Dianagårdens vård- och omsorgsboende bör återgå i kommunal regi

Igår fredagen den 20 januari fick jag information om att Prime Professional lämnat in konkursansökan för DigniCare. DigniCare driver Dianagårdens vård- och omsorgsboende på uppdrag av Östermalms stadsdelsnämnd.

Tingsrätten har redan under fredag eftermiddag tagit beslut om konkurs och utsett en förvaltare. Konkursförvaltaren tar hand om konkursboet och utreder varför företaget gick i konkurs. I Sverige finns en statlig lönegaranti som gäller när arbetsgivaren har försatts i konkurs. Den ger skydd till arbetstagaren om inte lönen blir utbetald. Det är konkursförvaltaren som beslutar i detta ärende.

Tjänstemän på Östermalms stadsdelsförvaltning som följer verksamheten har förklarat att verksamheten har fungerat bra under DigniCare. Dianagården är populärt och fullbelagt, personalen fungerar bra och man har fått bra resultat i brukarundersökningar. Däremot har företaget tyvärr haft ekonomiska problem vilket till slut resulterat i konkursansökan. De som bor på Dianagården bor naturligtvis kvar med samma vård och omsorg som tidigare och verksamheten löper på som vanligt. Stadsdelsförvaltningen kommer följa verksamheten noga och delta och närvara på det sätt som krävs för att de boende ska få fortsatt bra service och god omvårdnad.

Som gruppledare och ledamot för folkpartiet i Östermalms stadsdelsnämnd anser jag att när konkursförvaltarens uppdrag och ansvar för Dianagården upphör så bör verksamheten återgå i kommunal regi, i vart fall den närmaste följande tiden. Jag anser att det är viktigt för de boende och personal på Dianagården att känna stabilitet och någon form av kontinuitet. Vi politiker som är ytterst ansvariga för omsorgen om de äldre bör i detta skede få kunskap om vilka behov och önskemål som de boende har.

Jag anser att stadsdelsnämnden även bör överväga att på längre sikt behålla Dianagården i kommunal regi. Det är bra om det finns olika driftsformer för vård- och omsorgsboenden i stadsdelen. För närvarande har stadsdelsförvaltningen genom personal på det centrala kansliet egen kompetens att driva vård- och omsorgsboenden och så vill jag att det ska förbli då vi har det yttersta ansvaret för att denna verksamhet fungerar väl.

Mindre stränga krav för att erhålla sjukersättning

Under valåret 2010 fördes en debatt om förändringarna i sjukförsäkringssystemet. Ett exempel som lyftes fram var Jörg Teichert som vägrades sjukersättning av Försäkringskassan. Jag hänvisade då till lagstiftningen som anger att sjukersättning ska komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är "stadigvarande nedsatt". Medan socialdemokraterna hade en väldigt bestämd uppfattning om att lagstiftningen i denna del var felaktig skrev jag följande.

Själv skulle jag vänta tills domstol har prövat Jörg Teciherts överklagande.

Nu har Högsta Förvaltningsdomstolen i ett annat mål tolkat vad "stadigvarande nedsatt" betyder och gjort en mindre sträng tolkning än vad Försäkringskassan vilket kommer göra det lättare att erhålla sjukersättning. Nedsättningen av arbetsförmåga måste inte vara livslång vilket Försäkringskassan har krävt. Högsta Förvaltningsdomstolen skriver följande på sidan 5 i sin dom.

Enligt motivuttalanden ska begreppet stadigvarande nedsatt arbetsförmåga tolkas så att nedsättningen förväntas kvarstå under all överskådlig framtid. Det finns däremot varken i lagtext eller motiv stöd för att ställa upp ett krav på att nedsättningen ska kvarstå livslångt eller fram till pensionsåldern. Arbetsförmågan ska utredas på nytt minst vart tredje år.

Liksom Mattias Lindbäck anser jag att denna mer generösa tolkning är helt rimligt. Det var alltså inte lagstiftningen i denna del som det var fel på utan Försäkringskassans tolkning. Jag utesluter inte att lagstiftningen behöver justeras i andra dekar men förhoppningsvis kan domen inte bara leda till att enskilda får det bättre men även till att debatten kan bli mindre polariserad.

