Tolgfors inleder rikskonferensen
Direkt från Sälen. Sten Tolgfors inleder rikskonferensen i Sälen med att tala om prioritering av uppgifter och resurser. Samtidigt som han talar om att man inte kan lägga på nya uppgifter utan att ta bort en del av de gamla uppgifterna så anger försvarsministern att försvaret ska vara användbart här och nu, där och här. Hur går detta ihop? Problemet är att Sverige i samband med internationella insatser bygger upp nya förband som därefter avvecklas. Ett annorlunda förhållningssätt är att försvarsmakten endast har förband som kan sättas in. Det gör att officerare måste vara beredda att tidvis lämna skrivbordet. Tolgfors anger även att särskiljande svenska specifikationer på materiell ska bort. Alternativet är att Sverige får stå längst bak i kön vad beträffar leveranser. Jag undrar hur detta går ihop med vad försvarsministern tidigare uttalat om Gripensystemet där det framgår att Sverige valt en nationell lösning. Det enkla svaret är förmodligen att investeringarna redan är gjorda. I anförandet kom det ett flertal referenser till Rysslands agerande mot Georgien och Bo Pellnäs artikel på SvD Brännpunkt. I samband med presskonferensen uttryckte försvarsministern uppskattning för att Pellnäs förvisso skrivit om förmågor knutna till vissa geografiska delar (t.ex. Gotland) men att det inte förts i termer av lokalisering av regementen.
Tolgfors missar inte tillfället att tala om behovet av underrättelser och verkar nöjd när han förklarar att FRA-frågan hanterats på sådant sätt att samtliga alliansledamöter står bakom regeringen.
Försvarsminister uttryckte en aning besvikelse över Norges val av JSF framför Gripen. Han drog på sig leenden och välvilliga skratt från publiken när han hänvisade till sin blogg för de som ville fördjupa sig frågan. Han hann dock säga att A/B-varianten ska avvecklas och att fokus nu ligger på beväpning av Gripensystemet.
Under frågestunden med moderatorn Adaktusson vill Tolgfors värja sig mot svepande påståenden att Försvarsmakten inte fungerar. Försvarsministern förklarar hur stora delar av allmänheten fortfarande lever kvar med bilden av att Sverige är neutralt. Jag har tidigare uppmärksammat detta faktum och det verkar inte som det enbart är den svenska allmänheten som lever i denna föreställning.
2 kommentarer:
...om man nu kan kalla det Tolgfors har för en "blog". Än så länge är det bara en statisk ompostning av pressmeddelanden.
En intressant punkt som ej tas upp i debatt och i media i övrigt är, enligt mig påståendet; inga specifika svenska särkrav skall råda vid materielanskaffning/-utveckling.
Vad betyder detta påstående egentligen, förutom att det innefattar ett misstänkliggörande av svenska tjänstemän vid försvarsmakten och försvarets materielverk. Vill dessa tjänstemän slösa på allmänna medel eller försöker de till varje pris optimera materielen för att spara pengar mot de operativa behov som de bedömmer existerar genom erfarenhet och studier?
Ett exempel är de marina stridskrafterna som är optimerade för östersjön. Speciellt avseende ubåtsjakt får ett vägval mot östersjön radikala skillnader gentemot en mera normgivande oceanmiljö. Den hörgre salthalten i atlanten/medelhavet och alla andra hav, kräver lägre frekvens i Sonaren för att ljudenergin ej skall absorberas. Svenska ubåtsjaktsensorer (Sonarer) har kunnat dra nytta av de förutsättningar som gäller i Östersjön. Den högre frekvensen som fungerar i Östersjön medger att stora antennvinster kan paketeras i små dimensioner, vilket passar våra små fartyg.
Detsamma gäller de nu aktuella planerade anskaffningarna av ubåtsjaktvapen som ersättning för det föråldrade torped 45 systemet.
Det är ej möjligt att genomföra detta i dagens politiska läge. Där Svensk materielanskaffning ansätter; ingen nationell utveckling, anskaffa från "hyllan". Hyllvaran är ej utvecklad för ubåtsjakt inomskärs i Östersjön.
Det som var lösningen, var att det endast är internationella insatser som gäller. Nu börjar pendeln svänga.. Vad gäller?
med hopp om tydlighet
Ingenjör vid försvarets materielverk
Skicka en kommentar