Utredning kring signalspaning för polisen

NyTeknik skriver att regeringen väntas inom kort tillsätta en utredning kring ett nytt svenskt signalspaningsorgan som ska förse polisen med underrättelseinformation.

Enligt en läcka i december beskrevs uppdraget som att utredaren skulle ta fram förslag kring två alternativ: det ena var ett fristående organ, en egen polisiär signalspaningsmyndighet, och det andra ett polisiärt organ som skulle ingå som en del inom signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt (FRA).

Jag skulle helst se att ett tredje utredningsalternativ fanns med enligt vilket polisen skulle vända sig till teleoperatörerna för att beställa teleavlyssning och/eller teleövervakning i enlighet med det de principer som finns för avlyssning och övervakning av rent inhemsk kommunikation. Enligt en skrivelse från FRA fungerar detta inte bl.a. eftersom man inte vill röja för teleoperatörerna vem man spanar på. Detta argument kan jag möjligtvis acceptera om FRA vill spionera på andra stater, men detta argument håller inte gentemot spaning avseende brottslighet. Om polisen för operatörerna kan röja sådan information när de avlyssnar/övervakar inhemsk kommunikation måste motsvarande gälla även kommunikation som korsar Sverige gränser. Med andra ord, detta tredje alternativ innebär att polisen får tillgång till teleavlyssning och teleövervakning men inte signalspaning avseende internationell kommunikation. Att plocka fram information ur internationell kommunikation skulle kräva att teleoperatörerna måste göra investeringar i ny utrustning, men enligt uppgift från Bahnhof finns denna utrustning att köpa på den öppna marknaden. Jag vill att detta alternativ ska utredas.

Enda skälet till att detta tredje alternativ inte skulle fungera är om polisen behöver spana av all kommunikation och lagra stora mängder uppgifter, men det har ju regeringen och FRA förnekat att signalspaning innebär. SVT Rapports avslöjande och min förståelse för lagstiftningen visar på något annat, men nu får FRA och regeringen spela efter sin egen beskrivning och utreda det tredje alternativet.

Om regeringen trots allt endast utreder de två alternativen att 1) polisen ska ha egen signalspaning eller att 2) FRA gör det för polisens räkning, så förordar jag det andra alternativet. Det skulle innebära en återgång i riktning mot det ursprungliga förslag som regeringen lade fram 2007. Att lägga signalspaninsgverktyget direkt i polisens händer skulle innebära en alltför stor frestelse och risk för missbruk. Det är inte heller ekonomiskt försvarsbart att Sverige bygger upp två separata signalspaningsorganisationer när integritetsvinsten av detta är försumbar eller t.o.m. negativ.