Välkommen miljardsatsning på matematik

Regeringen har på förslag från folkpartiet enats om att skjuta till 2,6 miljader kr för att höja resultaten i matematik. Det är mycket bra.

Mer lärarledd undervisning

Jan Björklund har på DN Debatt skrivit en artikel med rubriken "Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder". Jag håller med Björklund om att det krävs mer lärarledd undervisning i skolan, men inte nödvändigtvis att det ska ske i form av traditionell katederundervisning.

Nu är undervisning på universitet annorlunda än undervisning i grund- och gymnasieskola, men jag vill peka på några tankar i de kurser där jag medverkar som lärare vid Stockholms universitet.

Tidigare upplägg för grundkurs i folkrätt (termin 2 på juristprogrammet)
I grundkursen för folkrätt hade vi fram till hösten 2008 storföreläsningar för drygt 200 studenter samt lektioner i mindre grupper (30 studenter). I lektionsform fanns en möjlighet till mer interaktiv inlärning, men den möjligheten försatts genom att lärarna likväl höll föreläsningar som kan liknas vid katederundervisning.

Ändring hösten 2008
I samband med att kursen hösten 2008 ändrades, blev kursen mer probleminriktad och krävde högre aktivitet från studenternas sida. Detta innebar inte att studenterna fick mindre lärarledd undervisning, snarare mera genom att vi minskade antalet lektioner från 8 till 6 (som ändå var katederundervisning) och ökade antalet storföreläsningar från 6 till 14. På så sätt kunde vi öka antalet storföreläsningar i högre grad än vi minskade antalet lektioner. Skillnaden var att när vi hade mindre grupper om 30 studenter så var inlärningen interaktiv i seminarieform. Vi lägger grunden i storföreläsningarna genom att ge baskunskaper och fördjupning, upprepning sker på seminarierna. Studenter ska på egen hand i smågrupper om 3-4 studenter förbereda sig inför seminarierna. Om studenterna förbereder sig inför såväl storföreläsningar som seminarium så kommer de att bearbeta samma problemområde (t.ex. internationell humanitär rätt) åtminstone fyra gånger vilket ger en god inlärningseffekt. Vi klarar det med samma antal lärartimmar och studenterna visade i utvärderingar att de uppskattade denna förändring.

Jag tror samma filosofi kan användas i grund- och gymnasieskolan. Min poäng är att man bör kombinera katederundervisning med mer interaktiv inlärning. Det är fel att diskutera dessa två undervisningsformer i termer av "antingen-eller". Läs min artikel där jag utvärderar förändringen som gjordes av grundkursen i folkrätt.

Skolan får mest pengar i Stockholms stads budget

I fredags presenterades Stockholms stads budget för 2011. Skolan får mest pengar, skolorna får 295 miljoner och förskolorna 233 miljoner, både pga av ökade barnkullar men även i form av kvalitetshöjning. Budgeten innebär ett nettotillskott på 2,5 procent på schablonen, d v s den peng som varje barn får med sig in i förskolan. Det blir satsningar på förskollärare och fritidspedagoger och på att förbättra undervisningen, främst i matematik. Satsningen är välkommen, på så sätt ger vi en god framtid för eleverna i Stockholms skolor.

Läs mer i pressmeddelande och på Lotta Edholms blogg. Rasmus Jonlund och Madeleine Sjöstedt skriver mer om kulturbudgeten.

Skolan är den enskilt viktigaste valfrågan

Igår presenterade Folkpartiet Liberalerna sitt valmanifest. Den enskilt viktigaste valfrågan för partiet är skolan. Det handlar bl.a. om att överföra ansvaret för skola från kommunerna till staten, betyg från årskurs sex, 1 000 nya skolsköterskor, skolläkare och särskilt kuratorer och psykologer ska anställas. Detta är en bra prioritering av flera skäl. Framförallt handlar det om att en skola öppen för alla är det bästa sättet att skapa rättvisa, bryta utanförskap och möjligheter för människor att utvecklas. Det skadar inte heller att väljarna enligt en ny mätning anser att skolan är den enskilt viktigaste sakfrågan i samband med valet.

Bloggar
Fp:s kampanjblogg I Mathias Sundin I Carina Boberg I Pär Gustafsson I Annika Beijbom I Kristina Palmgren I Linnéa Darell I Christer Sörliden I Rasmus Jonlund I Liberati I Christer Nylander I Per Altenberg.

Fler än någonsin registrerade för högskolestudier

I torsdags publicerade Högskoleverket sin årsrapport. Under 2009 var fler än någonsin som registrerade för högskolestudier. Hela 304 000 personer fanns i föreläsningssalar och seminarierum runt om i vårt land. Detta är något vi känt av vid Juridiska Fakulteten vid Stockholms Universitet, som har landets mest eftersökta utbildning. Antalet platser vid juristutbildningen har kraftigt utökats den senaste tiden. Högskole-och forskningsminister Tobias Krantz skriver på Newsmill om detta. Rasmus Jonlund framhåller att rekordsiffran för högskolestudenter är ett effektivt motbevis mot oppositionskritiken om att Alliansregeringen skulle minskat på studiemöjligheterna i kristider.