Sjukpenningen är inte tidsbegränsad för personer med mycket allvarliga sjukdomar

Det cirkulerar påståenden att sjukförsäkringsreformen innebär att cancersjuka som är döende måste delta i arbetsförmedlingens program. Det stämmer inte. Enligt 3 kap. 4 § i lagen om allmän försäkring (AFL) är inte sjukpenningen tidsbegränsad för personer med mycket allvarliga sjukdomar. I nämnda lagrum kan man läsa följande.

Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom får sjukpenning enligt första stycket 2 lämnas efter ansökan av den försäkrade, trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för 364 dagar under ramtiden.

Förarbetena, prop. 2007/08:136 anger följande på sid. 80-81.

Exempel på sådana sjukdom är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar såsom ALS eller om den försäkrade väntar på transplantation av ett vitalt organ. Om sådana synnerliga skäl föreligger kan sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten beviljas även sedan den försäkrade påbörjat en ersättningsperiod med förlängd sjukpenning.

Genom en komplettering 2009 av 3 kap. 4 § AFL förtydligas att sjukpenning får lämnas för ytterligare dagar även i följande fall

1. när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus,

2. när den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att den försäkrade inte kan tillgodogöra sig information, eller

3. när en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom.

Fallet Annica diskuteras intensivt på olika bloggar och i media. Enligt DN ska Försäkringskassan se över hur beslutet om Annicas sjukersättning fattades. Sjukersättning är vad man vanligen benämner som förtidspension och ska ej förväxlas med sjukpenning.

Enligt Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan, kommer de att träffa Annica Holmquist på måndag för att diskutera alternativa lösningar.

– Jag är ganska hoppfull att vi ska kunna lösa hennes ekonomiska situation utifrån de förutsättningar som finns, säger han till DN.

Mot bakgrund av att Försäkringskassan kan komma att ompröva sitt beslut anser jag att man bör vara försiktig med dra alltför stora växlar på detta fall.

Bloggar
Per Altenberg I Annika Beijbom I Erik Svansbo I Thomas Bölmark I Hanna Wagenius I Mikael Wendt I Mary Jensen I P.O. Kjellberg I Jessica Ericsson I Hans Åberg I Peter Soilander

Välskriven artikel om sjukförsäkringsreformen

Farouk Medina, personlig handläggare och SACO-S-Ombud på Försäkringskassan skriver väl om sjuksförsäkringsreformen på SvD Brännpunkt. När reformer av socialförsäkringar genomförs finns det en ofta berättigad oro hos medborgarna hur det ska påverka dem. Då har samtliga politiker ett ansvar att diskutera och bemöta denna oro på ett seriöst sätt. Det verkar inte som socialdemokraterna lever upp till detta ansvar.

Jag vill gärna påminna om det inslag som SVT sände den 1 februari 2010 där det framgår att en del av oron som människor känt inför sjukförsäkringsreformen visat sig vara obefogad.

Jag vill inte utesluta att det finns brister som behöver korrigeras men låt oss diskutera det på ett seriöst sätt.

Bloggar
Per Ankersjö I Den hälsosamme ekonomisten

Jag är en "Euro-orphan"

I onsdagens Aktuellt förklarade Mona Sahlin sitt alternativ till RUT-jobb: bättre ersättningssystem. Med andra ord, de rödgröna vill hellre hänvisa människor till a-kassa och socialbidrag än jobb. Sanna Rayman konstaterar att den rödgröna jobbpolitiken är passé.

I anknytning till RUT-debatten har "Uppdrag granskning" sänt ett reportage om "Euro-orphans". Jag har tyvärr bara hunnit se vinjetten men i denna gavs bilden att RUT skapat fenoment "Euro-orphans" dvs att föräldrar i Öst- och centraleuropa lämnar sina barn för att städa svenska hem. Jag tycker det är en märklig slutsats och vad är lösningen på detta problem? Under mer än 20 år har polska byggarbetare kommit till Sverige, ofta med stöd av ROT. Varför har Uppdrag Granskning inte gjort ett reportage om hur det har drabbat byggarbetarnas barn? Ska vi tro att det inte fanns några städare från Öst- och Centraleuropa i Sverige före RUTs införande 2009? Förbättras situationen personerna om RUT avskaffas, marknaden blir svart, de anställda står utan trygghetssystem och kollektivavtal? Är det inte bättre med ett jobb i Sverige än arbetslöshet i ett land som Lettland?

