måndag, december 06, 2010

Samarbete med USA och svensk lagstiftning

I debatten om utbyte av information med USA verkar många anta att det är olagligt och i strid med svensk grundlag om sådant utbyte sker utan att ett avtal om sådant utbyte godkänns av riksdagen. Igår skrev jag ett inlägg om detta och efter diskussionen i kommentatorsfältet drar jag följande slutsats.

Utbyte av information med andra länder kan ske på olika sätt. Enligt 7 § första stycket polisdatalagen (1998;622) får uppgifter lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.

Därutöver framgår av andra stycket samma paragraf att riksdagen har delegerat makt till regeringen att meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott. USA är som bekant medlem av Interpol. Denna möjlighet har regeringen utnyttjat genom att i 18 § polisdataförordningen (1999:81) ange att

uppgifter som behandlas enligt polisdatalagen (1998:622) får, om det är förenligt med svenska intressen, lämnas ut till
1. utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst och
2. polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Med andra ord, riksdagen har godkänt att utbyte av uppgifter med andra stater som är anslutna till Interpol kan ske utan att ett avtal måste godkänns av riksdagen. Förordningen antogs 1999 och ändrades 2002 av den dåvarande regeringen.

En enig riksdag, från moderaterna till vänsterpartiet, har bestämt att införa en ny polisdatalag som ska ersätta nuvarande reglering och den innehåller flera av de bestämmelser som idag finns i polisdataförordningen. I förarbetena till den nya polisdatalagen kan man läsa följande (sid. 200-202). Jag har lyft fram vissa avsnitt med fetstil.
Promemorian har som utgångspunkt att uppgifter ska kunna lämnas till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation i samma utsträckning som enligt gällande reglering.
...
Det är framför allt i tre olika situationer som informationsutbyte aktualiseras i internationellt polisiärt samarbete. Den första är där Sverige i en bindande internationell överenskommelse har förbundit sig att tillhandahålla information av visst slag utan särskild anmodan, genom direktåtkomst eller på annat sätt. Den andra är där Sverige i en sådan överenskommelse har åtagit sig att genomföra en viss åtgärd eller att lämna viss information på begäran av en annan stat eller mellanfolklig organisation. Den tredje situationen är s.k. spontant uppgiftsutlämnande, där initiativet till informationsutbytet tas av den svenska polisen. Sådant informationsutbyte kan bygga på en internationell överenskommelse, men behöver inte göra det.

Utlämnande till utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst

Internationellt informations- och erfarenhetsutbyte utgör en viktig del av Säkerhetspolisens verksamhet. Den brottslighet som Säkerhetspolisen har till uppgift att förebygga och avslöja är nämligen i många fall gränsöver-skridande till sin natur. Terrorism bedrivs t.ex. ofta av terrornätverk med omfattande internationella förgreningar. Spioneri och andra brott mot rikets säkerhet har av naturliga skäl normalt utländska kopplingar. Eftersom utbyte av underrättelseinformation är en viktig förutsättning för Säkerhetspolisens arbete, bör uppgifter i samma utsträckning som nu kunna lämnas till en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst, om det är förenligt med svenska intressen. Bestämmelsen om detta bör tas in i den nya lagen i stället för i förordning, eftersom det är fråga om frekvent uppgiftslämnande. Någon annan begränsning än att utlämnandet ska vara förenligt med svenska intressen bör inte uppställas för dessa fall.
På vanlig svenska, utbyte av information med USA om misstänkta terrorister kräver inget särskilt godkännande av riksdagen utöver den lagstiftning och de bestämmelser som redan finns. Utbytet av information kan alltså enligt svensk lag ske i mer formaliserad form genom ett avtal godkänt av riksdagen eller mer informellt med stater anslutna till Interpol under regeringens överinseende. Man bör också komma ihåg att det finns en bindande resolution från FNs säkerhetsråd antagen under kapitel VII av FN-stadgan som kräver att alla FNs medlemsstater ska utbyta information om misstänkta terrorister, resolution 1373(2001).

Riksdagen hålls inte i blindo om detta, det finns en kontrollinstans som bevakar tillämpningen av polisdatalagen i form av säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vars ledamöter hämtats från samtliga riksdagspartier.

Om någon finner denna ordning olämplig så är det förslag på lagändringar som krävs. Personligen är jag inte upprörd över att Sverige utbyter information om misstänkta terrorister med andra länder och att regeringen ansvarar för detta beträffande stater som är anslutna till Interpol förutsatt att oppositionen i riksdagen är representerad i det organ som ska granska verksamheten.

