SÄPO kommer att få nyttja FRA

SVT rapporterar att en utredning föreslår att Säpo kan få använda FRA-spaning. Det var detta som många trodde var uteslutet med överenskommelsen den 25 september 2009, men då får man läsa överenskommelsen lite noggrannare. Punkten 7 anger följande.

En utredning ska tillsättas för att se över polis och säkerhetspolisens behov av underrättelser.

Enligt direktiven ska utredaren bl.a.

kartlägga Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelseinhämtning avseende utländska förhållanden genom signalspaning.

Jag skrev med anledning av detta i oktober 2008 följande.

Jag tolkar det som att FRA-shopen kan komma att öppnas för polisen igen.

Med andra ord, jag är inte överraskad. I en artikel som Svensk Juristidning publicerar senare i april diskuterar jag bl.a. brottsbekämpande myndigheters tillgång till FRAs signalspaning.

Uppdatering. Från SVT kan man nu även läsa följande.

Enligt förslaget ska all signalspaning på Säpos uppdrag prövas av domstol och tillstånd ska kunna ges endast vid misstanke om grova brott, till exempel förberedelse av terrorattentat, spionage och andra brott mot rikets säkerhet.

Kraven på brottsmisstanke och domstol var under sommaren 2008 helt omöjliga krav. Läs vad Ingvar Åkesson skrev.

[D]ebatten kring FRA brukar man vidare ibland hävda att signalspaning bara borde få ske när det föreligger misstanke om brott. Man jämför därmed signalspaningen med de tvångsmedel som de brottsutredande myndigheterna förfogar över. Som lagrådet tydligt har uttalat är jämförelsen felaktig.

I Sveriges Radio kunde man höra följande.

Kravet från sex folkpartister att det ska krävas brottsmisstanke innan FRA får signalspana avfärdas av moderaten och försvarsministern Sten Tolgfors.

DN intervjuade statsminister Fredrik Reinfeldt.

Vissa kritiker vill att det ska krävas en brottsmisstanke för att FRA ska få signalspana mot någon. Det kravet förkastade statsministern helt. Han underströk att FRA är en civil myndighet, någon som enligt honom "går tillbaka till Per-Albin Hanssons dagar". Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore därför fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en "integritetsmur", som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot.

Mikael Odenberg skrev på DN Debatt

Några tidigare partiledare, dussinet moderata kommunpolitiker, en självutnämnd borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen och nu senast Thomas Bodström har alla i DN givit uttryck för uppfattningen att lagstiftningen måste ändras så att signalspaning bara får bedrivas i de fall där det finns en brottsmisstanke. Men jag är ledsen - då har de inte förstått någonting.

Det omöjliga har plötsligt blivit möjligt. Nu ska man i ärlighetens namn säga att när jag själv resonerade om brottsmisstanke under sommaren/hösten 2008 gick det ut på att privatpersoners kommunikation inte ska överlämnas till staten utan att det finns brottsmisstanke. Jag skrev att detta skulle kortsluta FRA-lagen. Utredningens förslag kan således inte innebära brottsmisstanke är ett krav för att privatpersoners kommunikation ska överföras till staten eftersom det strider mot fundamentet för FRAs signalspaning (6 kap.19 a § LEK). Istället blir det förmodligen ett krav på brottsmisstanke när FRA på SÄPOs uppdrag inhämtar meddelandes innehåll från samverkanspunkterna och/eller kartlägger en person (FRAs försvarsunderrättelseverksamhet). Alltid bättre än inget krav alls. Något krav på brottsmisstanke för inhämtning av trafikdata förväntar jag mig inte (FRAs utvecklingsverksamhet). Jag ser fram emot att få läsa utredningens konkreta förslag.

Media och bloggar
DN, SvD, Expressen, Metro, Nyheter24, HAX, Motpol, Liberal och Långsint, NSM, Tomas sida, Staffan Danielsson

Vågar vi lita på domstolar?

Krister Thelin
Förre hovrättslagmannen och statssekreteraren i justitiedepartementet Krister Thelin har jag samtalat med när jag under en kort tid arbetade som jurist på Internationella Brottmålsdomstolen i Haag och Krister Thelin var domare på Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Nu har Krister Thelin gett sig in i FRA-debatten genom ett inlägg i Medborgarrätt nr 3/2008. Han skriver följande.

