Vem har rätt - Tolgfors eller regeringens proposition?

Kommentar om riksdagsdebatten. Arbetsplikter har avhållit mig från att lyssna den senaste timmen. Har läst i kommentatorsfältet att Per Bolund (mp) varit bra.

Vill lägga till en sak. Sten Tolgfors (m) förnekade att FRA kan insamla och lagra uppgifter för andra ändamål än "yttre hot" (försvarsunderrättelseverksamhet). Vi läser följande i författningskommentaren. (Prop. 2006/07:63 sid 137)

Inhämtningen enligt lagen skall emellertid även få bedrivas för vissa andra särskilda syften som inte omfattas av försvarsunderrättelseverksamheten men som utgör en förutsättning för att denna skall kunna bedrivas, se avsnitt 7.3.2. I paragrafens andra stycke beskrivs dessa syften i två punkter

Jag kan inte förklara varför Sten Tolgfors (m) säger något som är uppenbart fel.

Tolgfors talar om Afghanistan och trafikdata

Kommentar om riksdagsdebatten. Sten Tolgfors (m) tar upp hotet mot våra soldater i utlandsmissioner (Afghanistan) som ett argument för kabelspaning. Det argumentet har FRAs generaldirektör avfärdat i en intervju förra sommaren. Peter Rådberg (mp) frågar Sten Tolgfors om FRA kan lagra trafikdata utan koppling till yttre hot. Det framgår av förslaget till 1 § tredje stycket signalspaningslagen att FRA kan göra det. Sten Tolgfors ger ett svepande ickesvar där han verkar svara nej. När ska Sten Tolgfors förklara SVT Rapports avslöjande den 16 juni 2008 att FRA samlar och lagrar trafikdata med bred håv? varför diskuteras verksamhetens omfattningen i termerna "all tillgänglig kommunikation" i FRAs interna dokument? Varför anger FRA att de avser att fortsätta med verksamheten? (fråga 5)

JKs beslut om nedläggning av förundersökning

För snart en månad sedan skrev jag att förundersökning avseende FRA-läcka kan komma att läggas ner. Några media rapporterade att den blev nedlagd, men så var inte fallet vid det tillfället.

Förundersökningen avsåg en läcka av detta dokument som ligger på SVTs hemsida och resulterade i ett reportage den 16 juni 2008. Det framgick då att FRA sysslar med "generell massinhämtning av trafikdata, där både svenska och utländska medborgares trafikdata samlas in i en bred håv". FRA förnekade inte uppgifterna utan riktade en anmälan till JK om att yttrandefrihetsbrott begåtts genom publiceringen. Justitiekanslern inledde en förundersökning den 27 juni 2008. Nu har justitiekanslern beslutat att lägga ner förundersökningen. Beslutet kan du finna här.

Jag har tidigare argumenterat att en del av hemlighetsmakeriet kring FRAs signalspaning är obefogad och skapar onödig misstänksamhet. Jag har också skrivit i Expressen och på denna blogg att försvarsminister Sten Tolgfors bär ett ansvar för detta. Han har förklarat att de uppgifter som SVT rapporterat inte ska utredas med motiveringen "att vi har en relation till andra länder som vi inte ska riskera att undergräva." Det är därför intressant att JK kom fram till att ovan nämnda dokument inte omfattas av försvarssekretess.

Sten Tolgfors förklaring i SvD den 4 november 2008 att Datainspektionen redan utrett saken är felaktig vilket jag reagerade på i Expressen samma dag. Det framgick redan av ett svar från Datainspektionen den 24 oktober 2008.