Media
SvD I Aftonbladet I DN I SVT

34 kommentarer:

Jonas B sa...

Efter att ha tagit del av mediebruset under dagen tycker jag att det verkar som om det "informella" samarbetet mest handlar om den militära underrättelsetjänsten. Därför borde frågorna i högre grad riktas till försvarsministern.

De svenska tjänstemännen upplyser den amerikanska delegationen om att Sverige redan idag förser USA med efterfrågade uppgifter om svenska medborgare. Detta handlar rimligen inte om det utbyte som sker inom ramen för det polisiära samarbetet avseende brottsmisstänkta. Det utbytet borde nämligen redan vara känt för den amerikanska FBI-delegationen.

Nej, det som åsyftas är sannolikt MUST/KSI:s och FRA:s underrättelsesamarbete med USA. Som du skrev i ett av dina föregående inlägg, har riksdagen där överlämnat den vidare styrningen av personuppgiftsutbytet åt regeringen.

Det tjänstemännen säger till USA-delegationen är att detta (underrättelse)utbyte kan bli föremål för debatt, om frågor rörande Visa Waiver-programmet skulle underställas riksdagen. Detta eftersom integritetsfrågan är politiskt känslig och riskerar att blåsa nytt liv i FRA-debatten.

Troligen är det alltså detta samarbete som av amerikanerna rubriceras som "informellt", jämfört med ett förnyat Visa Waiver-avtal.

Det förefaller också som om USA är tillfreds med Sveriges insats på området, eftersom man tydligen inte återkommer i ärendet. Detta indikerar möjligen att utlämnandet av svenska personuppgifter underrättelsevägen är tämligen omfattande. Rimligtvis hamnar också uppgifterna hos FBI i slutändan, även om det i vissa fall torde handla om ganska vaga misstankar.

Amerikanerna är nöjda och den svenska regeringen har sluppit ytterligare en integritetsdebatt.

Michael Gajditza sa...

En viktig fråga i sammanhanget blir definitionen av "misstänkt" och hur dessa personers rättigheter tas tillvara. Handlar det om allmänna misstankar med utgångspunkt från t.ex anonyma uppgiftslämnare? Är de själva underrättade om misstanken? Vilken möjlighet har de att försvara sig mot misstanken etc.etc. Eller, omformulerat, vilken misstankegrad ska krävas för att en svensk medborgare ska lämnas ut till främmande makt?

Mark Klamberg sa...

Innan frågan om utbyte av data blir aktuell så måste polisen ha rätt att registrera en person enligt polisdatalagen.

Exempelvis får data om en person endast lagras om man är föremål för en förundersökning, om förundersökningen eller åtal läggs ner ska uppgifterna gallras bort.

Vidare anger polisdatalagen att uppgifterna i ett kriminalunderrättelseregister om en registrerad person skall gallras senast tre år efter det att uppgifter om att denne skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet senast infördes.

SÄPO har större befogenheter att lagra uppgifter men det handlar exempelvis om registrering av personer som misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva brottslig verksamhet som innefattar hot mot rikets säkerhet eller terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

På vanlig svenska, vem som helst hamnar inte i dessa register. Därmed är utbytet av uppgifter också begränsat.

viktualiebroder sa...

Det blir lite märkligt bara varje gång SÄPO avslöjar någon spion för främmande land, antingen det nu är Ryssland, Iran eller något annat, men blundar för olaglig underrättelseverksamhet utförd av USA, inklusive rent industrispionage.

Man kommer att tänka på de vackert symmetriska kurvorna över av säkerhetspolisen avslöjade spioner från de olika sidorna, som så troget följde krigslyckan under åren 1939-45.

calandrella sa...

Egentligen är juridiken sekundär. Det viktiga är att regeringen med flit undanhållit riksdagen och folket material eftersom de inte vill ha granskning, då samarbetet kanske inte skulle klara en sådan granskning. Detta är odemokratiskt, oavsett vilken lagstiftning riksdagen drivit igenom.

Christer sa...

Om jag tolkar dig rätt ställs ändå alltid kravet att det ska ligga i Sveriges intresse att lämna ut uppgifter för att det ska vara förenligt med både gällande och föreslagen lagstiftning.

På vilket sätt kan det ligga i Sveriges intresse att rätt och slätt förråda sitt folk?

Anonym sa...

Vad har regeringen undanhållit?