Jag kan avslöja en hemlighet, jag är en "Euro-orphan". Min far arbetade i Ryssland under 90-talet för att överleva den svenska byggkrisen. Visst saknade jag honom, men jag har klarat mig alldeles utmärkt. Jag upplever inte att ryssarna utnyttjat en svensk som under en period inte kunde få arbete i sitt eget hemland. För min fars självkänsla var det viktigare att ha ett arbete än att gå på bidrag.

Det ska va’ kul att ha barn i stan

I början av denna vecka presenterade jag och Lotta Edholm, skolborgarråd, folkpartiet liberalernas program för föräldrar och barn i Stockholm. Som föräldraledig har jag inte hunnit kommentera saken förrän nu.

Programmet innehåller ett flertal punkter, bland annat flexiblare skola, en politik för 100 nya förskolor, kultur i parker och parklekar, mer vuxenkultur där barn är välkomna, fler fik i parklekarna, att även barn med funktionsnedsättning ska rätt till innerstaden, utökat stöd för föräldrar, nytt Rum för barn i Medborgarhuset samt kollo för alla.

Läs hela programmet här. I detta sammanhang kan även nämnas folkpartiet liberelarens förslag att öppna lätt- eller närakuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus dygnet runt. Birgitta Rydberg, Pia Närman och Rasmus Jonlund kommenterar saken ytterligare.

Var sak har sin tid

Efter SVTs utfrågning av Fredrik Reinfeldt har det blivit diskussion kring exemplet med den utförsäkrade överläkaren Jörg Teichert - som sedan visade sig ha kopplingar till Socialdemokraterna. Han har drabbats av en stroke som förlamade hans högra sida. I dag kan han arbeta 75 procent, trots obrukbar högerarm. Men Försäkringskassan beviljar inte sjukersättning. De kräver att han söker nytt jobb där han kan arbeta heltid, inklusive Samhall.

Jag överlåter diskussionen om Teicherts eventuella koppling till socialdemokratin åt andra.

Jag tar hellre fasta på den ursprungliga artikeln i Dalarnas tidningar. Med den information som är tillgänglig så verkar det fel att en överläkare med obrukbar högerarm ska överge sin läkartjänst på 75 % för att syssla med mindre kvalificerade uppgifter. Därför är det bra att han, som Dalarna tidningar anger, överklagat beslutet. I artikeln framgår det vidare att Jörg Teichert har ansökt och nekats sjukersättning (tidigare benämnt som förtidspension). Vinkeln i SVTs utfrågning var att regeringens förändringar skapat detta problem för Jörg Tecihert. Jag har uppfattat att regeringens proposition "En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete" (prop. 2007/08:136) bl.a. innebär att möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning avskaffades. På sidan 88 i förarbetena kan man läsa följande.

Sjukersättning ska därför i fortsättningen endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Det måste således röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras.

Frågan blir därmed om Jörg Teciherts skada är kronisk eller irreversibel. Om svaret är ja ska han ha rätt till sjukersättning, annars inte. Jag tycker det är svårt att bedöma Teicherts rätt till ersättning utan att ha tillgång till Jörg Teciherts sjukintyg och övrigt material i Försäkringskassans akt. Eftersom Fredrik Reinfeldt avkrävs ett svar om detta så blir det intressant att se hur socialdemokraterna ser på saken under sin presskonferens. Själv skulle jag vänta tills domstol har prövat Jörg Teciherts överklagande.

Till en annan sak. SVTs utfrågare tog åter upp de uppmärksammade fallen av cancersjuka som var oroade över förändringarna i sjukförsäkringen. När SVT i februari 2010 följde upp hur det gått för de cancersjuka fick man en annan bild. Av SVT-inslaget nedan framgår det att de berörda personerna fått ett gott stöd från sina arbetsgivare och samhället.