Av Datainspektionens svar framgår det att myndigheten kanske kommer (inte ska) att granska saken under 2009 och 2010. Per Agerman har skrivit ett inlägg den 8 mars 2008 där han granskat regeringens instruktioner med begränsningar till Datainspektionen inför denna granskning och varför han inte tror granskningen kommer ta upp sådana, för regeringen, känsliga frågor. Det är möjligt att ledamöterna i Förvarets Underrättelsenämnd utför en effektiv granskning, men det är inget som allmänheten kan få insyn i, utan vi får nöja oss med isolerade och allmänt hållna inlägg från tidigare och nuvarande ledamöter i FUN. Eftersom Datainspektionens tillsyn över FRA riskerar att bli tandlös, återstår det för media och riksdagen att axla detta ansvar. Kommer detta att hända?

Tolgfors fortsätter mörka registreringen av svenskar

Artikel publicerad av Expressen Debatt den 4 november 2008

Tolgfors fortsätter mörka registreringen av svenskar
Centerns krav på att FRAs verksamhet ska utredas historiskt måste hanteras seriöst. Tvärtemot vad försvarsminister Sten Tolgfors (m) låter påskina så har Datainspektionen inte granskat uppgifterna om att FRA samlat in och lagrat svenskars telefonsamtal och datakontakter i massiv omfattning.

Centerns krav på att FRA:s verksamhet ska utredas historiskt måste hanteras seriöst. Tvärtemot vad försvarsminister Sten Tolgfors (m) låter påskina så har Datainspektionen inte granskat uppgifterna om att FRA samlat in och lagrat svenskars telefonsamtal och datakontakter i massiv omfattning.

Datainspektionen avslutade den 14 oktober 2008 sin tillsyn beträffande en lista över 103 vanliga svenskar som varit föremål för FRAs signalspaning och som FRA lämnat till Säkerhetspolisen. Datainspektionen framförde kritik mot FRAs rutiner ifråga om bevarande av uppgifter i underrättelserapporter som i praktiken innebär att personuppgifter i sådana uppgiftssamlingar inte gallras vilket skulle strida mot lagstiftarens intentioner. Sten Tolgfors (m) tolkar detta som att Datainspektionen funnit att FRA agerat i enlighet med lagstiftningen och vidare utredning inte behövs.

Datainspektionen har dock valt att avstå från att utreda uppgifter om att FRA samlat in och lagrat alla tillgängliga telefonsamtal och datakontakter, även mellan vanliga svenskar.

SVT Rapport berättade den 16 juni 2008 om hur svenskars telefonsamtal och datakontakter samlats in och lagrats i runt tio år. Med hjälp av en läcka inom FRA och ett internt dokument framkom det att FRA fångat in och sparat omfattande mängder trafikdata om vem som kontaktar vem, när, var och hur via fasta telefoner, mobiler, sms, mejl, datorer med IP-nummer och så vidare.

Insamling av trafikdata kan i vissa fall vara mer känsligt än avlyssning av telefonsamtal eller genomläsning av mejl. Föreställ er att ett av de politiska partierna i Sverige gör ett medlemsutskick via mail. Innehållet i detta meddelande är ganska harmlöst, men uppgifter om vem som mottar meddelandet är naturligtvis känsliga. Det enda skyddet vi har är en lag fylld med undantagsbestämmelser och en förhoppning om att tillsynen mot FRA fungerar.

Sten Tolgfors (m) har tydligt visat vad han anser om tillsyn och utredning av FRA:s verksamhet genom sin mörkläggning av saken. Riksdagsledamoten Annie Johansson (c) tog den 17 juni 2008 upp avslöjandet i riksdagsdebatten om FRA-lagen och hennes stöd för lagen verkade ha byggt på att uppgifterna skulle bli föremål för en utredning. Någon utredning påbörjades ej under sommaren.

När det den 4 september 2008 framkom att Datainspektionen i sin tillsyn inte skulle utreda SVT Rapports uppgifter valde jag samma dag att anmäla FRAs registrering av vanliga svenskars kommunikation till Datainspektionen. Riksdagsledamoten Fredrik Federley (c) tog upp saken på nytt i riksdagskammaren den 16 oktober 2008.Försvarsminister Sten Tolgfors (m) svarade då att det inte är aktuellt med någon utredning. En dryg vecka senare lämnar Datainspektionen ett skriftligt besked att myndigheten ej ska utreda SVT Rapports uppgifter med reservationen att det kanske ska genomföras någon gång i framtiden.