Om jag förstod SVT-dokumentären rätt hände tydligen följande, enligt den amerikanska ambassadrapporten:

1) Svenska tjänstemän förklarar för amerikanska tjänstemän att ett eventuellt nytt avtal mellan Sverige och USA måste godkännas av riksdagen. Det är en korrekt faktaupplysning.

2) Sedan har tjänstemännen också upplyst om att en process i riksdagen för att godkänna ett sådant avtal, i ljuset av FRA-debatten, sannolikt skulle sluta med ett nej från riksdagen samt att redan existerande samarbete (det Mark skriver om) också skulle kunna riskeras i en sådan politisk process. Det låter väl också som en rimlig upplysning till de amerikanska tjänstemännen?

Resultatet av förhandlingen - att Sverige fick behålla visumfriheten utan att gå USA till mötes ett enda steg - måste väl rimligen ses som en svensk framgång?

Slutligen - jag gissar att det inte bara är supermakten USA med världens största underrättelseapparat som får viktig information av lilleputtlandet Sverige. Det känns inte helt orimligt att tänka sig att det kommer en hel del information åt andra hållet också. Rimligen finns det därför ett svenskt intresse av att ha ett samarbete kring informationsutbyte...

Christer sa...

@Anonym: "utan att gå USA till mötes ett enda steg"

Förutom det obetydliga att frivilligt ge dem uppgifter om sina egna medborgare som de inte har någon som helst rätt att ha tillgång till, och förmodligen extremt lösa grunder att begära?

Niklas Lindgren sa...

Är det någon här som tycker att säpo-info till jänkarna angående den här filurens förehavande är att förråda sitt folk :
http://en.wikipedia.org/wiki/Mohamed_Moumou

Anonym sa...

@Christer:

Om jag förstod dokument inifrån rätt pågick samarbetet/informationsutbytet redan, sedan lång tid tillbaka, mellan myndigheter i respektive länder.

Gissningsvis intensifierades det samarbetet redan efter 11 september 2001, och inte först häromåret, eller hur?

Michael Gajditza sa...

Ni har i remissvar från Sthlms universitet uttryckt att det vore en fördel med en mer sammanhållen lagstiftning på området. Likaså har datainspektionen uttryckt att det inte längre går att förutse vad en ändring eller ett nyinförande av lag får för konsekvenser eftersom lagmassan är så stor och komplex. Detta måste i sig stå i strid med Europadomstolens i praxis uttalade krav på att lag skall vara förutsebar. Jag menar, om inte lagrådet klarar det, hur ska då jag göra det?

Det jag känner, efter att ha tagit del av vad som står i telegrammen, är att det helt enkelt måste utredas om det som skett också har skett på det sätt som du visar att lagen säger. Personligen så ser jag mycket i de telegram som avslöjats som väcker misstanke om att så ej har skett, vare sig från denna regering eller den förra. Den utredningen bör sträcka sig åtminstone 10 år tillbaka i tiden.

Att man tidigare brustit i tillämpandet av allt vad lag heter på området kan enklast exemplifieras med utlämningen till CIA av egyptierna, de tre somalier som på USA:s begäran terroriststämplades och belades med alla möjliga förbud och restriktioner, Säpos i våras avslöjade oförmåga att gallra register där sex höga chefer mirakulöst undgick att åtalas på grund av att de var för inkompetenta. Den inkompetensen har för övrigt inte hindrat att fem av dom är kvar på sina stolar. Den sjätte har befordrats. Det är sådant som gör att förtroendet för statsmakten naggas i kanten......

Jonas B sa...

Trösklarna för att lämna ut personakter och personuppgifter är generellt sett för låga i Sverige.

Det finns flera goda skäl varför kraven ska vara mycket högt ställda, och rimligen högre än vad fallet är för inhemska register. Givetvis räcker det inte med skrivningen om "svenska intressen". I samma stund som uppgiften lämnas ut tappar Sverige nämligen kontrollen över den.

Om efterkontrollen här hemma visar att felaktigheter har begåtts kan alla uppgifter raderas i svenska register och personen kan få upprättelse (åtminstone på pappret). Någon garanti för att motsvarande uppgifter försvinner även i partnertjänstens alla register är svårare att ställa ut, oavsett vilka avtal man ingått med samarbetspartnern.

Det är en nog så svår uppgift att radera uppgifter i svenska uppgiftssamlingar. Personuppgifterna kan ha fladdrat runt i ett antal olika arkiv hos olika myndigheter och ha alstrat mängder av material och nya kopplingar.