Media och bloggar
Aftonbladet I Mary Jensen I Karin Långström Vinge I Kent Persson I Thomas Böhlmark

Sysselsättningen har ökat med 98 000 på ett år

SCB har presenterat den senaste Arbetskraftsundersökningen (AKU), juli 2010. I den kan man läsa följande.

Säsongrensade data visar på en uppåtgående trend av antalet sysselsatta och en nedåtgående trend av antalet arbetslösa. ... I juli 2010 var 4 744 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta, vilket är en ökning med 98 000 personer jämfört med juli 2009. Ökningen avser främst män. I åldersgrupperna 15-24 år och 25-54 år ökade antalet sysselsatta med 46 000 eller 7,7 procent respektive 60 000 eller 1,9 procent.

Nedanstående diagram från SCB visar en nedåtgående trend vad avser arbetslöshet.

Andelen arbetslösa av arbetskraften 15-74 år (procent)

SCB anger att förändringen av arbetslöshet inte är statistiskt säkerställd jämfört med juli 2009 . Samtidigt ska kan man konstatera att arbetskraften ökat från 5 044 000 till 5 158 000 utan att andelen arbetslösa ökat. Det har skett tack vare genom att fler fått arbete. Det är en bra utveckling mot bakgrund av den finansiella kris som drabbat världsekonomin.

Det innebär inte att man kan blåsa faran över. Därför välkomnar jag att alliansen kallar sitt valmanifest för "Jobbmanifestet".

Bloggar
Per Altenberg

Ropen (s)kalla, butler åt alla!

Med anledning av Jämtins och Batljans DN Debatt kläckte min fru en rolig slogan "Ropen (s)kalla, butler åt alla!". I sak anser jag att det är bra att privata företag erbjuder fler tjänster i Stockholms tunnelbana vilket underlättar i vardagen. Frågan är hur politiker kan underlätta för upptagna småbarnsföräldrar utanför Stockholm. Samtidigt kan vi konstatera att 18 000 nya jobb skapats med Rot och Rut. Socialdemokraterna vill vid en valseger omedelbart avskaffa RUT och efter några år även avskaffa Rot. Om man vill göra det lättare att kombinera familj och karriär vore det bättre att göra dessa avdrag permanenta.

Bloggar
Fredrik Antonsson I Annie Johansson I Mary Jensen I Magnus Andersson I Krister Fahlstedt I Hans Åberg I Peter Soliander

Papperslösas rätt till vård

Birgitta Rydberg och Christoffer Fagerberg skriver på DN.se varför det behövs en lagstiftning för att säkra att alla i Sverige har rätt till vård. Liberala ungdomsförbundet uppmärksammar de papperslösa flyktingarnas situation och bedriver en kampanj för deras rätt till vård. Andreas Froby bemöter på sin blogg kritik från SD-bloggare.

Papperslösas rätt till vård

Emma Söderberg Majanen från LUF skrev igår en insändare till SvD för att belysa problematiken med att papperslösa inte får vård. Hela insändaren har återgetts av Amanda Brihed eftersom insändaren inte finns lättillgänglig via internet.

Andreas Froby, Christoffer Fagerberg och Eric Wahlberg förklarar att papperlösa även har svårigheter att få akutsjukvård. Glädjande nog skriver landstingsrådet i Stockholms läns landsting Birgitta Rydberg (fp) att hon arbetar för att även papperslösa ska ha rätt till sjukvård. Andra som håller med är Linnéa Darell, landstingspolitikern Olof Lindquist och Rasmus Jonlund.

Video från FORES-seminarium

Via Annie Johansson hittar jag nedanstående video från seminarium, arrangerat av tankesmedjan FORES, där rapporten Jobben, Tillväxten och Fördelningen presenterades. Det är en granskning av de rödgrönas politik genomförd av Fil Dr Andreas Bergh och docent Henrik Jordahl. Medverkande på seminariet var rapportförfattarna och Sven-Erik Österberg (S) fick kommentera. Läs även Sanna Raymans ledarstick apropå rapporten. Problemet kan sammanfattas med att de rödgröna lovar mer till (nästan) alla, men det är alltför för få som ska betala.