Intrång kräver domstolsbeslut
Där samtycke inte räcker till utan intrång krävs, trots att den enskilde kanske motsätter sig det – d v s där andra intressen måste ta över, exempelvis vid brottsbekämpning eller, som i fallet med FRA, behovet av militär underrättelseinhämtning – bör principen vara en effektiv kontroll av att gränserna för intrånget inte överskrids.

Här skall proportionalitetsprincipen gälla obehindrat: Intrånget får inte stå i missförhållande till de värden som motiverar intrånget. Och den vägningen skall inte göras av den som företar intrånget utan av en fristående och oberoende instans, d v s en domstol.

Det är därför det ytterst är domstol som bestämmer om s k straffprocessuella tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig rumsavlyssning. Europakonventionens artikel 8 om skydd för privalivet ger också uttryck för denna principiellt viktiga utgångspunkt.
...
Olika lager av interna mekanismer eller kvasijudiciella prövningar kan dock inte ersätta den enda externa kontroll som är värd namnet: domstols prövning i de fall avlyssningen och informationsinhämtningen avser en enskild individ.

Birgitta Ohlsson (fp)
Det är andra som tidigare varit inne på samma spår. Birgitta Ohlsson skriver följande på SvD Brännpunkt.

[Det är] "självklart att vanliga svenskars kommunikation genom e-post, sms eller telefonsamtal endast ska grans­kas om det föreligger brottsmisstanke och domstolsbeslut.

Rick Falkvinge (pp)
Rick Falkvinge skrev följande apropå folkpartisternas krav.

Sex fp-ledamöter har nu gått ut och sagt att de kräver brottsmisstanke för att FRA ska få avlyssna. Gott så. ... Det är rätt tänkt att ingen medborgare får avlyssnas utan en konkret brottsmisstanke. Det står uttryckligen i pp:s program. Men om vi pratar konkreta brottsmisstankar, så är det inte längre något för FRA. Då är det ett polisiärt ärende. Och även om FRA har gjort uppdrag åt polisen, så har polisen inte bett om det här nya tvångsmedlet - att avlyssna internet. ... I den mån militären anser att vi behöver militär signalspaning, och nu menar jag verkligen militär signalspaning och inte civil massavlyssning, så kan den framledes skötas av MUST.

Maria Wetterstrand (mp)
Maria Wetterstrand skriver följande på SVT opinion.

Vår linje i den utredningen kommer att vara att Sverige inte ska använda sig av signalspaning om det inte finns någon brottssmisstanke som prövats i domstol.

Christian Engström (pp)
Christian Engström skriver följande.

Det är fullständigt legitimt att ett land har en militär underrättelsetjänst, som försöker hålla så bra koll på omvärlden som möjligt. Men att skydda landet mot olika inre hot är polisens uppgift. Om ett samhälle ska vara demokratiskt och drägligt att bo i får det inte ske någon sammanblandning av de här två arbetsuppgifterna.....FRA har blivit ett inrikesspionage som riktar sig mot den egna befolkningen, men som inte anser sig bundet av reglerna som säger att myndigheterna bara får ägna sig åt inrikes avlyssning efter beslut i domstol när det finns en konkret brottsmisstanke....Det finns ingen som är motståndare till att polisen får använda avlyssning som ett medel i jakten på grova brottslingar, så länge det sker på ett rättssäkert och kontrollerat sätt vid konkreta brottsmisstankar. Och det finns ingen som är motståndare till att Sverige ägnar sig åt militär underrättelseverksamhet riktad mot andra länder.

Två olika uppgifter och regelverk
Vad sägs om följande? FRA ska endast hålla på med att kartlägga militära yttre hot och spana på andra stater, deras organ och agenter, men inte på enskilda, vare sig i Sverige eller utomlands. Polisen ska ägna sig åt brottskämpning vilket inkluderar terrorism. Två olika typer av uppdrag, två skilda myndighetsstrukturer och två regelverk som grundar sig på olika principer. Regelverket för polisverksamhet kan arbeta med brottsmisstanke, medan detta är irrelevant för FRAs verksamhet. Låter det rimligt?

Ett potentiellt problem
Polisen kan vid brottsmisstanke via domstol utverka tillstånd att bevaka en persons kommunikation. Det är rimligt.

