Fråga från elever - Begrepp inom folkrätt: Deklaration, Konvention, Fördrag och Protokoll

Jag har fått en fråga från elever/lärare på gymnasieskola som jag besvarat. Eftersom jag lagt ner tid på svaret och tror det är av allmänintresse lägger jag upp korrespondensen här (anonymiserat lärare och skola). 

Fråga 

Hej Mark!

Jag undervisar i kursen Internationella relationer på ... gymnasium och nu arbetar vi med folkrätt. Mina elever är förvirrade över att det finns så många begrepp inom traktaträtten som betyder ungefär samma sak. Skulle du kunna hjälpa oss och förklara skillnaderna mellan följande begrepp:

• Deklaration

• Konvention

• Fördrag

• Protokoll

Stort tack på förhand!

Med vänlig hälsning,

...

Leg. lärare i samhällskunskap och religionskunskap 

Mentor ...

... gymnasium 

Svar

Hej ...,

Du får gärna vidarebeordra nedanstående till dina elever.

Först en allmän förklaring. I folkrätten finns det två former av bindande regler (rättskällor): 1) traktat och 2) internationell sedvanerätt.

Traktat ska normalt först undertecknas (t.ex. på en konferens) och därefter ratificeras (normalt av alla berörda staters parlament). Därefter binder den rättsligt en stat. Traktat kan kallas olika saker, t.ex. överenskommelse, stadga, protokoll, fördrag, konvention, ”kärt barn har många namn”. Det finns inga hårda regler vad man ska kalla ett traktat, det spelar ingen roll rättsligt. Men jag kan ändå ge lite tumregler, nedan. 

Först måste vi reda ut vad internationell sedvanerätt – det är statspraxis som uppleves som bindande av staterna, för att förklara på ett förenklat sätt: statspraxis är vad många stater gör på ett liknande sätt under en längre tidsperiod (på latin: usus). Om de samtidigt säger att de gör på detta sätt för att de upplever att de är rättsligt skyldiga att göra (på latin: opinio juris) så uppstår en regel som utgör internationell sedvanerätt. Det krävs både usus och opinio juris för att det ska uppstå en bindande sedvanerättslig regel. Så funkar det även i svensk rätt i vissa delar, föreställ er att alla företag inom en viss bransch (t.ex. bilförsäljare) gör på ett visst sätt under en lång tid och det accepteras av alla så kan det - även utan lag i riksdagen - skapa rättsregler som kan åberopas i en svensk domstol. Tänk även hur det var under vikingatiden i Sverige före vi fick en allmän landslag – det var sedvanerätt som gav reglerna för hur olika vikingastammar skulle interagera med varandra. Det var inte totalt kaos, bara ett annat sätt att organisera och styra samhället. 

Konvention jämfört med överenskommelse

Ett traktat kan binda två eller flera stater. En konvention är ett traktat som binder 3 eller fler stater (dvs om det bara är två stater så brukar det inte kallas konvention, då är det vanligare att kalla det en överenskommelse). Exempel på konvention: Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Protokoll

Ett protokoll är ett traktat som ofta bygger vidare, kompletterar ett tidigare traktat. T.ex. det finns fyra Genevekonventioner om krigets lagar från 1949. Dessa kompletteras 1977 av två stycken tilläggsprotokoll. 

Fördrag

Fördrag är ett traktat som används för att skapa en mer varaktig eller permanent internationell organisation med tillhörande regler. T.ex. EU grundades 1993 genom Maastrichtfördraget som ingicks 1992 i staden Maastricht (dessförinnan kallades organisation EG).

Stadga

Ordet stadga används på ungefär på samma sätt som fördrag: ett traktat som används för att skapa en mer varaktig eller permanent internationell domstol med tillhörande regler. T.ex. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) skapades 2002 som en följd av Romstadgan som ingicks 1998 i staden Rom.

Deklaration

En deklaration är ett icke-bindande dokument som anger en politisk viljeinriktning. De är inte bindande i sig. Men, om det som står i deklarationen återspeglas i statspraxis så kan det utgöra internationell sedvanerätt. Hur vet man om det är fallet? Då behöver man slå upp böcker, detta är typiskt frågor som först behöver utredas av någon som mig (dvs en professor i folkrätt), en domstol eller genom en doktorsavhandling. Exempel: FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 är inte bindande i sig då det är en deklaration (den är ej undertecknad eller ratificerad av någon stat – vanligt fel i media är när journalister säger att alla stater har undertecknat den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och därigenom binder stater, det är alltså ett felaktigt påstående på åtminstone två punkter). Men stora delar av FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter återfinns i bindande konventioner och internationell sedvanerätt, på så sätt kan innehållet i förklaringen likväl vara bindande genom att de har stöd i andra bindande rättskällor. 

Jag hoppas detta har besvarat era frågor.

Vänligen Mark