Granskning visar att det saknas 9,4 miljarder kr för att de rödgrönas fördelningspolitik ska gå ihop

Nationalekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl har granskat de rödgrönas fördelningspolitik och konstaterar att det saknas 9,4 miljarder kr för att den ska gå ihop. De rödgröna har hävdat att 90 % procent av befolkningen får mer pengar i plånboken med deras politik och har bl.a. använt nedanstående diagram.

Bergh och Jordahl konstaterar att stapeldiagrammet antingen är felaktigt eller underbalanserat: Det går inte ihop att 90 procent vinner (i snitt 1800 per person och år), medan 10 procent förlorar 3600 kr. Det behöver man ingen miniräknare för att förstå, för att kalkylen ska gå ihop så måste stapeln för de 10 rikaste procenten vara lika stor som övriga staplar tillsammans.

Bloggar
Erik Svansbo I Jonas Pettersson I Linnéa Darell I Rasmus Jonlund I Per Pettersson I Kent Persson1 I Kent Persson2 I Edvin Alam I Carl B Hamilton I Johan Hedin I Rasmus Jonlund I Adam Cwejman I Christian Tegnvallius I Per Ankersjö I Thomas Böhlmark I Peter Soilander I Christer Sörliden

Rödgröna vill höja avgifter för att ha ungdomar anställda

Idag skriver de rödgrönas partiledare på DN Debatt om sin samlande politik för jobben. Per Altenberg klär effektivt av artikeln i sitt inlägg "Kejsaren är naken". Därutöver skulle jag vilja kommentera att de rödgröna vill "investera i en rivstart för Sveriges unga".

De rödgröna ska enligt sin gemensamma vårbudgetmotion (sid 104) höja de sociala avgifterna för att ha ungdomar anställda med 10 600 miljoner kr under 2011 och med 10 000 miljoner kr under 2012. Detta ska framförallt användas för att höja a-kassan.

I ärlighetens namn kan påpekas att de rödgröna samtidigt vill sänka de sociala avgifterna för arbetslösa ungdomar med 750 miljoner kr, men var och en förstår att detta möjligtvis kommer göra att arbetslösa ungdomar tar jobb från ungdomar som har jobb, men det kommer inte att öka det totala antalet ungdomar som har jobb eftersom den totala avgiftstyngden för att anställa ungdomar ökar. Detta är inte en rivstart för Sveriges unga, snarare en ursladdning.

Bloggar
Erik Svansbo I Jonas Pettersson I Linnéa Darell I Rasmus Jonlund I Per Pettersson I Kent Persson I Edvin Alam I Carl B Hamilton

Göran Persson berömmer alliansens budgethantering

Göran Persson har i en intervju i SVT berömt alliansregeringens budgethantering. Det var även under Persson som det skedde en tillnyktring hos socialdemokraterna vad avser beskrivningen av orsakerna till 90-talskrisen. Läs finansdepartementet bokslut från 2001 över 90-talskrisen. Av den framgår att grunden till 90-talskrisen lades på 80-talet genom att den dåvarande socialdemokratiska regeringen inte stramade åt ekonomin. Överhettning, kostnadskris och en kraftigt övervärderad krona ledde till krisen.

När Persson inte längre är kvar i politiken, hur ser prognoserna ut för en ansvarsfull ekonomisk politik ut under de rödgröna? Lars Ohly ser enligt en DN-intervju pengar som en viktig drivkraft för de mest högavlönade elitidrottarna, men för företagarna ska skatterna höjas. Ska fotbollspelare vara mer jämlika än andra? Är detta den moderna klasskampen? Vill vänsterpartierna krossa företagandet? Eller spelar Ohly okunnig? Är det en tankevurpa i den högre skolan? Vissa kanske tror att Ohly är ett spöke, men sanningen är att han finns på riktigt och kan bli Sveriges nästa finansminister. Det är inte konstigt att socialdemokraterna backar i opinionsmätningarna.

Svensk BNP-tillväxt 3 % och 30 miljarder plus i statsbudgeten

SvD rapporterar idag att Sveriges BNP-tillväxt är 3 % och statsbudgeten uppvisar ett överskott på 30 miljarder kr för april. Detta sker i samband med den värsta ekonomiska kris som drabbat världen sedan 1930-talet. Något måste alliansregeringen ha gjort rätt.