Frågan är hur ska FRA kunna spana på andra länder i kabel om de inte först får tillgång till all trafik? Ska FRA överlämna en beställningslista över vilka länder de vill spionera på till det tiotal privata aktörer som förfogar över det svenska IT- och telenätet? Jag tror det är orealistiskt.

Vågar vi lita på domstolar?
Kan man acceptera att en domstol kontrollerar all trafik och till FRA lämnar ut den trafik som avser yttre militära hot och spaning mot andra stater? FRA har alltså inte tillgång till all trafik, men det har domstolen som sitter mellan IT/teleoperatörerna och FRA. Domstolen skulle inte pröva FRAs ansökningar utifrån om det finns en brottsmisstanke eftersom spaningen inte rör enskilda. Däremot kan domstolen pröva om FRAs ansökan har stöd i lag och är proportionell. Min fråga är alltså, vågar vi lita på domstolar?

Vi ska behålla kravet på brottsmisstanke

1. Förslaget från centerns FRA-kritiker
Jag har tidigare kritiserat centerns FRA-kritiker för att de lämnat ett, i mina ord, "icke-existerande förslag" som Maria Wetterstrand beskriver som "ett uselt sommarjobb". Dessa två påståendena utesluter ju inte nödvändigtvis varandra.

2. Förslaget från Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer, Centrum för Rättvisa
Vad som förtjänar att bemötas mer seriöst är Centrum för Rättvisas artikel i SvD där de menar att "Nio punkter återstår att ordna" i FRA-lagen. Jag håller inte riktigt med och jag ska förklara varför.

2.1 Samsyn om vad kravet på brottsmisstanke innebär för FRA-lagen
Först tar jag det som vi är överens om. Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD:
"I debatten pratas också om brottsmisstanke som villkor för spaning, men det är ett krav som normalt hör ihop med polisens olika tvångsmedel, och inget som Europadomstolen krävt i tidigare domar om signalspaning." Detta har i ingressen tolkats av debattredaktören som "Det är omöjligt att införa begreppet brottsmisstanke i FRA-lagen".

Jag har tidigare själv skrivit i Liberal Debatt: "Regeringen och FRA har mycket svårt att hantera kravet [på brottsmisstanke] eftersom det omöjliggör filtrering och behandling av all kabeltrafik som passerar landets gränser, dvs. fundamentet för FRA-lagen. Kravet kortsluter FRA-lagen och det sätt på vilket FRA vill arbeta. Utrymmet för kompromiss, dvs. att infoga kravet på brottsmisstanke och domstolsbeslut i den antagna FRA-lagen, är obefintligt."

Birgitta Ohlsson (fp) har skrivit i SvD: "Kraven om brottsmisstanke och domstolsbeslut är inte förenliga med fundamenten i FRA-lagen, därför bör den antagna lagen rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Thomas Bodström (s) ligger nära Birgitta Ohlsson (fp), men han tar inte steget fullt ut på DN Debatt: "I signalspaning som riktas mot en enskild person ska krävas någon form av brottsmisstanke. Vid spaning mot fysiska personer är misstankar om brott den naturliga utgångspunkten."

FRA-chefen Ingvar Åkesson har skrivit en hel artikel i SvD om varför kravet på brottsmisstanke ej är möjligt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har i DN förkastat kravet helt. Det gjorde han eftersom han vet att kravet är oförenligt med FRA-lagen.

Sveriges Radio rapporterar om Sten Tolgfors: "Ett krav på brottsmisstanke avvisas av moderaten och försvarsministern Sten Tolgfors.
– Förslaget om brottsmisstanke är speciellt därför att det inte går att ha brottsmisstanke när det handlar om andra länders agerande eller internationella terrororganisationer.
– Här handlar det om att skydda Sverige mot hot och vi vill aldrig att de ska uppkomma, de ska aldrig förverkligas. Så just den delen tror jag är svår just när det gäller brottsmisstanken, säger Sten Tolgfors."

Mikael Odenberg skriver på DN Debatt att "Några tidigare partiledare, dussinet moderata kommunpolitiker, en självutnämnd borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen och nu senast Thomas Bodström har alla i DN givit uttryck för uppfattningen att lagstiftningen måste ändras så att signalspaning bara får bedrivas i de fall där det finns en brottsmisstanke. Men jag är ledsen - då har de inte förstått någonting." Jag har i ett tidigare inlägg "antytt" att Mikael Odenberg inte läst sin egen lag och att han ingenting förstått.

