Hur etablissemanget kör över de principfasta
Är du redo för att förstå politik och varför riksdagen mot bättre vetande röstade igenom FRA-lagen? Läs då denna text. Vill du behålla din oskuld så bör du sluta läsa nu och behålla dina ögon stängda.
Erfarenheter från kongresser i LUF
Under min tid i ett politiskt ungdomsförbund (Liberala Ungdomsförbundet) hände det att man på kongresser kände sig lurad. En medlem, en röst! Taggad till tusen har man mobiliserat vänner för att köra över ledningen, ungdomsförbundets etablissemang. Även om man till en början hade en majoritet med sig, slutade det nästan alltid med förlust. Det kunde ibland hända att man övergav sitt ursprungsförslag som ursprungligen hade en majoritet för att rösta på ett kompromissförslag, där det senare vinner. Efteråt kände man sig lurad när man inser att det egna förslaget kunde gått igenom och kompromissförslaget egentligen endast var marginellt bättre än motståndarsidans ursprungliga förslag. Det finns en teknik som etablissemanget i förtroendevalda församlingar (t.ex. en kongress) använder för att lyckas med detta, det heter "slå in en kil". Kilen är ett kompromissförslag som upplevs vara en stor förändring men som i verkligheten bara är kosmetika.
Riksdagen
Riksdagen har vissa likheter med hur kongressen fungerar hos ett politiskt ungdomsförbund. Detta vet etablissemanget (regeringen) eftersom de flesta politiker har en bakgrund i ungdomsförbund. Därför är de väldigt duktiga på denna teknik. Problemet är att tekniken är odemokratisk eftersom vissa riksdagsmän känner sig lurade när de förstått vad de röstat ja till.
Rond 1 - den 18 juni 2008
När etablissemanget i en politisk organisation (t.ex. riksdagen) känner att de håller på att förlora en viktig fråga, t.ex. om FRA, använder man "kilen". Om vi tittar på de borgerliga riksdagsgrupperna gällde det att skilja de bestämda nej-sägarna från de som enbart är skeptiska. De bestämda nejsägarna säger nej till att all trafik ska överföras till FRA. Skeptikerna känner intuitivt att signalspaning i kabel är fel, men de har inte riktigt för sig själva kommit fram till varför. Skeptikerna kan vara lika ideologiska som de bestämda nej-sägarna, men de handskas i detta fall med en för dem ny och främmande fråga, de går på känsla. Det gäller då för etablissemanget att lugna skeptikerna genom att de upplever att regeringen verkligen ändrat i sitt ursprungliga förslag. Om detta sker under pressade förhållanden och "regeringsdugligheten" står på spel så blir skeptikerna för en kort stund ja-sägare. Det gäller då för etablissemanget att slå till snabbt så att skeptikerna inte hinner fråga experter, diskutera med de bestämda nej-sägarna eller tänka efter på egen hand. Därför ska man ha en återremiss som endast varar tre timmar. På detta sätt antar riksdagen FRA-lagen. Ett fåtal skeptiker har genuint bytt åsikt, men många av skeptikerna känner sig lurade eftersom upplevelsen av en verklig förändring var falsk när de närmare studerar det antagna och verkliga kompromissförslaget som bara är kosmetika. Det är så det fungerar.

På regeringskansliet finns det förutom ministrarna 200 politiska tjänstemän. Deras viktigaste uppgift är att regeringen ska hålla ihop och få igenom sina förslag i riksdagen. Många är 25-35 år, har en bakgrund i ett politiskt ungdomsförbund, ofta i kombination med arbete på en PR-byrå. De vet från tiden i sitt politiska ungdomsförbund hur man ska vinna en omröstning och göra en politisk spinn. Om de inte själva har denna kunskap, så har partiledarna denna kunskap. De har samma bakgrund och kan spelet.
Rond 2Vad ska lurade skeptiker göra? De ska erkänna att de blivit lurade för sig själva, se frågans allvar och göra bättring genom att rösta rätt nästa gång vilket är att FRA-lagen rivs upp. Vi som tittar på och påverkas av beslutet ska berömma dessa modiga människor som lyssnar på sakargument och vågar erkänna att de gjort fel. Regeringen kommer fortsätta att slå in kilar genom att ständigt kasta in nya förslag, gärna genom ombud som inte är medvetna om vad som händer, t.ex. centerpartiska FRA-kritiker.
Hur ska vi förhindra att kilen blir effektiv? Det gäller för skeptikerna att fråga experter, diskutera med de bestämda nej-sägarna, tänka efter på egen hand och vägra ta ställning till plötsligt framkastade förslag, så att de till slut själva blir bestämda nej-sägare. Det är det enda sättet om vi vill återerövra demokratin och förnuftet i denna debatt.
Media och bloggarDN,
Nyteknik,
HAX,
Pär Ström,
Enligt Min Humla,
Kulturbloggen,
MinaModerataKarameller,
Jonas Morian,
stoppaFRAlagen.nu,
opassande,
Jens O.1,
Jens O.2,
Farmorgun