Kambodja - brott mot mänskligheten eller folkmord?

För två dagar sedan sände SVT en intervju med Jan Myrdal där han vägrade att beskriva Röda Khmerernas dödande av uppskattningsvis 1,7 miljoner människor som ett brott. Programledaren Cecilia Bodström pressade Myrdal hårt och en del av diskussionen fördes i termer av folkmord. Benjamin Katzeff Silberstein skriver på SvDs ledarblogg om ett "historiskt välbelagt folkmord".

Jag hade tänkt ducka i denna debatt men idag på förmiddagen höll jag ett föredrag om internationell straffrätt då jag utan att ha haft sådana planer i förväg kom in på händelserna i Kambodja. Föredraget kommer att sändas i SVT Kunskapskanalen. Det är möjligt att jag sa något som kan uppfattas som kontroversiellt. Då det är bäst att föregå TV-sändningen så vill jag förklara hur jag ser på saken.

Jag anser att Rödas Khmerernas dödande genom sin omfattning och karaktär är lika allvarligt, eller kanske än allvarligare, än folkmordet i Rwanda och de brott som begåtts i f.d. Jugoslavien (däribland Srebrenica). Jag är dock osäker om begreppet folkmord är korrekt benämning utan jag själv brukar beträffande Röda Khmererna tala i termer av massmord eller utrotning som brott mot mänskligheten. Röda Khmererna mördade både personer från majoritetsbefolkning och några minoritetsgrupper. Vad gäller minoritetsgrupperna kan det vara mer relevant att tala om folkmord förutsatt att människor mördades för att de tillhörde dessa minoritetsgrupper.

Min tveksamhet beror på att folkmordskonventionen i en uttömmande lista anger fyra grupper som kan utsättas för folkmord om det finns en avsikt att helt eller delvis förinta en skyddad grupp. Med skyddad folkgrupp avses en i) nationell, 2) etnisk, 3) rasmässigt bestämd eller 4) religiös folkgrupp.

När folkmordskonventionen förhandlades fram fanns det stater som ville att även politiska, sociala och ekonomiska grupper skulle skyddas men så blev det inte. När det gäller skydd av politiska grupper blev det till i slutförhandlingarna ingen debatt då USA (som ville ha ett sådant skydd) avstod från detta krav för att fler stater (läs Sovjet) skulle kunna ansluta sig. Denna definition har därefter upprepats närmast ordagrant i stadgorna för  Jugoslavientribunalen, Rwandatribunalen och ICC. Vi kan tycka detta är tråkigt men det är så folkmord (i rättslig mening) är definierat. Det finns sociologer och historiker som vill ha en bredare definition men jag menar att den rättsliga definitionen är den allmänt vedertagna och att det finns ett värde i att vi definierar begreppet snävt. Risken är annars att begreppet förlorar sin betydelse.

Utifrån denna rättsliga definition så har olika stater, personer, grupper och institutioner bedömt Röda Khmerernas agerande. Jag vill peka på två av dessa. FNs generalsekreterare tillsatte 1998 en grupp som skulle undersöka händelserna. Gruppens medlemmar var Sir Ninian Stephen (Australien), domare Rajsoomer Lallah (Mauritius) och professor Steven R. Ratner (USA). Rapporten skulle utgöra beslutsunderlag huruvida en internationell tribunal skulle skapas i likhet med vad som skedde bteräffande f.d. Jugoslavien och Rwanda eller om händelserna skulle lagföras på annat sätt. Experterna skriver bl.a. följande i sin rapport som presenterade 1999.

65. As for atrocities committed against the general Cambodian population, some commentators have asserted that the Khmer Rouge committed genocide against the Khmer national group, intending to destroy a part of it. The Khmer people of Cambodia do constitute a national group within the meaning of the Convention. However, whether the Khmer Rouge committed genocide with respect to part of the Khmer national group turns on complex interpretive issues, especially concerning the Khmer Rouge’s intent with respect to its non-minority-group victims. The Group does not take a position on this issue, but believes that any tribunal will have to address this question should Khmer Rouge officials be charged with genocide against the Khmer national group.