Målmedvetet arbete leder till resultat

Alliansen meddelar på DN Debatt att lärarlegitimation ska införas. Detta är ett gammalt folkpartiförslag och förslaget välkomnas av Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (fp). Lärarförbundet anser att förslaget stärker kvaliten i skolan. Detta är ett exempel på hur lång och målmedvetet arbete omvandlas till konkreta förslag.

Redan i Motion 2002/03:Ub250 om Läraryrket från den 14 oktober 2002 föreslog folkpartiet detta. Ulf Nilsson (fp) med kollegor skrev då följande.

Läraryrkets status har sjunkit under ett antal årtionden. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som höjer läraryrkets status. Detta sker bl.a. genom att skapa fler karriärvägar, fler utvecklings- och fortbildningsmöjligheter, högre löner och införande av en lärarlegitimation.

Detta röstade folkpartiet, moderaterna, centern och kristdemokraterna för medan de rödgröna röstade emot. Det framgår av Utbildningsutskottets betänkande 2002/03:UbU4 och riksdagens protokoll och redovisning av röstning från den 26 mars 2003. När nu alliansregeringen lägger fram ett förslag försöker socialdemokraternas talesman i frågan, Marie Granlund, påskina att de kom på detta förslag 2006 genom att man (efter tryck från folkpartiet) tillsatte en utredning och kritiserar alliansregeringen för att man dragit saken i långbänk. Det är en märklig logik, först röstar de rödgröna mot ett förslag när man är i majoritet och när alliansens genomför förslaget byter socialdemokraterna ståndpunkt för att hävda att förslaget är deras eget.

Jag har därför ett förslag till "Tvättstugan" som är skapad för att bemöta faktafel. Marie Granlunds pressmeddelande förtjänar tvättning i 40 grader.

Runo Johansson pekar på samma sak i en debatt med bloggen "Alltid rött, Alltid rätt". Den senare bloggaren menar att alliansen inte har några idéer utan stjäl förslag från socialdemokraterna, för att i nästa mening skriva "Den största bristen i skolorna är fortfarande bristen på vuxna människor, och inte nödvändigtvis alltid lärare." Det är en synnerligen inkonsekvent argumentationslinje. Därför rapporterar jag "Alltid rött, Alltid rätt" till "Tvättstugan" för tvättning i 95 grader.

Tommy Rydfeldt tar upp samma kritik som Runo Johansson. Fredrik Sneijberg skriver om förslaget utifrån sin erfarenhet som lärarvikarie. Seved Monke ser detta som en statushöjning för läraryrket. Christoffer Fagerberg glädjer sig åt sina vänner som studerar till att bli lärare. Nina Larsson tycker att det är bra med lärarlegitimation. Anne-Marie Ekström anser att utbildningsdepartementet levererar igen. Mats Gerdau hyllar förslaget. Rasmus Jonlund ser lärarlegitimation som en viktig kvalitetsstämpel för skolan. Kent Persson skriver att alliansen flyttar fram positionerna en gång till. Moderata perspektiv konstaterar att alliansen är enig, igen.

Mer undervisning och bättre resultat i Stockholms skolor

Lotta Edholm (fp) skriver i DN hur Stockholms skolor har fått ökade resurser till undervisning genom minskad administration. Hittade några intressanta siffror i artikeln.

Skolans kostnader för administration
2003: 10,1 %
2006: 13,2 % (efter fyra år av socialdemokratiskt styre)
2008: 8,6 % (efter två år av alliansstyre)

Andel av skolans resurser som används till undervisning
2003: 52,07 %
2006: 52,06 % (efter fyra år av socialdemokratiskt styre)
2008: 61,1 % (efter två år av alliansstyre)
Källa: Skolverket

Förändring av grundskolans totala medel per elev, den så kallade skolschablonen
2002-2006: ökning med 10 % i tidiga skolåldern, 9,2 % för äldre elever
2006-2010: ökning med 15% i tidiga skolåldern, 13,4 % för äldre elever

Resultatparametrar för betyg och prov
Elva av fjorton resultatparametrar för betyg och prov i grund- och gymnasieskolan har enligt Skolverkets statistik för 2009 ökat sedan 2006.

Det är välkommet!

Likabehandling i högskoleantagningen

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz skriver på DN debatt att regeringen avser att ta bort den form av kvotering som positiv särbehandling utgör ur högskoleförordningen. Det är välkommet. Läs även vad Per Altenberg, Linnea Darell, Seved Monke och Amanda Brihed skriver.

