Ja till klimatbilspremie och nej till fortsatta skattesubventioner för etanol
Marit Paulsen och Jan Björklund har presenterat en ny linje beträffande politik för att få en mer klimatvänlig biltrafik. Den innebär ja till klimatbilspremie och nej till fortsatta skattesubventioner för etanol. Det ska vara en teknikneutral klimatbilspremie. Premien skulle öka proportionellt med utsläpp under 100 g CO2/km. Till exempel skulle 110 CO2/km ge 5 000 kr i premie, 100 CO2/km ger 10 000, och så vidare ner till högsta möjliga premie på 25 000 kr med utsläpp under 70 g CO2/km. Reformen finanieras genom att den särskilda etanolsubventionen 1,8 miljarder tas bort. Bakgrunden är att etanol visar sig vara en återvändsgränd. Etanol går inte att använda i stor skala utan att stora åkerarealer används för etanol framför matproduktion eller att stora skogsområden skövlas.
Uppdatering. Nu rapporterar SvD om presskonferensen och här finner du förslaget.
8 kommentarer:
Hej!
Ännu bättre vore att införa en klimatpremie som styr bort från bilberoendet. I Gent får man ett gratis busskort om man säljer bilen. Något för Sverige att ta efter?
Nils2,
På sätt och vis finns en sådan premie, exempelvis finansieras hälften av SLs verksamhet över skattesedeln, vilket är bra.
Borde man inte styra detta mot personer som säljer bilen? Jag som aldrig haft en bil skulle tycka att det vore orättvist.
Bättre att beskatta CO2-utsläpp och subventionera allas kollektivtrafik.
Bra ide Mark. de som inte har en bil får gratis busskort. För mig som student är busskortet nästan 1/8 av min månadskostnad
Hej igen!
Du säger att det är orättvist att den som säljer bilen får ett busskort. Med samma resonemang borde väl även klimatbilspremien vara orättvis eftersom enbart bilister får ta del av denna?
Det är mycket bra att Folkpartiet agerar i syfte att sänka koldioxidutsläppen. Men just förslaget om klimatbilspremie riskerar att bli kontraproduktivt då premien stimulerar koldioxidintensiva persontransporter med personbil. Jag hade hellre sett en klimatpremie för verkligt koldioxidsnåla transportslag såsom kollektivtrafik, cyklar och elmopeder.
Hej!
Det finns inget riktat etanolstöd och det finns inga fakta som stöder att biobränslen skulle hota världens livsmedelsförsörjning.
Jordbruket i tropiska länder behöver effektiviseras och det behövs grödor som jordbrukarna kan tjäna pengar på. Konkurrens om markanvändning driver på effektiviseringen. När började vi liberaler tycka att konkurrens är farligt?
Se vidare http://urbanwastljung.blogspot.com/
Visst finns det ett särskilt stöd till etanol. Läs t.ex. Expertgruppen för Miljöstudier rapport 2010:1 från december 2009. I gruppen satt bl.a. min kollega professor i miljörätt Jonas Ebbesson.
Där framgår det bl.a. på sid. 55 att etanol är befriat från koldixid och energiskatter. På bensin är dessa skatter 5,3 kr/liter. de beräknar subventionen till 1,5 miljard kr/år.
I rapportens sammanfattning kan man läsa: "Aktuell forskning tyder på att bioetanol inte nödvändigtvis besitter de goda egenskaper som politiken och satsningarna utgått ifrån, t.ex. minskad klimatpåverkan."
Det skatteundantag vi pratar om är inte ensidigt riktat till etanol utan omfattar alla biodrivmedel. I den meningen är stödet teknikneutralt. Proportionerna mellan olika drivmedel har uppstått på marknaden. Det blir en aning skruvat att säga att just den del som minskat skatten på etanolen är ett riktat etanolstöd. Sen kan man diskutera om subventionen är rimlig i ett längre perspektiv, men undantaget från koldioxidskatt är hur som helst motiverat.
Rapporten av Sören Wibe m.fl. har tämligen ensidigt silat referenser som är kritiska till biodrivmedel. Effekter i form av koldioxidutsläpp av förändrad markanvändning är viktiga att värdera, men nyare och även äldre forskning hävdar att Searchingers antagande (som Wibe bygger argumentationen på) att all mark där man börjar odla något annat ersätts i ett 1 till 1 förhållande inte stämmer.
Om Searchinger har rätt står vi dessutom inför allvarligare problem än dem Wibe tar upp . Biobränsleodling står för ett par procent av all förändrad markanvändning. Ny infrastruktur några procent till. Resten är förändrat jordbruk, ökad foderproduktion mm. Särskilt de fattigaste böndernas ineffektiva jordbruk står för en stor del. I så fall är jordbruket, med eller utan energigrödor som är försumbara i sammanhanget, en veritabel koldioxidbomb.
Det senaste halvseklet har spannmålsodling i de rika länderna negativa värden för förändrad markanvändning (dvs vi odlar på mindre arealer) trots att produktionen har ökat kraftigt. Det mesta tyder på att omvandlingstryck, konkurrens om markanvändningen och förbättrad jordbruksskötsel har samma effekt i fattiga länder. Cash crops som energigrödor bidrar positivt i den utvecklingen och är således inget vi behöver vara rädda för. Fattigdomen minskar och livsmedelsproduktionen ökar. Konkurrens och ny kunskap är nyttigt, inte farligt.
Att köra på etanol från Brasilien innebär 30 % högre bränsleförbrukning och dito bränsletransporter. Dessutom kallas etanol(E85-75)-bilar ”miljöbilar” trots att det ofta rör sig om stora SAAB/volvo. Denna felaktiga miljöstämpel har gjort att satsningen på snålare fordon och nya framdrivningssätt har kommit av sig i Sverige. Är det någon som t.ex. sett en svensktillverkad el-hybridbil eller el-buss på gator/vägar ?
http://money.cnn.com/2009/04/13/technology/gunther_electric.fortune/
http://www.tbus.org.uk/news.htm
Att etanolframställningen dessutom innebär enorma monokulturella sockerrörsodlingar i Brasilien och Afrika med åtföljande landgrabbing, bekämpningsmedel, förstörd biologisk mångfald, konstgödning och försvårande av landreformer för den fattiga jordbruksbefolkningen får man så att säga ”på köpet” när man tankar.
En av de stora leverantörerna av ”hållbar” etanol till Sverige är Cosan, ett företag som samarbetar med oljejätten Shell för exploatering av ytterligare mark i Brasilien för etanolodlingar. Cosan fick nyligen sina banklån frysta pga misstänkt slavarbete:
http://latinamerika.nu/bank-stoppar-lan-pa-grund-av-slavarbete
http://latinamerika.nu/brasilianska-kvinnor-till-attack-mot-skogs-och-jordbruksjattar
Här finns information i ett 20-tal artiklar om det svenska etanoläventyret i Afrika (sockerrör) och östeuropa (majs). 1,7 miljarder (!) av kommunala medel har riskerats i SEKAB:
http://norran.se/arkiv/sekab/article350240.ece
Skicka en kommentar