Det är alltså inget nytt som Centrum för Rättvisa för fram i detta avseende. Det råder inget tvivel om för att det är omöjligt att införa begreppet brottsmisstanke i FRA-lagen. Jag brukar även tala om kortslutning.

2.2 Olika lösningar för att hantera kravet på brottsmisstanke
Vad drar vi då för konsekvenser av denna slutsats?

2.2.1 Kravet på brottsmisstanke kvarstår och lagen måste rivas upp
Jag skriver i Liberal Debatt: "FRA-lagen ger associationer till det Orwellska samhället. Därför bör den rivas upp."

Birgitta Ohlsson (fp) skriver i SvD: "den antagna lagen [ska] rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

Thomas Bodström ligger nu i linje med mig och Birgitta Ohlsson på DN Debatt: "Det rimliga nu är att ta ett ordenligt grepp och börja om från början med en parlamentarisk utredning."

2.2.2 Kravet på brottsmisstanke förkastas, lagen ska bevaras och i huvudsak vara oförändrad
FRA-chefen Ingvar Åkesson i SvD: "FRA tryggar Sveriges självständighet"

DN skriver: "Fredrik Reinfeldt tänker inte riva upp FRA-lagen - men är 'öppen för förslag på förbättringar'."

SvD: "Tolgfors välkomnar centerns lagförslag"

2.2.3 Kravet på brottsmisstanke förkastas, lagen ska bevaras och förändras
Centrum för Rättvisas artikel i SvD: "Nio punkter återstår att ordna" i FRA-lagen.

2.2.3.1 De nio punkterna
1. Lagens syfte måste vara klart och tydligt.
2. Spaningen måste vara proportionerlig. Den tyska lagen avsåg ca 10 procent av all elektronisk kommunikation – FRA-lagen avser 100 procent. ... det går att utforma lagstiftning om modern signalspaning på ett sådant sätt att grundläggande fri- och rättigheter respekteras, det visar exemplet med det tyska fallet.
3. Det ska vara tydligt för medborgarna vilka i samhället som typiskt sett kan utsättas för spaningen.
4. Det ska framgå hur länge övervakningen får pågå – här finns tydliga regler i FRA-lagen som Europadomstolen borde godta.
5. Medborgarna ska i förväg ­kunna förstå hur den inhämtade informationen får undersökas, användas och lagras.
6. Det ska stå klart hur och på vilka villkor den inhämtade informationen kommuniceras med andra myndigheter och andra utomstående mottagare.
7. Det ska framgå när och hur inhämtad information antingen får eller måste förstöras. Den tyska ­lagen var mycket utförlig på denna punkt medan FRA-lagen i princip inte säger något alls om saken.
8. Enskilda ska ha rätt att få övertramp från statens sida rättsligt prövade och en rätt till skadestånd om staten fälls för sina misstag.
9. FRA-lagen får inte innebära begränsningar vare sig i svenska eller utländska medborgares rättigheter.

2.2.3.2 Ett sidospår
Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver: "I FRA-lagen anges att detta ska ske genom ­”inhämtning, bearbetning och analys av informationen”. Men till skillnad från den tyska lagen framgår inte av FRA-lagen hur detta närmare ska gå till."

Svaret på dessa frågor hittar man mycket riktigt inte i FRA-lagen, men det gör man om läser i andra lagar, förordningar och förarbeten. Dessa är sammanfattade här och här.

2.3 Utvärdering av förslaget från Centrum för Rättvisa

2.3.1 Om förslaget lagts fram före den 18 juni 2008
Min bedömning är att om regeringen inför den 18 juni 2008 hade arbetat in de nio punkter som Centrum för Rättvisa presenterar så hade det inte blivit en proteststorm, varken före, under, eller efter omröstningen. Socialdemokraterna hade förmodligen accepterar förslaget, men nu är läget ett annat. Mona Sahlin har flera gånger sagt att de inte kan komma tillbaka med något som är i närheten av den nuvarande FRA-lagstiftningen. Hon har därför gått i riktning mot miljöpartiet, vänsterpartiet och de sex folkpartisterna. Det är mot denna bakgrund vi ska läsa Thomas Bodströms artikel på DN Debatt.

