Kungen kan inte åtalas för folkmord i svensk domstol

Professor tillika konstitutionsexperten Olof Ruin var intervjuad i Aftonbladet för några dagar sedan om kungen. Olof Ruin förklarade då följande.

– Jag tror inte ens att han kan bli dömd för fortkörning som en konsekvens av åtalsimmuniteten. Det är dock möjligt att åtala honom för folkmord, men det är mer en lustighet i grundlagen, säger Olof Ruin.

Att kungen har åtalsimmunitet framgår av 5 kap. 8 § grundlagen, men där finns inget om att kungen kan åtalas för folkmord.

Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef. Lag (2010:1408).

Jag har alltså en annan ståndpunkt än Olof Ruin. Om jag har missat någon bestämmelse i grundlagen som anger motsatsen så tar jag gärna emot upplysning om detta. Det är möjligt att Ruin blandar ihop svensk grundlag med folkrätten. Enligt folkrätten kan kungen åtalas för folkmord, liksom krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten vid internationella brottmålsdomstolen i Haag. Allt detta är ju hypotetiskt, men blev ändå lite förvånad av Ruins kommentar om svensk grundlag i Aftonbladet.

För de som vill gräva vidare är Proposition 2000/01:122 Sveriges tillträde till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen intressant. Där framgår det att svensk grundlag kan komma i konflikt med Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen vad avser kungens immunitet.

Romstadgans förhållande till regeringsformen
Genom ett tillträde åtar sig Sverige att till fullo samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen i enlighet med de närmare bestämmelser som ges i stadgan (artikel 86). ... Vidare gäller att domstolen inte skall hindras i sin verksamhet av folkrättsliga eller nationella regler om immunitet (artikel 27), dvs. att offentlig ställning och därmed sammanhängande immunitet eller särskilda förfaranderegler inte skall undandra någon från straffansvar inför domstolen eller hindra den från att utöva sin jurisdiktion. Det skulle därför kunna komma att uppstå situationer där det är tveksamt om regeringsformen medger att en begäran från domstolen i ett visst fall efterlevs. Detta hänger främst samman med regeringsformens regler om statschefens immunitet ... Artikel 27:1 i Romstadgan, liksom motsvarande bestämmelser i tribunalernas stadgor, föreskriver att en persons officiella ställning inte skall frita personen från straffrättsligt ansvar enligt stadgan eller utgöra grund för strafflindring. ... När det gäller statschefen föreskriver regeringsformen undantagslöst att konungen inte kan åtalas för sina gärningar (5 kap. 7 § [numera 5 kap. 8 §]). Detta gäller såväl gärningar i tjänsten som i egenskap av privatperson och avsikten är att freda statschefen från förföljelse. ... I fråga om statschefens immunitet har Justitiekanslern och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anfört att stadgans förpliktelser och regeringsformen formellt sett inte är förenliga men liksom övriga remissinstanser har de instämt i departementspromemorians bedömning att en grundlagsändring på denna punkt inte är nödvändig för ett tillträde till stadgan. Stockholms tingsrätt gör däremot bedömningen att en grundlagsändring krävs. ... Det förhållandet att domstolen, ges behörighet att fatta folkrättsligt bindande beslut vilka teoretiskt sett skulle kunna försätta Sverige i en situation där grundlagen inte medger att beslutet efterlevs, bör inte hindra Sverige från att tillträda denna konvention.

Propositionen bekräftar alltså vad jag skrivit ovan.

Uppdatering. Jag har blivit uppmärksammad på 10 kap. 14 § i regeringsformen som är ny med anledning av ändring i regeringsformen. Den anger följande.

Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408)

Detta avser dock samarbete med ICC, t.ex. utlämning till Haag, inte åtal vid svensk domstol. Det framgår bl.a. av förarbetena, sid. 199-200 i Proposition. 2009/10:80.

Inför godkännandet av Romstadgan gjorde regeringen den övergripande bedömningen att Sverige kunde tillträda stadgan utan grundlagsändring. ... Som nämns ovan bygger Romstadgan bl.a. på en omfattande samarbetsskyldighet
för staterna i förhållande till ICC och på att en persons officiella ställning saknar betydelse för stadgans tillämpning. Det mesta talar för att bestämmelserna i regeringsformen om åtal och rättslig immunitet för riksdagsledamöter, statschefen och statsråd inte fullt ut är förenliga med Sveriges samarbetsskyldighet mot ICC, t.ex. vid en begäran från ICC om frihetsberövande och överlämnande dit. ... Amnesty anser ... att regeringsformen bör ändras så att immunitetsskyddet för statschefen, riksdagsledamöterna och statsråden avskaffas i fråga om grova internationella brott och att ingen politisk inblandning tillåts ske vid lagföring av dessa brott. Denna fråga
väcktes även i samband med Sveriges tillträde till Romstadgan (prop. 2000/01:122 s. 90). Regeringen gjorde då bedömningen att artikel 27 i stadgan reglerar domstolens eget arbete och inte i sig innebär några förpliktelser för de stater som ansluter sig till stadgan att lagföra personer som nationellt åtnjuter straffrättslig immunitet. Särskilda förfaranden som kan finnas enligt nationell rätt vid lagföring av vissa officiella funktionärer, t.ex. statschefen eller regerings- eller parlamentsledamöter, får också förekomma. Bestämmelserna ställer alltså inte något uttryckligt krav på ändringar av nationella föreskrifter som kan finnas i grundlag eller på annan nivå och som kan utgöra hinder mot nationell lagföring. Regeringen anser att det inte finns skäl att nu göra någon annan bedömning i denna del.

Amnesty föreslog alltså i remissförfarandet att kungen borde kunna ställas inför rätta vid svensk domstol för grova internationella brott men det sa regeringen uttryckligen nej till.