Detta är inte tillräckligt. Riksdagen borde ha haft en sådan utredning redan före sitt beslut i juni och absolut inte senare än när riksdagen under vintern ska behandla ändringarna i FRA-lagen. Därför är det väldigt besvärande för regeringen att Sten Tolgfors (m) än en gång avvisar att FRAs verksamhet utreds historiskt.

Skälen för en skyndsam handläggning är uppenbara. Med riksdagens beslut den 18 juni 2008 har riksdagen legaliserat denna massiva inhämtning av trafikdata. Det framgår av FRAs egna dokument att myndigheten avser att fortsätta samla in all tillgänglig trafikdata efter antagandet av FRA-lagen. Skillnaden mot den tidigare inhämtningen från etern är att FRA med den nya lagstiftningen kommer att ha tillgång till all trafikdata från den betydligt mer omfattande kabeltrafiken. Begränsning av inhämtning för vissa specificerade ändamål, till exempel yttre militära hot, terrorism och hot mot infrastruktur, avser enligt den antagna lagstiftningen framförallt innehållsdata, alltså meddelandets ljud eller text.

Införandet av en underrättelsedomstol medför förvisso en tillståndprövning, men lagen och alliansens överenskommelse medför inga begränsningar vad avser inhämtning av trafikdata. Det finns förvisso en punkt i alliansöverenskommelsen som anger att trafikdata ska förstöras efter ett år, men under denna tid kommer FRA att kunna inhämta ny trafikdata. Det är alltså ingen verklig förändring. Med försvarsministerns mörkläggning finns en risk att nämnda omständigheter inte har kommit samtliga av alliansens riksdagsledamöter till del.

Det är olyckligt att regeringen och de organ som ska utöva tillsyn mot FRA verkar acceptera att myndigheten under i tio år lagrat svenskars telefonsamtal och datakontakter i massiv omfattning. Hur ska allmänheten under sådana omständigheter kunna ha förtroende för ett FRA som nästa år även kommer att få tillgång till kabeltrafik? En utredning enligt centerns förslag bör omedelbart genomföras om regeringen med trovärdighet ska kunna hävda att formerna för svensk underrättelsetjänst står under effektiv parlamentarisk reglering och kontroll.

Mark Klamberg är doktorand i juridik vid Stockholms universitet. Han bloggar på klamberg.blogspot.com.

Bloggar
Mitt-i-steget, Politruck, Satmaran, Opassande, Anders Widén, Peace-Love-and-Capitalism, Motpol, Farmorgun, MinaModerataKarameller, Farmorgun, ProjektPåRiktigt, Tankar-från-rooten, Ankersjö

Är detta en rättsstat?

Fredrik, en kommentator till denna blogg lyfta en viktig aspekt kring den bristande tillsynen av FRA. Jag lägger upp hans kommentar med tillägg av ett citat från Fredrick Federley den 16 oktober. Nedanstående gäller SVT Rapports avslöjande att FRA under tio års tid samlat in och lagrat information om vanliga svenskars telefonsamtal och datakontakter. Varken regeringen, Datainspektionen eller Försvarets Underrättelsenämnd har tagit tag i detta.

Överenskommelsen den 18 juni innehöll ett krav på att FRA:s tidigare verksamhet skulle granskas. Det verkar som om många har glömt detta, inklusive regeringen.

Så här sa Annie Johansson i kammaren den 17 juni:

Det finns vissa ståndpunkter som är helt grundläggande och viktiga att allvarligt överväga och som vi också efter Fredrik Federleys anförande har talat om utanför kammarens sal.

