tisdag, november 29, 2011

How may the ICTY contribute to the establishment of an historic record?

Swedish Television (SVT) recently broadcasted the documentary "Staden som offrades" (A Town Betrayed) which covers the genocide in Srebrenica. Even if the documentary gives a biased impression and possibly makes false allegations, it comes as a surprise to me that the International Criminal Tribunal for Former Yugoslavia (ICTY) has sent a latter to the CEO of SVT Eva Hamilton in order to point out errors in the documentary. Is this the role of the ICTY? In my forthcoming thesis I write the following on the responsibility of international criminal tribunals and courts to create a historic record.

1.5.4 Truth
The concept of truth may arguably be given either a broad or a narrow meaning. The first approach suggests that one merit of bringing alleged culprits of gross atrocities and international crimes before a court is that an accurate historical record may be established.[1] It is not only the conduct of the accused that is relevant for the Prosecution and the Judges, they also have an additional duty to actively clarify as much as possible the historical facts of a case.[2] A more narrow understanding of the concept of truth is to focus on the conduct of the accussed, to separate the culpable from the non-culpable. There is a practical difficulty in keeping the the conduct of the accused and historical facts apart in two separate spheres because international crimes are often conducted in a wider context.[3] However, mindful of the different meanings of the concept truth, one should be cautious when it is used by commentators, in decisions and judgments.
...
8.3.3 The Question of Timing and an Overarching Objective
...
Section 1.5.4. explained that the concept of truth may be given either a broad or a narrow meaning. Damaška explains that there are certainly reasons why international criminal tribunals and courts should seek to establish truth in its broad sense. To set the historic record straight may be a necessary precondition for reconciliation and avoidance of future conflicts. Second, international crimes are often conducted by groups, not isolated individuals, in specific settings, sometimes over extended periods of time. This drives the judges to engage in broad fact-finding. However, Damaška also presents several convincing counterarguments why international criminal tribunals and courts lacks capacity to create a historical record. Judges act under time constraint and are tasked to issue stable decisions upon which actions is taken. Historians on the other hand are not subject to constraints of promptness and finality, they are free to modify their findings. Furthermore, even if the limits of legal relevancy are enlarged, matters relevant to a full historical account will remain legally irrelevant. Additionally, seekers of genuine historical knowledge prefer to explore a wide range of possibilities and approach their subject matter from multiple perspectives instead of depending on two contrary accounts. Polarization becomes a straitjacket for historians. The best that can be expected of international criminal tribunals and courts is to provide fragmentary material that may assist subsequent historical research.[4] Finally, to create a historical record involves broader and collective events while the criminal procedure focuses on the criminal responsibility of an individual. To focus on individual responsibility, to separate the culpable from the non-culpable, and thus lessen the collective guilt is arguably an essential part behind the rationale of international criminal trials. The creation of a historical record could even counter the aim of individualizing the guilt and responsibility for atrocities committed during a conflict. Therefore the reasonable conclusion is that the idiosyncratic goal of international criminal procedure should be to establish truth in its narrow sense which will have implications for the final recommendations of this study.
In other words,  international criminal tribunals and courts may contribute to the clarification of the historic record in a broad sense but it should be seen as a concequence of the fact-finding activities of the court in an individual case rather than a factor determining the decisions and actions of the Tribunal or Court. To settle the historic record in a borad sense should be a task for historians. If public broadcasters, such as SVT, broadcast biased and erroneous documentaries, there are institutions such as the Swedish Broadcasting Commission (Granskningsnämnden för radio och TV) that may deal with such matters.

I have tried to get hold of the letter and hope to update this post later.

Update. Here is the letter. The letter appears as official because it has been sent by Nerma Jelačić, the Chambers and Registry Spokesperson and acting Head of Outreach. Even though all the findings cited in the letter are relevant, my view is that it is not the role of the ICTY to comment and correct TV documentaries.





[1] Cassese, 2003 (I), pp. 5-6; Cryer/Friman/Robinson/Wilmhurst, 2010, p. 426-427.
[2] Rome Statute, Articles 54(1)(a) and 69(3); see also Piragoff, Donald,Article 69 - Evidence, Triffterer, Otto (Ed.), Commentary on the Rome Statute of the International Criminal Court, 1301-1336, Second Edition, Nomos Verlagsgesellschaft, Baden-Baden, 2008, p. 1321.
[3] Damaška, 2008, p. 359; Ohlin, 2009, p. 91.
[4] Damaška, 2008, p. 338.

