och förutsägbarhet. Att avgöra det exakta innehållet i internationell sedvanerätt är en utmaning även för erfarna folkrättsjurister.

Som åklagaren Magnus Elving påpekat saknar svensk rätt särskilda bestämmelser om brott mot mänskligheten, exempelvis tortyr. Även om tortyr och andra brott mot mänskligheten utgör allvarliga brott enligt svensk lag med tillämpning av straffbestämmelser om mord, misshandel, olaga tvång, människorov och våldtäkt, är det inte tillfredsställande. För att exemplifiera, det är tänkbart att domstolar skulle välja en strängare påföljd och utdöma ett större skadestånd till målsägande om en tilltalad döms för tortyr som brott mot mänskligheten istället för grov misshandel. Vidare anför den Internationella straffrättsutredningen att det är tveksamt om samtliga brott i Romstadgan faller under svenska straffbestämmelser, till exempel dem om deportation eller tvångsförflyttning av befolkning, sexuellt slaveri och påtvingat havandeskap. En bestämmelse om brott mot mänskligheten skulle även kunna leda till att brott som annars skulle preskriberas förblir åtalbara.

Justitieminister Beatrice Ask har i likhet med sin företrädare Thomas Bodström skjutit lagförslag på framtiden. Det vore olyckligt om Sverige felar i sina skyldigheter angående beivrande av internationella brott på grund av brister i lagstiftningen.

I den nu aktuella rättegången vid Stockholms tingsrätt kommer lagstiftningen förmodligen att hålla för en fällande dom, förutsatt att det finns tillräckligt med bevisning. Likväl, bland åklagare och polis som utreder denna typ av brottslighet går det att höra att en ny lagstiftning skulle underlätta deras arbete. Tidigare och nuvarande regerings behandling av ärendet framstår därmed som mycket besvärande. Justitieminister Ask bör prioritera införandet av en ny svensk lag om internationella brott.

Mark Klamberg
Doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet

onsdag, oktober 13, 2010

Intervju i DI om Swiftavtalet

Idag har Dagens Industri en artikel om SWIFT-avtalet där jag bidrar med en kommentar. Artikeln beskriver bl.a. att identiteten hos den person som för EU:s räkning ska granska de amerikanska myndigheternas arbete kommer hållas hemlig.

Bloggar
HAX1, HAX2, Christian Engström

Första dagen är avslutad i krigsförbrytarrättegången

Den första dagen är avslutad i krigsförbrytarrättegången vid Stockholms tingsrätt, se gärna TV 4:s inslag nedan eller lyssna på Ekot. Jag var på plats och tyckte det mest intressanta var att åklagaren i sin sakframställan angav att han skulle ha åtalat för brott mot mänskligheten om brottet hade funnits i svensk lagstiftning, vilket inte är fallet idag. Då hade åtalet och rättegången blivit enklare.

onsdag, oktober 06, 2010

Datalagring och polismetodutredningen behandlas i december 2010

SvD skriver om att regeringen kommer lämna förslag i december om svenskt genomförande av datalagringsdirektivet. Det handlar om att telefon- och internetoperatörer tvingas lagra information om vem du ringt eller skickat sms till, när och hur länge du varit uppkopplad på internet och när och till vem du skickat e-post.

Av regeringens propositionslista framgår att regeringen även kommer att lämna ett förslag om "De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation", dvs den s.k. polismetodutredningen. Den innehåller förslag om hur de uppgifter som lagras ska få användas. En viktig fråga är bl.a. får uppgifterna användas för underrättelseändamål, dvs utan att en person på sannolika skäl är misstänkt för brott? En annan fråga som kan engagera är om polisen kan få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation även för bötesbrott som fildelning. Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet har lämnat ett remissvar över polismetodutredningen som jag tillsammans med två kollegor utarbetat.

Därför är mitt råd att man att inte bara ska bevaka propositionen om datalagring utan även propositionen om "De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation".

Bloggar
HAX, Falkvinge

tisdag, oktober 05, 2010

Intervjuer i Ekot och SVT Rapport om åtal för folkrättsbrott

Idag har jag blivit intervjuad av Sveriges Radios Eko och SVT Rapport om åtalet mot en 43-åring gällande folkrättsbrott. Även TT, UNT och TV4 har plockat upp intervjun i Ekot. Rättegången förväntas starta nästa vecka.