Det handlar om att tillsätta en kommission eller liknande som ser över FRA:s tidigare verksamhet och hur den har inkräktat på den enskildes grundläggande rättighet till privatliv.

I replikskiftet med Mehmet Kaplan sa Annie också:

Det finns i dag ett papper som förmodligen kommer att finnas i försvarsutskottet i morgon om förslaget återremitteras.
/---/
Det är viktigt för mig att säga att en del i det förslag som finns på det papper som jag redogjorde för innebär att man ska granska den verksamhet som har skett i FRA. Det är alldeles grundläggande för att se om det har gjorts övertramp av den personliga integriteten.

Så här skrev Annie Johansson om överenskommelsen på sin blogg den 18 juni:

Utöver detta har regeringen själv tagit initiativ till en utredning om vad som egentligen sker på FRA och hur det står till med de uppgifter om olaglig lagring av uppgifter som vi sett i media den sista tiden. Det är också en avgörande punkt.

Fredrick Federley tog upp saken med försvarsministern i kammaren den 16 oktober:

Det har förekommit en del uppgifter, sanna eller osanna anklagelser, om att FRA historiskt har agerat på ett felaktigt sätt. I kammardebatten som vi hade precis före avslutningen i våras framförde jag ett önskemål till regeringen om en översyn av vad FRA har gjort historiskt. Jag undrar om regeringen avser att tillsätta en utredning eller en översyn på något sätt.

Tolgfors förklarade då följande.

Det är inte aktuellt

Jag har nu frågat Federley hur centern kommer att agera, när försvarsministern inte längre står fast vid överenskommelsen. Väntar på svar.

Först lovar man utreda övertrampen för att dagen därefter legalisera samma övertramp. Fyra månader senare kommer beskedet att övertrampen inte ska utredas. Är detta en rättsstat? Är detta en fungerande demokrati?

Sten Tolgfors mörklägger

Repliken från Sten Tolgfors på vår DN Debatt kom idag. Vi som skrev den ursprungliga artikeln håller på att skriva en replik. I huvudsak går den ut på att Sten Tolgfors leker med ord i syfte att mörklägga FRA:s arbetsmetoder. I vissa hänseenden har Sten Tolgfors dock bekräftat och förstärkt våra slutsatser, tack för det. Johan Westerholm, en av medskribenterna, har redan skrivit en mer fullständig kommentar. Jag avstår från detta och avser att återkomma i replik på DN Debatt.

Uppdatering
Under tiden kan jag hänvisa till andra kompetenta bloggare: scaber_nestor och Lakes lakonismer.

Vi ska behålla kravet på brottsmisstanke

1. Förslaget från centerns FRA-kritiker
Jag har tidigare kritiserat centerns FRA-kritiker för att de lämnat ett, i mina ord, "icke-existerande förslag" som Maria Wetterstrand beskriver som "ett uselt sommarjobb". Dessa två påståendena utesluter ju inte nödvändigtvis varandra.

2. Förslaget från Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer, Centrum för Rättvisa
Vad som förtjänar att bemötas mer seriöst är Centrum för Rättvisas artikel i SvD där de menar att "Nio punkter återstår att ordna" i FRA-lagen. Jag håller inte riktigt med och jag ska förklara varför.

2.1 Samsyn om vad kravet på brottsmisstanke innebär för FRA-lagen
Först tar jag det som vi är överens om. Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD:
"I debatten pratas också om brottsmisstanke som villkor för spaning, men det är ett krav som normalt hör ihop med polisens olika tvångsmedel, och inget som Europadomstolen krävt i tidigare domar om signalspaning." Detta har i ingressen tolkats av debattredaktören som "Det är omöjligt att införa begreppet brottsmisstanke i FRA-lagen".