Tro inte att allt detta kommer att försvinna i en hast. Hur tror ni då det ser ut i de amerikanska systemen?

Det är ett mycket stort steg att lämna ut information om egna medborgare till andra länder. Problemet är bara att detta idag är vardagsmat för en myndighet som Säpo.

Senast inom 5-10 år kommer vi att ha en liknande granskning av svensk underrättelse- och säkerhetstjänst, som genomfördes med anledning av IB:s och Säpos:s registrering från 1960-talet och framåt.

Kritiken kommer inte att vara nådig, och tongångarna kommer att vara ungefär desamma som hos övervakarna den gången:
-Vi levde med ett exceptionellt hot och var tvungna att ta till exceptionella metoder. Så här ser det inte ut längre.

Henrik Sundström sa...

Mark gör en övertygande framställning, åtminstone för en lekman som mig, av att utbyte av information faktiskt redan är legaliserat. Att riksdagen i realitettn har gett en in blanco check åt polis och underrättelsetjänst att vad information som helst går bra att skicka till utländsk makt. (De som kritiserat ifrågavarande lagar kan ju få lite tillfredsställelse i att konstatera "Vad var det vi sa?", men det är ingen tröst egentligen).

DÄREMOT - det talas i de läckta telegrammen om SAMARBETE. Det är en annan sak än enbart utbyte av information.

Anonym sa...

@Henrik:

Omn det handlar om samarbete mellan underrättelseorgan som främst samlar in, distribuerar, kategoriserar, analyserar och producerar information så är det nog ganska liten skillnad mellan informationsutbyte och "samarbete" i vidare mening.

Men om du tänker på t.ex. operativt polissamarbete så omöjliggör i princip svensk lagstiftning det då det generellt råder monopol på myndighetsutövningen i Sverige. Som ett exempel krävs det särskilda avtal mellan de nordiska länderna för att polisen ska kunna hjäla varandra i gränsområden som t.ex. Haparanda/Torneå. Min gissning är att USA är minst lika negativt inställda till att svenska myndighetspersoner skulle utöva sina maktbefogenheter på områden med amerikansk jurisdiktion...

Så jag tror att informationsutbyte är den väsentligaste delen av det totala samarbetet. Sedan kanske man möjligen hjälper varandra på utrustnings- och metodområdna också. Men det är ju också en typ av informationsutbyte, även om det inte gäller personuppgifter.

Jonas B sa...

Apropå materialinsamling. Här är en mycket intressant och färsk rapport från Datainspektionen.

I enlighet med direktiven har inte FRA:s utlandssamarbete granskats närmare, men däremot står det en hel del annat intressant. Här framträder en delvis annorlunda bild av FRA:s avlyssning än den som ledande politiker och FRA-företrädare ville göra gällande 2007-2008. Bland annat talas rent ut om inhämtning av trafikdata.

ConnyT sa...

@Anonym 10:39

"Resultatet av förhandlingen - att Sverige fick behålla visumfriheten utan att gå USA till mötes ett enda steg - måste väl rimligen ses som en svensk framgång?"

Tror du på allvar att USA inte fick precis det dom ville!? Det löstes "lite vid sidan om" isf i ett avtal. Det framgår ju hur tydligt som helst i det läckta materialet att dom är väldigt nöjda med Sveriges samarbete. Tror du dom hade varit det om vi sagt "nej" till deras begäran om svenska uppgifter?! ;)

Jonas X. sa...

En annan intressant vinkel av det hela tycker jag Agrell snuddade vid i SVT-reportaget.

Det faktum att dagens ministrar böjer sig baklänges för att förneka existensen av något som är alldeles uppenbart så, är ett problem i sig.

Förutom det rent uppenbart demokratiska problemet med att spä på politikerförakt och liknande sätter man sig i en farlig sits den dag ens tidigare allierade har lite andra krav på förhållandet:

"Det är nog bäst att Sverige ansluter sig till det här för oss mycket fördelaktiga handelsavtalet, annars finns ju risken att våra tidigare uppgörelser råkar läcka till svensk media. Det skulle inte se så bra ut för era karriärer med tanke på vilka kommentarer ni gav sist detta var aktuellt."

Alltså att själva förnekandet sätter svenska politiker i en strategiskt mycket dålig sits.

Niklas Lindgren sa...

ConnyT, jag förstår inte din logik. Om jänkarna fick vad de ville allt enligt den existerande och riksdagsbeslutatade och granskade polisdatalagen...so what?

För all data som hitills berörts är angående misstänkta terrorister vilket USA kan få via just polisdatalagen.