Juristlinjen vid Stockholms universitet är landets populäraste utbildning

Läser hos Dagens Juridik att enligt ansökningsstatistiken inför höstterminen är juristutbildningen vid Stockholms universitet populärast. Så var det även vid förra ansökningstillfället. Alltid roligt när utbildningen vi erbjuder är attraktiv.

Högt söktryck till juristutbildningen i Stockholm

Fick precis veta att söktrycket till juristprogrammet vid Stockholms universitet är högst i landet bland alla utbildningsprogram. Vi ligger till och med framför de fyra läkarprogrammen vid Karolinska, Uppsala, Göteborg och Lund, både vad gäller totala antalet sökanden och sökanden som sökt i första hand till vårterminen 2009. Vi har ca 10 sökanden till varje utbildningsplats.

Nu gäller det att vi lever upp till förväntningarna.

Nerikes Allehanda: Öka elevinflytandet

Nerikes Allehanda den 17 november 2002

Öka elevinflytandet
Elevinflytande i skolan måste bli mera än att elevrådet får ha synpunkter på vilken färg gardinerna ska ha i klassrummet och hur man kan slippa kokt torsk i äggsås till lunch. Under valrörelsen besökte jag väldigt många skolor och en av de vanligaste frågorna från elever var just den om elevinflytande. Vad kan vi göra för att elever ska få bestämma mer över sin skoltid och för att det ska vara en skola som tar hänsyn till elevens drömmar, som ser varje elev som en individ?

Eleverna ska få betygsätta sina lärare. Det handlar inte om något godtyckligt ett till fem system utan att efter varje avslutad kurs ska eleverna ha rätt att lämna omdömen. Detta är något som gäller inom högskolan och där det till och med är lagstadgat. Det finns ingen som helst rim och reson att en lärare år ut och år in kan fortsätta som för länge sedan borde ha sett sig om efter ett annat yrke. Med tanke på hur stor del man tillbringar i skolan är det livsviktigt att vi har kompetenta och lyhörda lärare. Syftet är inte att halva lärarkåren skulle få sparken, eftersom vi har väldigt duktiga lärare i Sverige. Däremot är det ett verktyg som skulle vara värt att prova för att få ett ökat förtroende för lärarna från elevernas sida. Lärarna skulle också få ett kvitto på att man faktiskt gör ett bra jobb och det skulle bli synligt var förändringar behövs.

Eleverna ska också ha rätt att ha med elevrepresentanter vid intervjuer när nya lärare ska tillsättas. Det handlar inte om att skapa ett vulgärt utvärderingssystem, där charmiga Klara som man har i franska får mycket väl godkänd för att hon låter alla eleverna sitta och fika på lektionerna. Istället bör vi konstruera ett betygssystem, där eleverna kontinuerligt skriftligt får kommentera sina lärare på områden som pedagogik, förmåga att skapa intresse för ämnet och ett konstruktivt klimat i klassrummet. Utvärderingarna ska även uppmärksamma andra faktorer som jämställdhet - är det bara killarna som får utrymme och utser orättvist läraren "favoriter" i klassrummet som får bra betyg utan att presterar därefter? Dessa bör kunna uppmärksammas genom ett sådant smart utvärderingssystem.
Istället för att som idag ha ett programbaserat gymnasium borde det också införas ett kursbaserat. Alla elever ska ha rätt att själva bestämma vad de vill läsa i mycket större utsträckning än vad som är fallet idag. Ge istället eleven mer makt att bestämma över sin skola. Det är eleven som ska bestämma och inte någon politiker som tror sig veta bättre. Det räcker dock inte att förhindra politikers klåfingrighet.

Ett av problemen som den svenska skolan har är att den resolut vägrar se alla elever som just individer med olika bakgrunder och olika mål. Olika elever behöver olika lång tid för att lära sig. Att som nu ha ett system som mest liknar en korvstoppningsfabrik missgynnar dels de elever som har väldigt lätt för sig men framförallt, och det är viktigt, de som av en eller fler anledningar halkar efter och som behöver mer tid, stöd och uppmuntran. Det är de eleverna som hamnar mellan stolarna med socialdemokratisk skolpolitik.

Ett verkligt elevinflytande omfattar rätten för alla elever att välja skola, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Det ska inte vara tjockleken på föräldrarnas plånbok som avgör om en elev ska kunna välja en friskola eller inte.
Min vision är en skola där eleven sätts i centrum och där elevinflytande blir en realitet, något mera än vackra ord på ett papper som Minister Östros författat ihop.