Jag har tidigare själv skrivit i Liberal Debatt: "Regeringen och FRA har mycket svårt att hantera kravet [på brottsmisstanke] eftersom det omöjliggör filtrering och behandling av all kabeltrafik som passerar landets gränser, dvs. fundamentet för FRA-lagen. Kravet kortsluter FRA-lagen och det sätt på vilket FRA vill arbeta. Utrymmet för kompromiss, dvs. att infoga kravet på brottsmisstanke och domstolsbeslut i den antagna FRA-lagen, är obefintligt."

Birgitta Ohlsson (fp) har skrivit i SvD: "Kraven om brottsmisstanke och domstolsbeslut är inte förenliga med fundamenten i FRA-lagen, därför bör den antagna lagen rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Thomas Bodström (s) ligger nära Birgitta Ohlsson (fp), men han tar inte steget fullt ut på DN Debatt: "I signalspaning som riktas mot en enskild person ska krävas någon form av brottsmisstanke. Vid spaning mot fysiska personer är misstankar om brott den naturliga utgångspunkten."

FRA-chefen Ingvar Åkesson har skrivit en hel artikel i SvD om varför kravet på brottsmisstanke ej är möjligt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har i DN förkastat kravet helt. Det gjorde han eftersom han vet att kravet är oförenligt med FRA-lagen.

Sveriges Radio rapporterar om Sten Tolgfors: "Ett krav på brottsmisstanke avvisas av moderaten och försvarsministern Sten Tolgfors.
– Förslaget om brottsmisstanke är speciellt därför att det inte går att ha brottsmisstanke när det handlar om andra länders agerande eller internationella terrororganisationer.
– Här handlar det om att skydda Sverige mot hot och vi vill aldrig att de ska uppkomma, de ska aldrig förverkligas. Så just den delen tror jag är svår just när det gäller brottsmisstanken, säger Sten Tolgfors."

Mikael Odenberg skriver på DN Debatt att "Några tidigare partiledare, dussinet moderata kommunpolitiker, en självutnämnd borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen och nu senast Thomas Bodström har alla i DN givit uttryck för uppfattningen att lagstiftningen måste ändras så att signalspaning bara får bedrivas i de fall där det finns en brottsmisstanke. Men jag är ledsen - då har de inte förstått någonting." Jag har i ett tidigare inlägg "antytt" att Mikael Odenberg inte läst sin egen lag och att han ingenting förstått.

Det är alltså inget nytt som Centrum för Rättvisa för fram i detta avseende. Det råder inget tvivel om för att det är omöjligt att införa begreppet brottsmisstanke i FRA-lagen. Jag brukar även tala om kortslutning.

2.2 Olika lösningar för att hantera kravet på brottsmisstanke
Vad drar vi då för konsekvenser av denna slutsats?

2.2.1 Kravet på brottsmisstanke kvarstår och lagen måste rivas upp
Jag skriver i Liberal Debatt: "FRA-lagen ger associationer till det Orwellska samhället. Därför bör den rivas upp."

Birgitta Ohlsson (fp) skriver i SvD: "den antagna lagen [ska] rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Thomas Bodström ligger nu i linje med mig och Birgitta Ohlsson på DN Debatt: "Det rimliga nu är att ta ett ordenligt grepp och börja om från början med en parlamentarisk utredning."

2.2.2 Kravet på brottsmisstanke förkastas, lagen ska bevaras och i huvudsak vara oförändrad
FRA-chefen Ingvar Åkesson i SvD: "FRA tryggar Sveriges självständighet"

DN skriver: "Fredrik Reinfeldt tänker inte riva upp FRA-lagen - men är 'öppen för förslag på förbättringar'."

SvD: "Tolgfors välkomnar centerns lagförslag"

2.2.3 Kravet på brottsmisstanke förkastas, lagen ska bevaras och förändras
Centrum för Rättvisas artikel i SvD: "Nio punkter återstår att ordna" i FRA-lagen.

