lördag, november 08, 2008

Sverige behöver maktdelning

Grundlagsutredningen enligt SvT och SvD har enats kring att personvalsspärren till riksdagen sänks och att statsministerns stöd måste prövas av riksdagen efter varje val vilket är ett steg framåt.

Uppdatering. Nu har jag läst om artiklarna i DN och SvD vilket gör att jag ändrar min slutsats. Där framkommer följande.

Men de borgerliga och miljöpartiet har fått ge upp idén om en författningsdomstol. Däremot försvinner begreppet uppenbarhetsrekvisitet, som innebär att en domstol kan överpröva en lag bara om den uppenbart strider mot grundlagen. Tolkningarna går isär om vad det kommer att innebära, eftersom det fortfarande kommer att finnas begränsningar för hur mycket domstolarna får att säga till om.
Detta är bra. Att det skapas ett tolkningsutrymme kan utnyttjas. Högsta Domstolen kan därmed ta på sig rollen som en författningsdomstol på samma sätt som dess amerikanska motsvarighet gjorde 1803 i målet Marbury v. Madison och EG-domstolen 1963 i Van Gend en Loos v. Nederlandse Administratie der Belastingen.

Bloggar
Svensson, Scaber Nestor, Lilith

6 kommentarer:

Lars-Erick Forsgren sa...

S + v emot förf-domstol.
Dessa partier som skulle riva upp FRA-lagen.
Inte helt oväntat, med tanke på deras record, men man tar sig ändå för pannan.

Sitter deras intresse för dessa frågor inte djupare alltså.

Eller är det stuprörstänkandet.

Rikard sa...

Jag håller med dig. Det är märkligt att nästan alla verkar acceptera och finna det gott att Europadomstolen kan överpröva svenska lagar, inte minst alla som hurrade när Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen dit häromsistens, men att så många samtidigt räds en svensk domstolsprövning av vår egen grundlag.

scaber nestor sa...

Innebär detta att FRA-Lagen kan anmälas till vilken domstol som helst?

När träder detta i kraft?

Går det att få ut ett föreläggande(?) om att FRA-Lagstiftningen inte får träda i kraft redan idag med bas i denna grundlagsutredning?

Mark Klamberg sa...

Scaber Nestor,
Svaret på din fråga är nej av flera skäl.

Grundlagen måste ändras innan domstolarna får en ökad lagprövningsrätt.

Vidare måste man ha en person som på något sätt fått sina rättigheter kränkta. Det är problematiskt, men inte omöjligt, hur man ska visa det. Jag har en tanke kring det som jag diskuterat med Mikael Nilsson (stoppafralagen.nu), men först måste lagen tyvärr träda ikraft innan min idé för överklagande kan användas. Jag kommer hålla på min idé till dess.

Jens O sa...

Det är bra att Högstadomstolen, kan få en sådan roll. Det är det första steget, i rätt riktning.

Johan Tjäder sa...

Förslaget innebär i princip att man får en författningsdomstol. Men möjligheten till lagprövning är nog inte tillräckligt.

Det enda sättet att försäkra minoritetens rättigheter är att ge minoriteten inflytande över rättighetsinskränkande lagar.

Alltså måste en minoritet av riksdagsledamöter kunna stoppa rättighetsinskränkande lagar. Det här med ett års betänketid, som finns i dag, är ju hellöjligt.

Man måste nog också tillåta att rättighetsinskränkande lagar ska kunna prövas i folkomröstning och även här ska lagen kunna stoppas av en minoritet av väljarna.

Hur liten minoriteten kan vara det måste nog ändå majoriteten bestämma. Men en tredjedel kan väl vara rimligt. Det betyder alltså att 117 riksdagsledamöter ska kunna stoppa en rättighetsinskränkande lag, eller hänskjuta frågan till folkomröstning där 2319918 av de röstberättigade till riksdagsvalet ska kunna stoppa en sådan lag.

Låter det orimligt? Många EU-lagar har kommit till med kvalificerad majoritet. Blockerande minoriteter har alltid varit viktigt och betydelsefullt i Ministerrådet.