Anonym sa...

Det intressanta i #cablegate som belystes lite förvirrande är det "informella" samarbetet. Det sker ju som sagt informellt mellan tjänstemän för att slippa lagstiftning, allmän opinion, riksdagen och till stor del den nya fina och "väl fungerande" Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Så har det varit sedan andra världskriget och så lär det förbli. Klart Ask inte vill veta något om detta då hon skulle kunna petas om hon vetat. Hur ska vi annars få till fina motorer i Gripen, radar och jaktrobotar (fastän vi inte formellt är medlemmar av NATO). Däri ligger problemet.

Anonym sa...

Agrell är fö en mycket klok man. Han har varit med i spelet så länge, tycker han förtjänar respekt för att så öppet säga det som många i eliten redan vetat om i årtionden. Själv är jag av den larviga åsikten att svenska folket och riksdagen också borde få vara med lite mera, speciellt när det kommer till vad som pågår bakom den formella vackra scenen.

Anonym sa...

Verkar som KU vaknat, sen får vi se hur det blir. KU-funktionen i Svea Rike är inte riktigt så stark som jag drömmer om att den skulle vara. Mer självständiga domstolar sägs ju vara på väg med den nya grundlagen. Vi får se.

http://svt.se/2.22620/1.2260187/ku_gar_vidare_med_wikileaksuppgifter

Niklas Lindgren sa...

Igen, det här är ingen "gate".
Sverige och USA utbyter info angående misstänkta terroristbrott och misstänkta terrorister, allt enligt svensk lag i polisdatadirektivet. Och det hela övervakas av våra folkvalda i Riksdagen med säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Om man är emot det är man ju emot alla meningsfulla internationella polissamarbeten.

Jonas B sa...

@ Niklas Lindgren:

Att polisen lämnar ut information om svenska medborgare vid konkreta brottsmisstankar är föga kontroversiellt. Det kan rimligen inte heller vara det utbytet som enligt tjänsteman Svensson riskerar att äventyras vid en offentlig debatt.

När det gäller underrättelsesamarbete ser det däremot annorlunda ut. Ofta är det då fråga om vaga misstankar och svåra avvägningar, där det sällan finns något svart eller vitt. Den s.k. "insyn" som parlamentarikerna har i verksamheten har kritiserats, till och med av Säpochefen själv.

Personligen skulle jag vilja se en mycket hårdare prövning av varje enskilt fall. I synnerhet i dessa tider, där det påstådda terroristhotet riskerar att försämra omdömet även hos normalt skickliga underrättelseanalytiker. Tempot är alltför uppdrivet och antalet personärenden alldeles för stort.

En komplikation är också att nödvändiga revir och avgränsningar mellan t.ex. MUST/KSI, FRA och Säpo är på god väg att lösas upp. Detta leder till rundgång på information och att en massa personuppgifter "flyter runt".

Det internationella samarbetet torde också vara större än någonsin tidare på underrättelseområdet, där kampen mot terrorismen har högsta prio.

Anders Danielsson har själv föreslagit att ett särskilt insynsråd borde skapas, där riksdagsledamöter skulle ingå. Det vore i alla fall ett steg i rätt riktning, även om jag tror att det är mycket mer som behöver göras och då på ett djupare plan.

Förhoppningar fanns om att Obama-administrationen skulle innebära en förändring. Något bättre ska det förvisso ha blivit, men det är ännu långt kvar till en "normal" situation som t.ex. före 2001.

Niklas Lindgren sa...

Jonas B, Jag har inget problem med Anders Danielssons förslag. Men jag har ej heller inga problem med att Sverige utbyter information med USA angående terroristmisstänkta och att detta operativa samarbete är hemligstämplat.

Exempelvis hoppas jag att SÄPO gav all information de hade till jänkarna angående svensken Abu Qaswarah som senare blev andreman i Al-Qaida i Irak. Och att det skedde snabbt och utan att informationen läckte ut. Tycker inte du det?

Jonas B sa...

@ Niklas:
Det är inte svårt att plocka fram exempel på handläggningar som skötts på ett riktigt sätt. De finns alltid.

Men regelverk och kontrollsystem är ju i hög grad till för de tveksamma fallen och för att rätta till fel som kan ha begåtts. Jag vill påstå att med dagens utbytesflöde är risken för misstag betydande, för att inte säga oundviklig. Antingen det nu skulle handla om utlämnande av perifera personkopplingar vid trafikkartläggningar eller av hela personakter. Det hela är på god väg att gå överstyr.