2.3.2 Vad kommer regeringen att göra med de nio punkterna från Centrum för Rättvisa?
I ett samtal för fyra veckor sedan gissade jag att regeringen skulle lägga fram den tyska lagen som ett kompromissförslag i syfte att splittra de sex folkpartisterna. Nu blev det Centrum för Rättvisa istället. Vad ska vi säga om det? Kommer regeringen att driva den tyska lagen som ett alternativ. Nej, det tror jag inte. För att travestera vad Fredrik Reinfeldt säger i DN och Sten Tolgfors säger i SvD, "regeringen är öppen för förslag på förbättringar och välkomnar förslaget från Centrum för Rättvisa."

Varför tror jag det? Det finns en antagen lag som träder ikraft den 1 januari 2009. Regeringen har grävt ner sig och denna kommer möjligen att ändra förslaget marginellt men lagen kommer inte att rivas upp, såvida inte det anläggs maximalt tryck på regeringen.

Maximalt tryck på regeringen är att de sex folkpartisterna, vänstern, miljöpartiet och socialdemokraterna presenterar en gemensam motion som river upp FRA-lagen. Denna måste lämnas in under den allmänna motionstiden, dvs. före utgången av september 2008. Efter det är loppet kört för FRA-motståndet och regeringen är i mål.

Det kan vara bra med en splittrings- och avledningsmanöver regisserad av regeringen samma dag som folkpartiets referensgrupp träffas för första gången.

Om det inte fungerar så kan man utnyttja att organisationer i gott uppsåt lämnar ett förslag. Då kan regeringen, för att återigen travestera Fredrik Reinfeldt i DN och Sten Tolgfors i SvD, säga: "regeringen är öppen för förslag på förbättringar och välkomnar förslaget." Sedan rinner tiden iväg och regeringen är i mål.

2.3.3 Vad borde vi göra med de nio punkterna från Centrum för Rättvisa
Vi borde berömma Centrum för Rättvisa för det arbete de lagt ner på att ta fram de nio punkterna, men av tre skäl säga: "Nej tack. Vi vill behålla kravet på brottsmisstanke för avlyssning av svenskar." Vi kan också säga: "vi välkomnar detta initiativ, men vi har några synpunkter".

2.3.3.1 Fortsatt massavlyssning
Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD: "Den tyska lagen avsåg ca 10 procent av all elektronisk kommunikation". Det är alltså fortsatt massavlyssning, FRA-lagen light.

2.3.3.2 Regeringen vill bara komma i mål
Regeringen kommer att utnyttja förslaget för att splittra de sex folkpartisterna utan att vara genuint intresserade av förslaget. Det ska inte vi medverka till. Jag kan ha fel om regeringen, men då får de presentera ett färdigt lagförslag före den allmänna motionstiden går ut, dvs före utgången av september 2008. Även om de skulle lyckas med detta kvarstår min kritik under rubrikerna 2.3.3.1 och 2.3.3.3

2.3.3.3 Alternativet
Jag vill ta fasta på slutorden i vad Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer skriver i SvD: "Europakonventionen är ett minimiskydd för enskildas fri- och rättigheter, inte ett mål som länder kan anpassa sig till efter lust och förmåga.Den enda rimliga hållningen borde vara att Sverige inte bör balansera på gränsen till vad som kan tänkas strida mot grundläggande mänskliga rättigheter."

Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer har helt rätt i denna del. Vi måste inte lägga oss på botten av det acceptabla. Regeringen har satt en dagordning. De säger till FRA-kritikerna: "Berätta hur ni och allmänheten kan acceptera signalspaning i kabel (massavlyssning)." Förslagen haglar in och marginella förbättringar görs. Vi FRA-kritiker måste bryta denna tankebox och lansera en egen agenda som inte bygger på massavlyssning. Det har Birgitta Ohlsson (fp) och Camilla Lindberg (fp) gjort i sin artikel "Alternativet". Svaret är inte alltid "signalspaning i kabel (massavlyssning)".

Bloggar
HAX, Mårten Schultz, MinaModerataKarameller1, MinaModerataKarameller2, Stefan Mårtensson, Farmorgun, Maria Ferm, Politikerbloggen, stoppaFRAlagen