söndag, mars 13, 2011

Mer lärarledd undervisning

Jan Björklund har på DN Debatt skrivit en artikel med rubriken "Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder". Jag håller med Björklund om att det krävs mer lärarledd undervisning i skolan, men inte nödvändigtvis att det ska ske i form av traditionell katederundervisning.

Nu är undervisning på universitet annorlunda än undervisning i grund- och gymnasieskola, men jag vill peka på några tankar i de kurser där jag medverkar som lärare vid Stockholms universitet.

Tidigare upplägg för grundkurs i folkrätt (termin 2 på juristprogrammet)
I grundkursen för folkrätt hade vi fram till hösten 2008 storföreläsningar för drygt 200 studenter samt lektioner i mindre grupper (30 studenter). I lektionsform fanns en möjlighet till mer interaktiv inlärning, men den möjligheten försatts genom att lärarna likväl höll föreläsningar som kan liknas vid katederundervisning.

Ändring hösten 2008
I samband med att kursen hösten 2008 ändrades, blev kursen mer probleminriktad och krävde högre aktivitet från studenternas sida. Detta innebar inte att studenterna fick mindre lärarledd undervisning, snarare mera genom att vi minskade antalet lektioner från 8 till 6 (som ändå var katederundervisning) och ökade antalet storföreläsningar från 6 till 14. På så sätt kunde vi öka antalet storföreläsningar i högre grad än vi minskade antalet lektioner. Skillnaden var att när vi hade mindre grupper om 30 studenter så var inlärningen interaktiv i seminarieform. Vi lägger grunden i storföreläsningarna genom att ge baskunskaper och fördjupning, upprepning sker på seminarierna. Studenter ska på egen hand i smågrupper om 3-4 studenter förbereda sig inför seminarierna. Om studenterna förbereder sig inför såväl storföreläsningar som seminarium så kommer de att bearbeta samma problemområde (t.ex. internationell humanitär rätt) åtminstone fyra gånger vilket ger en god inlärningseffekt. Vi klarar det med samma antal lärartimmar och studenterna visade i utvärderingar att de uppskattade denna förändring.

Jag tror samma filosofi kan användas i grund- och gymnasieskolan. Min poäng är att man bör kombinera katederundervisning med mer interaktiv inlärning. Det är fel att diskutera dessa två undervisningsformer i termer av "antingen-eller". Läs min artikel där jag utvärderar förändringen som gjordes av grundkursen i folkrätt.

3 kommentarer:

Björn sa...

Björklund har fel i stort, men han är inte utan poänger.

Folkpartiet står för en nykonservativ skolpolitik som går ut på ökad styrning av skolan och klassrummet, centralisering, ökat fokus på prestation (istället för kompetens) och ett mer komparativt perspektiv.

Socialdemokraterna däremot står för en nyliberal skolpolitik som gått ut på decentraliseringar, individuella arbeten, osynlig och relativistisk pedagogik och marknadstänk - vilket sammantaget lett till en stark medelklassdominans.

Vänsterpartiet i sin tur står för en terapeutisk skolpolitik, också den grundad på osynlig och individualistisk pedagogik, men kompetensinriktad, problembaserat lärande och en progressivistisk kunskapssyn. Även den en modell som skapar osäkerhet för arbetarbarn och leder till medelklassdominans.



Jag skulle vilja se...

* Tydligare kunskapskriterier
* Mindre specialisering och mer baskunskaper
* Mer struktur i skolan
* Vygotskyansk pedagogik
* Mer kollektivism i pedagogik och skolans utformning (inkl. fler internatskolor!)
* Mer samarbete och krav på att elever ska ta ansvar för varandra
* Läxläsning i grupp, mixade efter kognitiv kapacitet (som i Kina och Sydkorea)
* Mer kritiskt tänkande och kunskapsteori
* Praxis-orienterad kunskapssyn (förening teori och praktik, det senare har haft en allt för underordnad roll i skolan)
* Minskad konkurrens (inkl. att minimera de nationella standardiserade testen)
* Bonus till lärarlag som lyckas höja elever till godkänd nivå

Farmorgun sa...

Skavlans gäst igår kväll Sir Ken Robinson kommer med ett intressant inlägg i debatten
http://sirkenrobinson.com/skr/rsa-animate-changing-education-paradigms

Hendrik Nyman sa...

Du har naturligtvis rätt i att katederundervisning inte är något allena saliggörande, inte heller något som kan användas utan komplement av andra metoder. Inte heller tror jag att läraren som står och mal samt slänger på overheadbilder eller powerpoint, om han är modern, utan att aktivera eleverna kommer att lyckas. Nyckeln är att aktivera eleverna, tala med dem, utgå från deras kunskaper etc.

Det här är ju inget konstigt, men under de år jag varit lärare, sedan åttiotalets mitt har det varit närmast fult. Rektor har man blivit om man haft den rätta synen, arbetat för att lärarna bara skall vara handledare som hjälper eleverna att söka sin kunskap. Därför är det bra att Björklund markerar, även om det är en legitim synpunkt att politiker inte skall lägga sig i för mycket detaljer.