10 kommentarer:

Drago sa...

Hej Mark,
tack för den artikeln.

"Granskningsnämnden" (Myndigheten för radio och TV) är också under påtryckningnar att fälla dokumentären och dessa lär inte minska i kraft iom tribunalens försök att censurera samhällets objektiva granskning av historiska dokument.

Det är inget annat än ett sista desperat försök att stoppa en dokumentär som i sig inte är mer kontroversiell än någon annan dokumentär men som uppfattas på det viset enbart för att man för första gången visar en något så när ny men vida känd (även bland Bosnjakerna)inblick i maktspelet som utspelade sig runt staden Srebrenica.

Att serber har lidit och lemlästats, fördrivits och bespottats kan aldrig vara en kontroversiell bild av en konflikt. Det är snarare en bredare bild som ger en bättre beskrivning till bakgrunderna av en konflikt.

Att hela tiden kräva ursäkter och debatter när en enda dokumentär visas som skildrar lite av det serbiska lidandet gör att vi balanserar farligt nära en propagandistisk Göbbelsinfluerad linje som de nazistiska och islamistiska krafterna i både Kroatien och Bosnien nu försöker lägga över på den serbiska sidan.

ICTY skall hålla sig undan! De har stora problem med att göra det jobb de upprättats för att göra då lögnerna om krigen i fd Jugoslavien så sakteliga börjar träda fram i dagsljuset.

De fyra parterna i konflikten skall ställas inför rätta på samma villkor och genom en rättslig instans.

Endast då finns försoning att hämta vid horisonten.

Mark Klamberg sa...

Drago,
Jag ifrågasätter inte att serber har lidit och jag håller med om att det är viktigt att alla påstådda brott prövas. Även om du kanske inte håller med mig så uppfattar jag att ICTY har en sådan ambition då personer från samtliga fyra parter ställts inför rätta.

Eftersom jag upplever ett ansvar för vad som skrivs i kommentarerna vill jag be dig att inte använda svepande beskrivningar som "nazistisk" och "islamistisk".

Det finns säkert sådana element på Balkan, men jag anser inte att det är en lämplig beskrivning i så svepande ordalag. Det finns kroater och bosniaker som kämpar för upprättelse, men det gör dem inte till nazister eller islamister.

Albert sa...

Du skriver att personer från samtliga fyra parter ställts inför rätta (fem parter om man räknar med de som ställts inför rätta från Makedonien för krigsförbrytelser under det albanska frigörelsekriget 2001).

Men om du räknar hur många år som sammanlagt dömts ut till serber och sedan räknar hur många år som dömts ut till folk ur alla andra folkgrupper tillsammans så ser du att det inte finns skuggan av en chans att domarna från ICTY kan återspegla krigets verklighet. Jag minns inte siffrorna på rak arm men vill minnas att resultatet blir en en faktor runt 10 om man dividerar dessa tal med varandra. Om ambitionen verkligen var att ställa alla parter inför rätta på samma villkor kan man inte annat än konstatera att ICTY misslyckats kapitalt.

Anonym sa...

Mark,

Tack för att du inte tillåter sandlåde nivå på dina kommentarer. Kända förnekare finns att finna bland de som har lämnat kommentar, man undrar om de inte är heltids anställda för att just förneka.

Det finns en hel apparat bakom föreneklese med SANU i spetsen och du vet antagligen vad SANU är.

De som naturligtvis har blivit dömda i Den Haag för förbrytelse har aldrig accepterat domstolen och då får man fråga sig vad är det för domstol som har mandat.

Jag tycker inte att ITCY har misslyckats, däremot skulle man ha hört mer från (ursäkta språket bullshiter nr 1) Milosevic och man ser att läxan har lärts. Man kortar ner antal punkter för Mladic och Karadzic för att snabba på. ...och så klart fortsätter man att inte erkänna Tribunalen...

Retoriken som vissa kommentar lämnare har, dvs att man tillät extremism mm är gammal skåpmat...

Anonym sa...

För en hel del människor är det klart att kriget uppstod då en majoritet av länderna gick ur Jugoslavien. Att detta val sedan inte accepterades är nog också klart för dom flesta. Då kan man tycka att det också är klart att det aldrig fanns ett inbördeskrig.

En rundresa på Balkan ger en tydlig bild av var krigen tog plats. För många svenskar är det svårt att sätta sig in i händelserna, det har jag en förståelse för. Konflikten är dock fortfarande levande, Bosnien är fortfarande ett uppdelat land och bosnier som folk har ingen egen identitet.