2.2.3.1 De nio punkterna
1. Lagens syfte måste vara klart och tydligt.
2. Spaningen måste vara proportionerlig. Den tyska lagen avsåg ca 10 procent av all elektronisk kommunikation – FRA-lagen avser 100 procent. ... det går att utforma lagstiftning om modern signalspaning på ett sådant sätt att grundläggande fri- och rättigheter respekteras, det visar exemplet med det tyska fallet.
3. Det ska vara tydligt för medborgarna vilka i samhället som typiskt sett kan utsättas för spaningen.
4. Det ska framgå hur länge övervakningen får pågå – här finns tydliga regler i FRA-lagen som Europadomstolen borde godta.
5. Medborgarna ska i förväg ­kunna förstå hur den inhämtade informationen får undersökas, användas och lagras.
6. Det ska stå klart hur och på vilka villkor den inhämtade informationen kommuniceras med andra myndigheter och andra utomstående mottagare.
7. Det ska framgå när och hur inhämtad information antingen får eller måste förstöras. Den tyska ­lagen var mycket utförlig på denna punkt medan FRA-lagen i princip inte säger något alls om saken.
8. Enskilda ska ha rätt att få övertramp från statens sida rättsligt prövade och en rätt till skadestånd om staten fälls för sina misstag.
9. FRA-lagen får inte innebära begränsningar vare sig i svenska eller utländska medborgares rättigheter.

2.2.3.2 Ett sidospår
Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver: "I FRA-lagen anges att detta ska ske genom ­”inhämtning, bearbetning och analys av informationen”. Men till skillnad från den tyska lagen framgår inte av FRA-lagen hur detta närmare ska gå till."

Svaret på dessa frågor hittar man mycket riktigt inte i FRA-lagen, men det gör man om läser i andra lagar, förordningar och förarbeten. Dessa är sammanfattade här och här.

2.3 Utvärdering av förslaget från Centrum för Rättvisa

2.3.1 Om förslaget lagts fram före den 18 juni 2008
Min bedömning är att om regeringen inför den 18 juni 2008 hade arbetat in de nio punkter som Centrum för Rättvisa presenterar så hade det inte blivit en proteststorm, varken före, under, eller efter omröstningen. Socialdemokraterna hade förmodligen accepterar förslaget, men nu är läget ett annat. Mona Sahlin har flera gånger sagt att de inte kan komma tillbaka med något som är i närheten av den nuvarande FRA-lagstiftningen. Hon har därför gått i riktning mot miljöpartiet, vänsterpartiet och de sex folkpartisterna. Det är mot denna bakgrund vi ska läsa Thomas Bodströms artikel på DN Debatt.

2.3.2 Vad kommer regeringen att göra med de nio punkterna från Centrum för Rättvisa?
I ett samtal för fyra veckor sedan gissade jag att regeringen skulle lägga fram den tyska lagen som ett kompromissförslag i syfte att splittra de sex folkpartisterna. Nu blev det Centrum för Rättvisa istället. Vad ska vi säga om det? Kommer regeringen att driva den tyska lagen som ett alternativ. Nej, det tror jag inte. För att travestera vad Fredrik Reinfeldt säger i DN och Sten Tolgfors säger i SvD, "regeringen är öppen för förslag på förbättringar och välkomnar förslaget från Centrum för Rättvisa."

Varför tror jag det? Det finns en antagen lag som träder ikraft den 1 januari 2009. Regeringen har grävt ner sig och denna kommer möjligen att ändra förslaget marginellt men lagen kommer inte att rivas upp, såvida inte det anläggs maximalt tryck på regeringen.

Maximalt tryck på regeringen är att de sex folkpartisterna, vänstern, miljöpartiet och socialdemokraterna presenterar en gemensam motion som river upp FRA-lagen. Denna måste lämnas in under den allmänna motionstiden, dvs. före utgången av september 2008. Efter det är loppet kört för FRA-motståndet och regeringen är i mål.

