Vilken säkerhet erbjuder EU?

Direkt från Sälen. Europaminister Cecilia Malmström gav i sitt anförande exempel på kriser där det kan finnas behov av att EU agerar, konflikten i Gaza, oljekatastrofer, Georgienkrisen, finanskollapsen och gasdispyten mellan Ryssland och Ukraina.

Under frågestunden pressade moderatorn Lars Adaktusson med frågor om vad EU-medlemskapet är värt i form av militärt stöd vid ett angrepp. Cecilia Malmström klargjorde att Lissabonfördragets solidaritetsklausul ej innefattar en garanti för militär assistans. Europaministern förklarade att detta är skillnaden mot ett svenskt NATO-medlemskap. Detta ska jämföras med föregående års rikskonferens då Cecilia Malmström förklarade "att skillnaden mellan NATO:s ömsesidiga försvarsgarantier och EU:s solidaritetsklausul blir allt mindre."

Bakgrund
I Lissabonfördraget finns det även en solidaritetsklausul som säger att om något medlemsland drabbas av en terrorattack eller katastrof kan det begära hjälp från övriga medlemsländer (artikel 222 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt efter konsolidering). Vidare sägs i artikel 42(7) fördraget om Europeiska Unionen efter konsolidering att om något medlemsland utsätts för ett väpnat angrepp är övriga skyldiga att ge stöd. Samtidigt sägs att detta inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik, det vill säga att de länder som är alliansfria eller neutrala kan även fortsättningsvis vara det.