Att skylla konflikten på massmordoffer och flyktingar som idag finns över hela världen är inte rätt väg att gå. Det är bara serbiska soldater och före detta politiker som tjänar på att man anlrig kan tala klarspråk om det som hänt.

Många serber reagerar häftigt på domstolen. Känner sig orättvist behandlade. Då menar jag inte bosnier, utan serber från Serbien. Istället för att ta ett ansvar för vad som skett och att politiker som Milosevic omvalts under krigets gång, känner dom sig kränkta. Skillnaden är att dom lever. Ja. Det är det denna konflikt har handlat om. Massmord. Det handlar inte om fiskevatten eller jordbruk eller nya vägar. Då måste man också ha en djup förståelse för konflikten innan man skriver. Om domstolen konstaterat att massmordet var planlagt och de mördade varit bakbundna då är det ställt utom allt rimligt tvivel att det är så. Tom de soldater som deltog bekräftar detta. Vad finns det då för poäng med att komma med en bild som uppenbarligen inte stämmer. Jo, det är att skapa förvirring. Inte förvirring bland dom som var på plats under kriget, där råder nämligen ingen förvirring. Utan hos människor som inte riktigt kan greppa konflikten. Det är just därför det behövs ett förtydligande och en korrektion. Det kan bara finnas en version. Detta kriget ligger inte långt bak i tiden. Vi behöver inte gissa oss till nått. Vi har vittnen.

Mark Klamberg sa...

Albert,
Om rättegångar är korrekt utförda kan inte bedömas utifrån statistik hur många från vardera part som blivit åtalade respektive dömda.

Varje fall måste granskas för sig själv. Det går säkert att hitta domar (såväl fällande som friande) som kan kritiseras men låt oss diskutera konkreta fall.

Om jag ändå ska ge mig in på statistiken så är det enkelt att konstatera att serberna var inblandade i konflikter med samtliga folkgrupper medan de andra grupperna slogs med varandra i betydligt mindre omfattning. Det kan förklara varför fler serber misstänks för brott än någon annan grupp, de var helt enkelt inblandade i en större del av konflikterna.

Drago sa...

Hej Mark,

jag uppskattar din feedback och att du tar dig tid att svara. Synd också att du tillåter anonyma kommentarer på din blogg. Känner man att man måste gömma sig bakom en "sanning" så har man inte enligt mig trovärdighet. Jag orkar inte ens läsa anonyma kommentarer för de är oftast ytterst tveksamma motiv som står bakom dessa.

Jag vill understryka att jag inte alls menar att dra varken bosnjaker eller kroater över en och samma kam. Alla har lidit tillräckligt mycket av konflikten för att någon längre skall kasta en skugga över det som hänt. Därför är det viktigt att material och skildringar, som ger en annorlunda och sällan eller aldrig visad bild, öppet och fritt får diskuteras och debatteras utan att någon viftar med "folkmordsflaggan" som hittills omöjliggjort all form utav vettig dialog som leder emot försoning. Att ifrågasätta är inte detsamma som att förneka.

Det borde vara upp till opinionen att bilda sig en uppfattning genom att få tillgång till många olika och nyanserade berättelser från vilken som helst konflikt och inte enbart matas utav "segrarnas" versioner och sanningar.

Avsikten var inte att använda svepande beskrivningar. Snarare var det för att förklara den svartvita bild som fortfarande målas upp om konflikterna där endast EN sida (den serbiska) generellt anses vara skyldig och dessutom i allt större grad, i efterkonstruktioner, utmålas som nazister(?!) under framförallt bosnienkriget trots att det är ett faktum att så inte var fallet varken då, nu eller sett ur ett historiskt perspektiv (WW1 och WW2). Bloggar och hemsidor är inte sena att haka på denna propaganda. Upprepning är ju marknadsföringens främsta vapen.

Drago sa...

forts...