Det kan vara bra med en splittrings- och avledningsmanöver regisserad av regeringen samma dag som folkpartiets referensgrupp träffas för första gången.

Om det inte fungerar så kan man utnyttja att organisationer i gott uppsåt lämnar ett förslag. Då kan regeringen, för att återigen travestera Fredrik Reinfeldt i DN och Sten Tolgfors i SvD, säga: "regeringen är öppen för förslag på förbättringar och välkomnar förslaget." Sedan rinner tiden iväg och regeringen är i mål.

2.3.3 Vad borde vi göra med de nio punkterna från Centrum för Rättvisa
Vi borde berömma Centrum för Rättvisa för det arbete de lagt ner på att ta fram de nio punkterna, men av tre skäl säga: "Nej tack. Vi vill behålla kravet på brottsmisstanke för avlyssning av svenskar." Vi kan också säga: "vi välkomnar detta initiativ, men vi har några synpunkter".

2.3.3.1 Fortsatt massavlyssning
Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD: "Den tyska lagen avsåg ca 10 procent av all elektronisk kommunikation". Det är alltså fortsatt massavlyssning, FRA-lagen light.

2.3.3.2 Regeringen vill bara komma i mål
Regeringen kommer att utnyttja förslaget för att splittra de sex folkpartisterna utan att vara genuint intresserade av förslaget. Det ska inte vi medverka till. Jag kan ha fel om regeringen, men då får de presentera ett färdigt lagförslag före den allmänna motionstiden går ut, dvs före utgången av september 2008. Även om de skulle lyckas med detta kvarstår min kritik under rubrikerna 2.3.3.1 och 2.3.3.3

2.3.3.3 Alternativet
Jag vill ta fasta på slutorden i vad Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD: "Europakonventionen är ett minimiskydd för enskildas fri- och rättigheter, inte ett mål som länder kan anpassa sig till efter lust och förmåga.Den enda rimliga hållningen borde vara att Sverige inte bör balansera på gränsen till vad som kan tänkas strida mot grundläggande mänskliga rättigheter."

Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer har helt rätt i denna del. Vi måste inte lägga oss på botten av det acceptabla. Regeringen har satt en dagordning. De säger till FRA-kritikerna: "Berätta hur ni och allmänheten kan acceptera signalspaning i kabel (massavlyssning)." Förslagen haglar in och marginella förbättringar görs. Vi FRA-kritiker måste bryta denna tankebox och lansera en egen agenda som inte bygger på massavlyssning. Det har Birgitta Ohlsson (fp) och Camilla Lindberg (fp) gjort i sin artikel "Alternativet". Svaret är inte alltid "signalspaning i kabel (massavlyssning)".

Bloggar
HAX, Mårten Schultz, MinaModerataKarameller1, MinaModerataKarameller2, Stefan Mårtensson, Farmorgun, Maria Ferm, Politikerbloggen, stoppaFRAlagen

Svensk säkerhetspolitik brister i analys och politiska låsningar, inte i informationsinhämtning

Konflikten mellan Ryssland och Georgien har sedan några veckor anförts av regeringen som argument för FRA-lagen.

1. Försvarsminister Sten Tolgfors
Sten Tolgfors anförde på SvD Brännpunkt den 17 augusti 2008 att "för Sveriges möjligheter att fatta välgrundande och självständiga ­politiska beslut är en välfungerande underrättelseverksamhet av vikt" och "den nya signalspaningslagen en förutsättning för den som vill värna vår säkerhet och militära alliansfrihet".

2. Ett alternativt synsätt
Apropå detta argument skrev jag den 17 augusti 2008 följande slutsatser.

2.1 Förståelse för säkerhetspolitisk dynamik
"Min bild är att de eventuella svagheterna som finns i svensk säkerhetspolitik beror på bristande analys av vilka intressen och drivkrafter Ryssland har. Länder som Ryssland har kanske inte alltid en uttalad plan för sitt agerande, men genom att följa öppna källor, media och en aktiv utrikesförvaltning går det alldeles utmärkt att förstå att Ryssland har ett auktoritärt styre och att geopolitik, kontroll över naturresurser och nationella minoriteter är viktiga drivkrafter för landet.