På vanlig svenska, det är osäkert om mord genomfört mot den egna folkgruppen (som utgör majoritetsbefolkningen och till vilken de styrande tillhörde) kan klassificeras som folkmord eftersom det är svårt att bedöma om det fanns uppsåt att förgöra en skyddad folkgrupp (den egna). Expertgruppen tog inte ställning 1999 utan ville avvakta framtida rättsliga avgöranden.

I Kambodja pågår rättegångar beträffande dessa händelser inför ECCC (Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia). Det är en så kallad hybidtribunal med regler både från Kambodjansk rätt och folkrätt, domare och åklagare från såväl Kambodja som andra stater. Det finns en avslutad rättegång mot Khang Khek Ieu (mer känd som Duch). Målet avgjordes i första instans den 26 juli 2010 och den fällande domen överklagades. Högsta domstolens kammare avkunnade den 3 februari 2012 sin dom. Duch dömdes för mord, utrotning, förslavning, olaga frihetsberövande, tortyr, förföljelse pga politiska skäl andra inhumana handlingar som brott mot mänskligheten samt krigsförbrytelser. Han dömdes dock inte för folkmord.

Jag vet inte hur det kommer att gå i de pågående rättegångarna och det är möjligt att någon döms för folkmord. Det bör noteras att Kambodja har en nationell lag där folkmord är kriminaliserat som avviker från folkmordskonventionen, stadgorna för Jugsolavientribunalen, Rwandatribunalen, ICC och ECCC genom att den kambodjanska lagen har en lägre tröskel och således omfattar fler gärningar. Den kambodjanska lagen definierar folkmord som "planned massacres of groups of innocent people; expulsion of inhabitants of cities and villages in order to concentrate them and force them to do hard labor in conditions leading to their physical and mental destruction; wiping out religion; destroying political, cultural and social structures and family and social relations.” vilket är något annat än den gängse definitionen.

Har denna etikettering någon betydelse när vi ska värdera Rlda Khmerernas handlande? Nej, jag anser att oavsett om benämner Röda Khmerernas dödande som "folkmord" eller som "utrotning som brott mot mänskligheten" så är händelsen lika allvarlig som andra fall där man konstaterat folkmord. Problemet med Jan Myrdal är av ett annat slag, han har svårt att överhuvudtaget benämna händelsen som ett brott.

Middag med Pol Pot

Forum för levande historia har gjort en träffsäker reklamfilm om sin utställning "Middag med Pol Pot". SvDs ledarredaktion är entusiastisk och Jonas Morian ser inte utställningen som politisk opinionsbildning medan skrattet fastnar i halsen för Mattias Svensson. Själv tycker jag att Levande Historia gör ett fantastiskt arbete, besökte i somras deras utställning "Holocaust by Bullets". Rent principiellt håller jag med Mattias Svensson, skulle gärna se att verksamheten bedrevs i en annan form än av en statlig myndighet. Varför inte ett fristående museum? Jag skulle gärna lösa inträdesavgift när jag går på "Middag med Pol Pot".

Intervju i Kvällspasset om Arctic Sea

I tisdags (18 augusti 2009) var jag med i SR Kvällspasset. Intervjun rörde det kapade fartyget Artic Sea. Jag har väntat med att lägga upp detta inlägg eftersom jag dagen därpå (19 augusti) hade en tenta för mina studenter där en av frågorna rörde Arctic Sea. Kommer nu istället. Frågan om Arctic Sea hade jag arbetat på under flera dagar, den var knepig eftersom det var en pågående händelse där ny information ständigt tillkom.

Du kan lyssna på intervjun här vid del 2 av 2, 4.20. Nu ska jag rätta tentorna.

Nedan bjuder jag på en exposé över vad vi frågar studenterna på termin 2 om. Ambitionen är att tentafrågorna ska röra aktuella händelser i vår omvärld där studenterna får pröva sina kunskaper mot praktiska exempel.

