Folkrättsbrott, statsansvar och individuellt straffansvar
Mats Deland har skrivit ett inlägg på sin blogg om folkrättsbrott och åtal mot de israeliska soldaterna. Han har tagit fasta på att professor Said Mahmoudi i DN beskriver Isreals agerande som ett folkrättsbrott.
På svenska är "folkrättsbrott" ett vedertaget begrepp, men användningen skiljer sig från den aktuella engelska begreppsapparaten bl.a. genom att begreppet har två skilda betydelser på svenska. På svenska kan begreppet dels avse när stater begår en folkrättsstridig handling, dels när en individ bryter mot den humanitära rätten vilket i brottsbalken benämns som just folkrättsbrott (22 kap. 6 § Brottsbalken). På engelska använder man två olika begrepp för att beteckna staters respektive individers ansvar. Jag menar att begreppet "folkrättsbrott" borde utgå ur den svenska begreppsapparaten, det vore mer korrekt att tala om att stater begår folkrättsstridiga handlingar och att individer begår internationella brott. Stater ådrar sig statsansvar och människor har individuellt straffansvar. Båda typerna av ansvar kan, men måste inte, förekomma samtidigt. För övrigt kan påpekas att internationella straffrättsutredningen (SOU 2002:98) föreslagit att folkrättsbrott ska utgå ur Brottsbalken och ersättas av den nya straffbestämmelsen "internationella brott".
I International Law Commission (ILC) har experterna under flera decennier diskuterat frågan om statsansvar och huruvida stater kan begå "crimes", på svenska folkrättsbrott. I ett utkast från 1980 om statsansvar föreslogs att stater kan begå och göras ansvarig för brott, dvs folkrättsbrott (artikel 19). Det var den mest kontroversiella artikeln och i den slutgiltiga versionen från 2001 togs artikel 19 bort. Said Mahmoudi redogör för detta i sin författningssamling "Folkrättsliga texter" från 2006, sid. 121. Ett liknande resonemang för Internationella Domstolen i Haag när den 2007 i målet mellan Bosnien och Serbien om folkmord där domstolen i stycke 178 av domen kommer fram till samma slutsats (läs hela avsnittet, styckena 170-179).
När Said Mahmoudi talar om folkrättsbrott i DN uppfattar jag att han talar om statens Israels folkrättsstridiga handlande, dvs statsansvar, och inte nödvändigtvis om individuellt straffansvar för soldaterna. Jag vet inte vad Said Mahmoudi anser om åtal mot de enskilda soldaterna. Professor William Schabas som är en internationell auktoritet inom den internationella straffrätten har skrivit två inlägg, det första om jurisdiktion och det andra om vilka brott som kan vara aktuella. Han talar om möjliga krigsförbrytelser, men det förutsätter att det råder en väpnad konflikt.
Schabas skriver att det råder en väpnad konflikt i Gaza, men det framgår inte riktigt om han menar att den pågår nu eller om han avser situationen 2009 i samband med operationen "Cast Lead" som Goldstonekommissionen avser. Om jag vore en journalist skulle jag fråga professor Schabas, eftersom han i tidigare sammanhang kritiserat Israel. Det vore intressant om han nu, i likhet med Israel, hävdar att det råder en väpnad konflikt.
5 kommentarer:
Hej Mark,
Nu byter jag kanske ämne lite, men jag ville fråga dig vad du tycker om det här resonemanget, kopierat från http://www.craigmurray.org.uk/archives/2010/05/the_legal_posit.html
tack på förhand,
Jöran
---
A word on the legal position, which is very plain. To attack a foreign flagged vessel in international waters is illegal. It is not piracy, as the Israeli vessels carried a military commission. It is rather an act of illegal warfare.
Because the incident took place on the high seas does not mean however that international law is the only applicable law. The Law of the Sea is quite plain that, when an incident takes place
on a ship on the high seas (outside anybody's territorial waters) the applicable law is that of the flag state of the ship on which the incident occurred. In legal terms, the Turkish ship was Turkish territory.
There are therefore two clear legal possibilities.
Possibility one is that the Israeli commandos were acting on behalf of the government of Israel in killing the activists on the ships. In that case Israel is in a position of war with Turkey, and the act falls under international jurisdiction as a war crime.
Possibility two is that, if the killings were not authorised Israeli military action, they were acts of murder under Turkish jurisdiction. If Israel does not consider itself in a position of war with Turkey, then it must hand over the commandos involved for trial in Turkey under Turkish law.
In brief, if Israel and Turkey are not at war, then it is Turkish law which is applicable to what happened on the ship. It is for Turkey, not Israel, to carry out any inquiry or investigation into events and to initiate any prosecutions. Israel is obliged to hand over indicted personnel for prosecution.
---
Hej Jöran,
Jag håller inte med, båda alternativen är fel.
Alternativ 1. Jag anser inte att Israels agerande når upp till nivån för väpnad konflikt och således kan handlingarna ej klassificeras som krigsförbrytelser.
Det är möjligt att det kan handla om andra brott, men det blir en annan fråga.
Alternativ 2. Resonemanget att soldaterna agerat i privat kapacitet och inte på uppdrag av israeliska staten är verklighetsfrämmande. Om det var brott så kan såväl turkiska (flaggprincipen) som israeliska (aktiv personalitetsprincipen) domstolar utöva dömande jurisdiktion. Att få de utlämnade är en annan historia.
OK, det här kanske inte når upp till nivån för väpnad konflikt. Men vad skulle hända om t.ex. Sverige skickade ut soldater till en turkisk båt på internationellt vatten och dödade ett tiotal (samt skyllde på dem eftersom de gjorde motstånd när båten attackerades). Nåt borde väl hända?
Zeke,
Klart det blir konsekvenser. Turkiet och andra länder skulle kunna avbryta handel, diplomatiskt utbyte och resor med Sverige.
Turkiet skulle kunna vända sig till FNs säkerhetsråd eller stämma Sverige inför internationella domstolen (förutsatt att båda staterna godtar domstolens juridisktion).
Det är ungefär vad som händer nu.
Tack för svaret!
Jöran
Skicka en kommentar