2.2 Bristande analys och politiska låsningar
"Svensk försvarsplanering brister alltså främst i analysförmåga, en öppen diskussion, partipolitiska låsningar och inte i informationsinhämtning."

3.Wilhelm Agrell, professor i underättelseanalys
Nu läser jag vad Wilhelm Agrell skriver den 22 augusti 2008 på SvD Brännpunkt. Sammanfattningen lyder: "Omvärldsanalyser och underrättelser har politiserats. Det viktigaste tycks ha varit att nå partipolitisk konsensus."

3.1 Förståelse för säkerhetspolitisk dynamik
"Vi lever inte i ett nytt trettiotal. Vi kan inte placera kronologin från Hitlertysklands revanschism på dagens situation och avläsa de kommande anhalterna fram mot katastrofen. Vi kan inte veta om den kommer att inträffa, och i sådana fall i vilken form.

Men vad vi däremot vet, eller borde veta, är att våra metoder att förstå dynamiken i skeendet mer eller mindre utgör en garanti mot att vi på förhand skulle kunna varsebli och reagera på en sådan process. Vi är inte skyddade mot säkerhetskatastrofer, bara mot varningssignalerna."

3.2 Bristande analys och politiska låsningar
"I och med att den säkerhetspolitiska bilden varit det främsta medlet för att motivera de försvarspolitiska ställningstagandena har omvärldsanalysen kommit att utgöra en nyckelkomponent i partipolitiskt förhandlande och konsensusbyggande.

Fördelen med detta har varit möjligheten att uppnå och bibehålla parlamentarisk enighet, åtminstone om politikens huvudinriktning. Priset har varit att det politiskt inopportuna eller oönskade i omvärldsutvecklingen konsekvent har trängts undan."

4. Slutsats
Wilhelm Agrell kräver inte att mer information ska hämtas in. Han vill att vi ska förstå den information vi redan har och analysera den förutsättningslöst. Som ni kanske förstår så håller jag med.

Bloggar
In Your Face, Greenhill Relations

Tolgfors har lyckats att förleda, tyvärr

Min kollega Mårten Schultz har i FRA-debatten tillhört en av de kritiska rösterna, men jag tror att han i sitt senaste inlägg alltför lättvindligt accepterar Sten Tolgfors lugnande besked.

Mårten Schultz skriver:

"Så här säger idag Sven Tolgfors: 'Endast om en person i Sverige har direkt koppling till yttre hot mot landet, som internationell terrorism eller annan stats agerande mot Sverige, blir den relevant för FRA:s signalspaning.' Det känns lugnande. Jag tycker att man skall spana och på alla sätt kartlägga kända terrorister, mördare eller diktatorer för den delen."

Tyvärr säger regeringens proposition annat, där "yttre hot" inte bara rör internationell terrorism eller annan stats agerande mot Sverige, utan även IT-beroende, försörjningskriser, ekologiska obalanser, miljöhot, etniska eller religiösa konflikter, stora flykting- och migrationsrörelser samt ekonomiska utmaningar i form av valuta- och räntespekulationer. (sid 17 och 36)

Det är mycket tydligt att regeringen vill "bredda mandatet för försvarsunderrättelseverksamheten till att omfatta flera typer av hot än i dag.” (sid. 38)

Detta inlägg skriver jag inte för att gå i polemik med Mårten utan snarare visa hur Sten Tolgfors försöker förleda oss. Hur ska allmänheten kunna hänga med? När jag just avslutat föregående mening får jag ett mail från Mårten där han skriver att han uppfattat lögnen från Sten Tolgfors och ska följa upp den.