Mark Klamberg
1:e vice förbundsordförande LUF

Barometern: Statliga bolag diskriminerar studenter

Barometern den 14 november 2002

Statliga bolag diskriminerar studenter

För alla de studenter som har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop
har rabatterna hos SJ och SAS gjort det möjligt att resa hem till
föräldrar och pendla till studieorten. Nu ska rabatterna inskränkas och de
ansvariga verkar ignorera följderna.

Flera studentgrupper kommer att drabbas. Det handlar om allt från
deltidsstudenter, inte lyckas ta alla sina poäng, de som väljer att
försörja sig genom arbete istället för studiemedel till de som inte får
studiemedel på grund av ålder och de som studerat längre än 12 terminer.
Budskapet är klart, om du inte passar in i rollen som den
heltidsstuderande, statsförsörjda mönsterstudenter så ska din rörlighet
och ekonomiska situation försämras. Förutom att det drabbar unga personers ekonomi, våra möjligheter att studera så finns det en risk att vi lär oss att inte avvika och att det endast finns en väg framåt.

Denna ändring av studentrabatterna där andra än heltidsstuderande
diskrimineras måste ses i ett större sammanhang där regler ändrats till
förmån för ett system där högskola och universitet ska vara
utbildningsfabriker. Största möjliga antal studenter ska pressas igenom
under kortast möjliga tid. Ett av modeorden bland våra makthavare har
sedan några år varit ”livslångt lärande”. Det verkar tyvärr inte vara mer
än ett modeord. Antingen är förändringen ogenomtänkt eller så väljer de statliga bolagen medvetet att gå emot statens uttalade mål om ett livslångt lärande. Idag har det blivit allt vanligare att studenter och forskarstuderande läser på deltid. De har fortfarande ett behov av reserabatter. Varför ska de som försörjer sig på annat sätt än studiemedel inte räknas till studentgruppen?

All uppmuntran för att finna annan finansiering än studielån ska kväsas.
Fribeloppsgränsen slår till när du tjänar för mycket och indragna rabatter
tvingar in studenterna i låneberoende och minskat arbete. Den som jobbar
och försöker dra ner på sitt bidragsberoende straffas genom att få betala
dyrare tågresor. I värsta fall avstår unga människor från högre studier.
Det krävs flera förändringar från våra politiker för att uppfylla de
liberala idealen att arbete och studier ska löna sig. En god start vore att avskaffa fribeloppsgränsen helt och hållet samt behålla reserabatterna för samtliga studenter.

Följderna av dagens system är att färre studenter kommer att kunna hålla
kontakt med sin familj, färre studenter kommer att kunna välja ett
billigare boende och pendla till dyra universitetsstäderna och färre
studenter kommer att välja en annan högskola än den närmaste. Allt detta
gör att den redan existerande sociala snedrekryteringen till högskola och
universitet blir än mer påtaglig. Vi får inte glömma att såväl SJ som SAS
är statligt ägda företag. Är detta verkligen statsmakternas avsikt?

Mark Klamberg
1:e vice förbundsordförande LUF

Sydsvenska Dagbladet: Skolan ska anpassas till individen

Sydsvenska Dagbladet den 21 augusti 2002

Skolan ska anpassas till individen
Den svenska skolan skulle kunna vara bäst i världen. Sverige har en fantastisk bildningstradition och vi avsätter år efter år en allt större del av våra resurser till skolan.

Ändå fungerar skolan som en utslagningsmaskin för många barn. Oroväckande många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. I den svenska skolan är det idag många elever som inte ges tillräckligt stöd. Skolans brister är inte lärarnas fel, utan beror på en felaktig skolpolitik som misslyckats trots de goda förutsättningarna.

Det är framförallt två saker som skulle göra att skolan mer tog hänsyn till olika barns behov. För det första måste speciallärarna bli flera. I samband med lärarutbildningsreformen som genomfördes 1988 försvann speciallärarutbildningen. Det var ett felaktigt beslut och utbildningen bör återinföras. Kommuner och skolor ska inte få prioritera bort barn med extra behov av stöd i form av speciallärare.

För det andra skulle utsatta elever få ett viktigt stöd genom flexibel studiegång. En mer flexibel studiegång ger de elever som har problem med den rådande takten extra tid att ta till sig. Det första skolåret ska vara en mjukstart, där den pedagogiska verksamheten kombineras med lek. Det innebär att de flesta elever går tio år i grundskolan, men det ska också gå att sluta tidigare eller senare beroende på när eleven når målen. Varje barn ska få nå målen i sin takt i stället för att, som idag, alla ska behöva läsa alla ämnen lika länge. Skolan skall anpassas till barnet och inte tvärtom.

Mark Klamberg
Vice förbundsordförande LUF
Riksdagskandidat (fp)

Tidningen Ångermanland och VK: Fria universitet och makt åt studenterna

Tidningen Ångermanland och VK juni 2002

Fria universitet och makt åt studenterna

För text se tidningarnas arkiv