Tenta i folkrätt den 19 augusti 2009
Fråga 1
Sveriges radio rapporterade den 3 augusti 2009 att Sverige 1998 fått en förfrågan från USA om att anordna en rättegång mot Röda Khmerernas ledare Pol Pot. Under hans ledning av Kambodja på 1970-talet omkom mellan 1,7 och 2,3 miljoner kambodjaner p.g.a. slavarbete, undernäring och avrättningar. Det handlade inte om en regelrätt utlämning från Kambodja till Sverige utan USA skulle ”dumpa” Pol Pot i Sverige.

1. Skulle en svensk domstol ha kunnat utöva jurisdiktion och genomföra en rättegång mot Pol Pot? Utgå ifrån att lagstiftningen 1998 såg likadan ut som den gör idag. 2 p

2. Vilken betydelse har Kambodjas eventuella ovilja att utlämna Pol Pot? Skulle USA utan Kambodjas samtycke ha kunnat frihetsberöva Pol Pot och ”dumpat” honom i Sverige? 2 p

3. Skulle Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) kunna ta upp mål som rör Röda Khmerernas övergrepp på 1970-talet? 1 p

Fråga 2
Den 24 juli 2009, mellan Öland och Gotland, bordades det maltesflaggade fartyget Arctic Sea av 8-10 svartklädda män. Fartyget hade en finsk timmerlast, rysk besättning och var på väg mot en algerisk hamn. Fartyget misstänks vara i Atlanten, men dess exakta vistelseort är okänd. Fartyget tros vara kapat av pirater. Ryssland har sänt fem örlogsfartyg för att söka efter Arctic Sea. Även Portugal söker efter fartyget.

1. Den 17 augusti 2009 siktades Arctic Sea 300 nautiska mil utanför Kap Verde. Sjömännen undsattes av ett ryskt örlogsfartyg och åtta personer är gripna för kapningen. Formerna för undsättningen och gripandet är ännu oklara. Får de ryska örlogssfartygen uppbringa Artcic Sea och gripa piraterna på det fria havet? 2 p

2. Anta att de ryska örlogssfartygen istället hittade Arctic Sea i en hamn på Kap Verde, får de på egen hand gripa piraterna? 1 p

3. Påverkas dina svar om det är portugisiska örlogsfartyg som hittar Arctic Sea och vill gripa piraterna? 1 p

4. Anta att sjömän på ett svenskt handelsfartyg sett kapningen och följt efter Arctic Sea ut på Atlanten, det fria havet. De vill med hjälp av högtrycksslangar spruta vatten, borda, övermanna och gripa piraterna. Är det tillåtet enligt folkrätten? 1 p

Fråga 3
Den 12 juni 2009 hölls presidentval i Iran. Statskontrollerad media utropade tidigt den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad som segrare. Den iranska oppositionen har gjort gällande att valfusk ägt rum.

1. Sveriges utrikesminister Carl Bildt uttalade i ett pressmeddelande den 18 juni 2009 att det är ”av största vikt att myndigheterna i Iran respekterar de klagomål om valet och röstsammanräkningen som förts fram i Iran och behandlar dessa på ett korrekt och öppet sätt”. Företrädare för andra länder har gjort liknande uttalanden. Vilken folkrättslig betydelse har sådana uttalanden? Bör Sverige erkänna Ahmadinejad som omvald president efter valet? 1 p

2. Runt hela världen har demonstranter protesterat mot valresultatet. Den 26 juni 2009 stormade 10-20 demonstranter den iranska ambassaden i Stockholm och bröt sig in på ambassadområdet. Dessförinnan hade de kastat sten in på området. Väl inne på ambassadområdet hade de ambassadanställda vapen, bl.a. elbatonger, som de använde mot demonstranterna. Poliserna som var på plats lyckades inte hantera situationen och få bort demonstranterna och kallade på förstärkning. Som mest var tjugo patruller på plats. Efter händelsen fattade jourhavande polischef beslut att ambassaden skulle bevakas av två väktare. Vilket ansvar har den svenska staten för situationen som uppkom? 2 p