Niklas Lindgren sa...

Jonas B,
"Det är inte svårt att plocka fram exempel på handläggningar som skötts på ett riktigt sätt"

Men frågan blir då om du vill ha ett system där relevant informationsöverförande om fall likt Abu Qaswarah är möjlig?

Jonas B sa...

Jag tar inte ställning till enskilda fall, där jag inte har tillgång till all information (inklusive de hemliga delarna). Men självklart ska systemet vara effektivt. De bästa systemen av detta slag har dock alltid en inbyggd tröghet, som endast är av godo.

Niklas Lindgren sa...

Men i så fall har du ingenting mer än att DU tror att det handlar om "vaga misstankar och svåra avvägningar". Är inte de rätt lite på fötterna när man anklagar en regering för grundlagsbrott

Jonas B sa...

Nu hänger jag inte alls med i resonemanget längre. Jag har överhuvudtaget inte talat om grundlagsbrott. Du får rikta din kritik åt något annat håll.

Niklas Lindgren sa...

Jonas B, påstår inte du att regeringen ger ut info bakom ryggen på Riksdagen?

Jonas B sa...

Nej, Niklas. Riksdagen har lämnat walkover och nöjer sig med den lilla insyn de får via Utrikesnämnden och vissa kontrollinstanser. Stora delar av utbytet vill man uppenbarligen inte lagreglera, utan låter regeringen styra efter eget gottfinnande.

Jag är dock ganska säker på att det skulle bli annat ljud i skällan om det brände till och blev en verklig debatt. Och det är kanske just detta som den amerikanska dimplomatrapporten handlar om.

Anonym sa...

Tycker denna artikel pekar på det ganska bra likaså

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/usa-satter-fingret-pa-vara-brister_5792101.svd

Niklas Lindgren>Du verkar ha en skrämmande övertro på eliterna(och då syftar jag specifikt på de som handlägger "ärenden" och inte de folkvalda eller kontrollinstitutioner). Det finns fördelar med detta men likaså nackdelar.

Jonas B>Håller med dig angående inbyggd tröghet i systemet. Tänk om terrorister blev dömda i domstol i USA istället för sprängda hit och dit av drönare med civila dödsoffer som följd (och en tillökning av nya individer som tar till vapen). När ett land säger något till sitt folk och gör annat utomlands då blir det problem. Och mer information till folket gör då att de kan ha bättre åsikter i val etc. Hemligheter har väldigt sällan fört något gott med sig, dubbelmoral likaså.

Dock kan jag hålla med Niklas Lindgren att det som skrämmer mig mest på senare år i mitt liv är just apatin som tycks vara på mode i dagens samhällsklimat.

Niklas Lindgren sa...

Jonas B, Men även info angående terroristmisstänkta är reglerade via lag via polisdatalagen och kontrollerade av riksdag. Det är min poäng.

Anonym, nej jag har ingen övertro på eliter. Däremot är jag övertygad om att informationsutbyte skall ske med USA och att detta skall vara hemligstämplat (men granskat av riksdag). Annars är det ingen idé att ha internationellt polissamarbete överhuvudtaget. Det intressanta, anser jag, är ju att alla ni som klagar högljutt nu inte har några som helst bevis för att några överträdelser har begåtts. Ni har bara en känsla att så är fallet för att NI tolkar enstaka meningar ur en diskussion när även dessa enstaka meningar är vissa personers tolkningar av denna diskussion. Det räcker inte.

Anonym sa...

åklagarsambete okuperad av judar. marianne ny(antaget efternamn) borgström just nu manifisterar internationellt att sv är totalt okuperad och laglös och rättsslös land som drives av jude makt. Univ.utb suksessivt under lång tid selekterad judar från alla världens hörn och de sv gojim som hade ngt defekt så att neocons kunde använda de under sitt befäll. Rättssystem är totalt havererad och OKUPERAD och just detta flaggar de nu till usa hassid okuperad ledning att sverige eksisterar icke o ledes av samma jude makt. Den fräkhet o arrogans som de uppvisar i fall med Assagne har ingen tvivel – att fölk döms på falsifiserade grunder och behandlas under eliminering -detta är höjden på maktmissbryk som just nu kan icke stoppas längre då almänhet är degraderad och ställd under deprission med munkavle – enda medel – nackskott som gäller för att vända detta despoti. ledarskap i m=s puttas fram av samma mafia nätverk som resulterad att sv står vid ek krash med värdelös oligarki
råffande