Per Altenberg och Rasmus Jonlund skriver om den urstarka svenska ekonomin. Fredrik Antonsson bekriver hur kurvorna pekar åt fel håll, ur socialdemokraternas perspektiv.

Se "Överdos - den kommande finanskrisen"

Nu har TV 4 lagt upp filmen "Överdos - den kommande finanskrisen", se den nedan.

Filmen är en dokumentär baserad på Johan Norbergs bok "En perfekt storm - Hur staten, kapitalet och du och jag sänkte världsekonomin". Idag skriver författaren i SvD.

Kan Harriet bli Sveriges svar på "Joe the plumber"?

I samband med det amerikanska presidentvalet 2008 hade jag en debattväxling med Johan Ingerö om rörmokaren Joe och vi hamnade på olika sidor. Joe blev för de republikanska sympatisörerna symbolen för de vanliga människans skepticism mot Obamas påstådda elitism.

I det svenska riksdagsvalet har jag och Johan Ingerö förmodligen mer gemensamt. Harriet Bellafesta kan bli det svenska svaret på "Joe the plumber". Jämför två nedanstående videoklipp. I mitt tycke har Harriet mer på fötterna än Joe.

Först Obama mot Joe. Republikanerna hängde upp sig på att Obama vill göra skattelättnader för låg- och medelinkomstagare (precis som alliansen i Sverige) och därefter förklarade Obama att nämnda inkomstagare kommer "spread the wealth" vilket gynnar alla. Detta betraktades av republikanerna som socialism och elitism.

Nu till Sahlin och Harriet. Harriet menar att en lagstadgad rätt till heltid kommer leda till att färre personer som nu har deltid kommer få behålla sina jobb.

Joes möte med Obama var det nog det enda som skakade demokraternas presidentvalskampanj. Jag tror Harriet har samma möjlighet i Sverige. Läs t.ex. socialdemokraten Ola Möller som avfärdar Harriet eftersom hon inte är nationalekonom eller politisk reporter.

Uppdatering. Nu upptäcker jag att Johan Ingerö gör samma association som jag. Hans Åberg anknyter till krisen i Grekland. Erik Svansbo sammanfattar debatten.

TV4 Fakta visar "Överdos - en film om nästa finanskris"

Ikväll kl. 20.00 visar TV4 Fakta filmen "Överdos - en film om nästa finanskris", nedan finns en trailer.

Overdose - The Next Financial Crisis : Official Trailer from Martin Borgs on Vimeo.

Jag kommer förmodligen inte att hålla med om alla av filmens slutsatser, exempelvis kan konjunkturpolitik fylla en funktion om stimulanserna avskaffas i högkonjunktur. Jag vet dock så mycket att de rödgrönas förslag om systemförändringar i form av friår, statligt subventionerade bostadslån med närmast obefintlig egeninsats och sextimmars arbetsdag med bibehållen månadslön vore en "Överdos" som skulle leda Sverige in på samma väg som Grekland vandrat. Vem ska betala detta? Sådan ansvarslöshet säger jag och andra nej till.

Svenska värderingar

United Minds har i en studie låtit 1500 svenskar ta ställning till ett antal olika påståenden som i grunden står i motsättning till varandra och där intervjupersonerna ”tvingats” välja det påstående som de i första hand håller med om. Resultatet av deras studie signerad Carl Melin damp ner i min mailbox. Du kan läsa den här.

Ett intressant resultat är att svenskar har ett stort jämlikhetspatos när det gäller ”jämlikhet i förutsättningar” då de anser att välfärden och skolan ska vara lika för alla. Däremot instämmer en stor majoritet i att de som satsar och arbetar hårt ska ha det bättre än de som inte gör det. Det finns alltså inte en majoritet för ”jämlikhet i utfall”. Det ser jag som ett stöd för "arbetslinjen".

Ett annat intressant resultat är när de sammanställer svaren utifrån 1) en höger-vänster dimension och 2) en öppenhetsdimension. Resultatet blir enligt nedan.

Bilden bekräftar ganska väl hur jag själv brukar beskriva svenska partiers politiska positioner och deras väljare, men det känns alltid bra att få det bekräftat i en empirisk studie.