tisdag, september 16, 2008

Teknik och normer

Idealistisk och materialistisk kritik
I GP har några bloggare intervjuats om nätets opinionsbildande och folkbildande funktion. Rasmus Fleicher skriver på SvD Kultur på liknande tema. Han omnämner uppmärksamheten kring sociogram och Fleicher delar upp kritiken i idealistisk (vad FRA får göra - juridik), respektive materialistisk (vad FRA kan göra - teknik). Denna dikotomi (uppdelning) är relevant, men jag skulle använda ett annat begreppspar. Innan jag gör det vill jag lyfta fram en passage i Fleichers text som jag kan skriva under på, även om jag skulle använda ett annat språk.

"Styrkan i FRA-motståndet är just kombinationen av idealism och materialism, eller om man så vill juridik och teknik. Fram växer en ny förståelse av nätets politik.
Teknik och normer
Vi jurister brukar tala om att vi studerar rättsliga normer. Dessa skiljer sig från andra normer, t.ex. religiösa, moraliska och politiska normer, på sådant sätt att rättsliga normer är bindande mot oss medborgare, staten och dess agenter. Jag tror inte att ingenjörer och naturvetare talar om att de arbetar med materialism, utan jag tror de snarare skulle tala om teknik.

De rättsliga normer anger vad FRA får göra och tekniken anger vad FRA kan göra.

De rättsliga normerna och tekniken behöver inte sammanfalla. Det kan vara så att FRA kan göra väldigt mycket, men inte får det. Min kritik omfattar både de rättsliga normerna och tekniken. Jag hävdar att FRA kan göra väldigt mycket och att FRAs regelverk tillåter väldigt mycket. Det är därför kritiken mot den antagna lagstiftningen blir väldigt hård.

Vad håller de andra akademikerna på med?
Även andra akademiska discipliner är relevanta. Idehistorikerna, filosoferna, sociologerna, och humanisterna kan förklara hur tekniken och de rättsliga normerna påverkar vårt samhälle. Experterna på säkerhetspolitik, terrorism och kriminologi kan förklara om FRAs arbetssätt är effektivt. Alla discipliner är relevanta.

Vi står på samma barrikad
Jag vill inte överdriva skillnaderna mellan mig och Fleicher, vi använder bara olika begreppsapparater. När det gäller vår inställning till den antagna lagstiftningen så verkar vi vara överens, den ska rivas upp.

Debatten fortsätter på kultursidorna
Nu fortsätter debatten på Kultursidorna. Jag, Karl Palmås och Christopher Kullenberg har skrivit en artikel på Expressen Kultur. Artikeln blir nog tillgänglig via internet senare under dagen. Själv tycker jag att det var väldigt stimulerande att skriva artikeln tillsammans med Karl och Christopher.

Vi ses
Idag demonstrerar jag - vi ses på gatorna och torgen!

5 kommentarer:

Tomas Mattsson sa...

Denna hoppets dag adresserar jag en refräng ur en visa, "Den druckna visan", till FRA-förespråkarna. Så sjung nu själva, för alltid, alla ni FRA-språkare, denna refräng:

o människa! Giv akt! Viljan till makt −
Vad har min midnatt sagt − missbruk?
Jag sov, jag somnat in,
I djupa drömmar bragt − övergrepp?
Så djup är världen min,
Djupare än dagen tänkt.
Djup är min smärta,
Lust − djupare än smärtan vet:
Smärtan skriker: ”Dö!”
Men varje lust vill evighet,
Vill djup, oändlig evighet.

Lars-Erick Forsgren sa...

Tja... "får" göra eller "kan" göra. Givetvis viktigt. FRA-lagen utvidgar dessa båda begrepp.

Men får göra beror mycket på vad FRA "vill" göra, när man kopplar det till vad de kan göra. Kan göra och vill göra blir därmed mera än får göra.

Sedan har vi ju problemet med vad FRA "bör" göra!
Som läget är idag skulle jag påstå att det är minsta möjligt, om ens något.

Det som behöver göras, det bör nog överlåtas till några andra.

Anonym sa...

Fullständigt förvirrande när du blandar teknik och teknologi.

Teknologi är _läran om_ teknik. Det är väl inte den du kritiserar, eller?

Mark Klamberg sa...

Anonym,
Du har rätt. Jag började använda ordet "teknologi", sedan kom jag på att "teknik" var bättre. Tyvärr msisade jag att ändra på några ställen vilket du anmärker på. Nu har jag ädnrat även dessa.

Mary sa...

Det finns ytterligare en aspekt eller intriktning som också ska tas med när man talar den möjlighet till övervakning som teknik kan skapa. Det är den beteendevetenskapliga. Hur påverkar detta oss i våra liv, inte bara rent tekniskt/praktiskt utan också vårt beteende. Blir vi rädda och ängsliga, begränsar det vårt liv, eller utvecklar vi en slags vana att bli kontrollerade. Såna saker intresserar mig. Det säger en del om vilket samhälle vi vill leva i.