3. För närvarande genomförs ett antal massrättegångar mot oppositionella i Teheran som av utomstående bedömare beskrivs som skenrättegångar. Anta att en av de åtalade har dubbelt medborgarskap i Iran och Sverige. Personen bor varaktigt i Teheran, har hela sin familj i Iran, är anställd av ett iranskt företag och har sina ekonomiska tillgångar i Iran. Kan Sverige för denna persons räkning vidta rättsliga åtgärder gentemot Iran? 2 p

Fråga 4
Mellan 1998 och 2000 rådde en väpnad gränskonflikt mellan Etiopien och Eritrea. Efter konflikten slöt de två staterna ett fredsavtal i Alger som angav att en oberoende gränskommission fick i uppdrag att avgöra gränsdragningen, vars beslut skulle vara slutgiltigt och bindande. Kommissionen bestämde 2002 att den omdiskuterade byn Badme skulle tillhöra Eritrea, ett beslut som Etiopien vägrat att acceptera. FNs säkerhetsråd har i resolution 1827 (2008) begärt att parterna ska fullgöra sina skyldigheter under Algeravtalet, visa maximal återhållsamhet, avstå från hot eller användande av våld och undvika provokativa militära handlingar.

1. Vilka folkrättsenliga möjligheter har Eritrea att få gränskommissionens beslut i detta ärende verkställt? 2 p

2. Kan Etiopiens vägran att efterleva gränskommissionens beslut folkrättsligt rättfärdiga Eritrea att vidta militära operationer gentemot Etiopien? 2 p

3. Eritrea anklagas för att med pengar och vapen stödja diverse upprorsgrupper på Afrikas horn som bekämpar regeringar som stöds av bl.a. Etiopien. Är detta ett tillåtet medel för att hävda sina intressen enligt folkrätten? 1 p

Intervju i Brunchrapporten om Pol Pot

Idag den 3 augusti 2009 kommer jag kl. 11.10 intevjuas i Brunchrapporten, P3 angående uppgifterna om att Sverige 1998 blivit tillfrågad av USA att ställa Pol Pot inför rätta i Sverige, men tackat nej.

Jag har uppfattat att den svenska regeringen tackat nej eftersom den inte fanns någon praktisk eller laglig väg att få honom till Sverige. På Sveriges Radios hemsida kan man läsa följande.

Det tycks ha funnits två alternativ. Antingen skulle Sverige arrangera rättegången eller så skulle Sverige gå med på att ta emot Pol Pot och hålla honom fängslad till dess rättegång kunde arrangeras i ett annat land.

I en promemoria konstaterar det svenska justitiedepartementet att en rättegång är utesluten av flera skäl. Till att börja med skulle det krävas att Sverige begär Pol Pot utlämnad från Kambodja och det var det inte fråga om i det här fallet.

Det andra alternativet; justitiedepartementet beskriver det som att Pol Pot skulle "dumpas" i Sverige. Det alternativet skulle i praktiken innebära att Pol Pot utsattes för olaga frihetsberövande vilket därmed skulle strida mot svensk lag.

Det får mig att tänka på två rättsfall som vi brukar använda i undervisningen på Stockholms universitet, Eichmann och Álvarez Machaín. Båda fall rör situationer där personer frihetsberövats av Israel i Argentina respektive av USA i Mexiko utan medgivande av det land där de vistats. Frågan i båda rättegångarna var om dessa olaga frihetsberövandena utgjorde hinder mot rättegångar i Israel respektive USA. I båda fallen blev slutsatsen att gripandena möjligtvis var kränkningar av folkrätten men det var en fråga mellan de berörda staterna och inget som de åtalade kunde åberopa som hinder för rättegång. Jag ska undersöka om jag kan få mer information om varför Sverige tackade nej.

Vi kommer förmodligen inte in på dessa detaljer, det blir lite allmänna frågor om rättegångar beträffande folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Uppdatering. Sveriges svar till USA finns publicerat här. FN:s dåvarande sändebud i Kambodja, Thomas Hammarberg, ger en god bakgrund i Ekot. Nu man man lyssna på intervjun här, inslaget börjar vid 15.40.

Media
DN och SvD