Intervju i Kvällspasset om Arctic Sea

I tisdags (18 augusti 2009) var jag med i SR Kvällspasset. Intervjun rörde det kapade fartyget Artic Sea. Jag har väntat med att lägga upp detta inlägg eftersom jag dagen därpå (19 augusti) hade en tenta för mina studenter där en av frågorna rörde Arctic Sea. Kommer nu istället. Frågan om Arctic Sea hade jag arbetat på under flera dagar, den var knepig eftersom det var en pågående händelse där ny information ständigt tillkom.

Du kan lyssna på intervjun här vid del 2 av 2, 4.20. Nu ska jag rätta tentorna.

Nedan bjuder jag på en exposé över vad vi frågar studenterna på termin 2 om. Ambitionen är att tentafrågorna ska röra aktuella händelser i vår omvärld där studenterna får pröva sina kunskaper mot praktiska exempel.

Tenta i folkrätt den 19 augusti 2009
Fråga 1
Sveriges radio rapporterade den 3 augusti 2009 att Sverige 1998 fått en förfrågan från USA om att anordna en rättegång mot Röda Khmerernas ledare Pol Pot. Under hans ledning av Kambodja på 1970-talet omkom mellan 1,7 och 2,3 miljoner kambodjaner p.g.a. slavarbete, undernäring och avrättningar. Det handlade inte om en regelrätt utlämning från Kambodja till Sverige utan USA skulle ”dumpa” Pol Pot i Sverige.

1. Skulle en svensk domstol ha kunnat utöva jurisdiktion och genomföra en rättegång mot Pol Pot? Utgå ifrån att lagstiftningen 1998 såg likadan ut som den gör idag. 2 p

2. Vilken betydelse har Kambodjas eventuella ovilja att utlämna Pol Pot? Skulle USA utan Kambodjas samtycke ha kunnat frihetsberöva Pol Pot och ”dumpat” honom i Sverige? 2 p

3. Skulle Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) kunna ta upp mål som rör Röda Khmerernas övergrepp på 1970-talet? 1 p

Fråga 2
Den 24 juli 2009, mellan Öland och Gotland, bordades det maltesflaggade fartyget Arctic Sea av 8-10 svartklädda män. Fartyget hade en finsk timmerlast, rysk besättning och var på väg mot en algerisk hamn. Fartyget misstänks vara i Atlanten, men dess exakta vistelseort är okänd. Fartyget tros vara kapat av pirater. Ryssland har sänt fem örlogsfartyg för att söka efter Arctic Sea. Även Portugal söker efter fartyget.

1. Den 17 augusti 2009 siktades Arctic Sea 300 nautiska mil utanför Kap Verde. Sjömännen undsattes av ett ryskt örlogsfartyg och åtta personer är gripna för kapningen. Formerna för undsättningen och gripandet är ännu oklara. Får de ryska örlogssfartygen uppbringa Artcic Sea och gripa piraterna på det fria havet? 2 p

2. Anta att de ryska örlogssfartygen istället hittade Arctic Sea i en hamn på Kap Verde, får de på egen hand gripa piraterna? 1 p

3. Påverkas dina svar om det är portugisiska örlogsfartyg som hittar Arctic Sea och vill gripa piraterna? 1 p

4. Anta att sjömän på ett svenskt handelsfartyg sett kapningen och följt efter Arctic Sea ut på Atlanten, det fria havet. De vill med hjälp av högtrycksslangar spruta vatten, borda, övermanna och gripa piraterna. Är det tillåtet enligt folkrätten? 1 p

Fråga 3
Den 12 juni 2009 hölls presidentval i Iran. Statskontrollerad media utropade tidigt den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad som segrare. Den iranska oppositionen har gjort gällande att valfusk ägt rum.

1. Sveriges utrikesminister Carl Bildt uttalade i ett pressmeddelande den 18 juni 2009 att det är ”av största vikt att myndigheterna i Iran respekterar de klagomål om valet och röstsammanräkningen som förts fram i Iran och behandlar dessa på ett korrekt och öppet sätt”. Företrädare för andra länder har gjort liknande uttalanden. Vilken folkrättslig betydelse har sådana uttalanden? Bör Sverige erkänna Ahmadinejad som omvald president efter valet? 1 p

2. Runt hela världen har demonstranter protesterat mot valresultatet. Den 26 juni 2009 stormade 10-20 demonstranter den iranska ambassaden i Stockholm och bröt sig in på ambassadområdet. Dessförinnan hade de kastat sten in på området. Väl inne på ambassadområdet hade de ambassadanställda vapen, bl.a. elbatonger, som de använde mot demonstranterna. Poliserna som var på plats lyckades inte hantera situationen och få bort demonstranterna och kallade på förstärkning. Som mest var tjugo patruller på plats. Efter händelsen fattade jourhavande polischef beslut att ambassaden skulle bevakas av två väktare. Vilket ansvar har den svenska staten för situationen som uppkom? 2 p

3. För närvarande genomförs ett antal massrättegångar mot oppositionella i Teheran som av utomstående bedömare beskrivs som skenrättegångar. Anta att en av de åtalade har dubbelt medborgarskap i Iran och Sverige. Personen bor varaktigt i Teheran, har hela sin familj i Iran, är anställd av ett iranskt företag och har sina ekonomiska tillgångar i Iran. Kan Sverige för denna persons räkning vidta rättsliga åtgärder gentemot Iran? 2 p

Fråga 4
Mellan 1998 och 2000 rådde en väpnad gränskonflikt mellan Etiopien och Eritrea. Efter konflikten slöt de två staterna ett fredsavtal i Alger som angav att en oberoende gränskommission fick i uppdrag att avgöra gränsdragningen, vars beslut skulle vara slutgiltigt och bindande. Kommissionen bestämde 2002 att den omdiskuterade byn Badme skulle tillhöra Eritrea, ett beslut som Etiopien vägrat att acceptera. FNs säkerhetsråd har i resolution 1827 (2008) begärt att parterna ska fullgöra sina skyldigheter under Algeravtalet, visa maximal återhållsamhet, avstå från hot eller användande av våld och undvika provokativa militära handlingar.

1. Vilka folkrättsenliga möjligheter har Eritrea att få gränskommissionens beslut i detta ärende verkställt? 2 p

2. Kan Etiopiens vägran att efterleva gränskommissionens beslut folkrättsligt rättfärdiga Eritrea att vidta militära operationer gentemot Etiopien? 2 p

3. Eritrea anklagas för att med pengar och vapen stödja diverse upprorsgrupper på Afrikas horn som bekämpar regeringar som stöds av bl.a. Etiopien. Är detta ett tillåtet medel för att hävda sina intressen enligt folkrätten? 1 p