James Harff på PR Byrån Ruder & Finn sade i en intervju 1993:

"…the Croatian and Bosnian past was marked by a real and cruel anti-semitism [sic]. Tens of thousands of Jews perished in Croatian camps. So there was every reason for intellectuals and Jewish organizations to be hostile towards the Croats and Bosnians. Our challenge was to reverse this attitude. And we succeeded masterfully."


http://original.antiwar.com/malic/2010/07/09/srebrenica-the-sacred-lie/


Bosniens president Alija Izetbegovic (i ung ålder dessutom en dokumenterad nazistsympatisör) säger i sin "Islamic Declaration":

"There can be neither peace nor coexistence between the Islamic religion and non-Islamic social institutions"
Alija Izetbegovic, Islamic Declaration, republished 1990.


http://www.nytimes.com/2003/10/20/world/alija-izetbegovic-muslim-who-led-bosnia-dies-at-78.html?pagewanted=2&src=pm


Kroatiens dåvarande president Stipe Mesic:

http://balkanpuls.se/den-antifascistiske-nazistens-mandat-gick-ut/

Vill du ha fler exempel på hur snedvriden debatten är så kan jag parkera en långtradare med artiklar, böcker, dokumentärer, länkar, vittnesskildringar osv osv utanför din dörr och då har jag ändå sorterat ut det jag anser vara serbisk propaganda. Om du sedan anser att 100%av det återstående materialet är propaganda och lögner så kan jag faktiskt inte göra annat än att försöka få dig att åtminstone tro på de experter och forskare som skrivit om ämnet men som ges skrämmande lite utrymme i "etern". Häxjakten de senaste decennierna har dessutom skrämt många till tystnad där det är förenat med uppsägning och hot om man aktivt försöker nyansera konflikten genom att påpeka att långtifrån allt går rätt till i bla ICTY.

Den frånvaro utav en välbehövlig och löpande debatt där alla inblandade sidor och deras olika skildringar i denna konflikt har gjort att ca 200 000 serber/svenskserber i Sverige helt har utestängts och oftast censurerats från att ge sin syn på saken under närmare 20 år.

Det som händer nu är att serberna i Sverige verkar ha vaknat till liv och känner att det inte längre är ok att debatten förs utan att andra åsikter kommer till tals. Det är bara sunt. Extremister kommer alltid att försöka förstöra för den stora massan av personer som vill värna demokrati och rättvisa och som vill se en lösning med en försoning som morot till allt detta. Denna försoning måste vara på lika villkor annars riskerar den bara att elda på motsättningarna.

Albert sa...

Mark, även Haagtribunalen själva erkänner att de dömt ut hårdare straff till serber än till människor ur andra etniska grupper för samma brott. De motiverar detta med att serberna ingick i en "Joint Criminal Enterprise". Begreppet JCE är kontroversiellt. John Laughland skämtar om det i sin bok om Haagtribunalen och menar att det egentligen står för "Just Convict Everyone" :-) I praktiken innebär JCE att du kan dömas för brott som du varken begått eller tänkt att begå. Det räcker med att du är serb för att dömas eftersom alla serber ingick i en hypotetisk konspiration enligt Haag. Jag skojar inte.

Därmed inte sagt att alla serber var oskyldiga. Långt ifrån. Jag påpekar bara att serber dömts hårdare än folk ur andra etniska folkgrupper med hjälp av denna märkliga juridiska konstruktion, JCE.

Mark Klamberg sa...

Albert,
Jag känner väl till de tre former av JCE som finns och den kritik som särskilt finns mot den tredje formen av JCE som tar sikte på sk etnisk rensning (nedan benämnt JCE III). Jag undervisar om just JCE regelbundet. Även om JCE är kontroversiellt så stämmer det inte att alla serber per automatik antas ingå i en krimininell konspiration.

För alla tre former av JCE krävs att åklagaren lyckas bevis samtliga tre saker:
1. flera personer ska ingått i konspirationen;
2. det ska ha funnits en gemensam plan att utföra en eller flera brott som ingår i Jugoslavienstribunalens stadga
3. den åtalade ska ha deltagit i den gemensamma planen genom att utföra ett av brotten som ingår i planen.

Det kontroversiella med JCE III är följande. Om en person som ingår i den gemensamma konspirationen/planen utför ett dåd som ligger utanför planen men som var en naturlig och förutsägbar konsekvens av planen så kan samtliga personer som valt att ingå i planen dömas för detta brott. Detta är ganska radikalt men det innebär inte att alla serber kan dömas för JCE. En åtalad måste ha valt att ingå i en konspiration/plan om att utföra ett brott som ingår i Tribunalens stadga, exempelvis tvångsförlyttning av civilbefolkning. En sådan åtalad kan även dömas för andra brott, t.ex. mord som begåtts av en annan person, om detta var en naturlig och förutsägbar konsekvens av planen.

Av intresse kan vara att den särskilda domstolskammaren i Kambodja som dömer över röda khmerernas brott den 12 september 2011 avvisat JCE III som grund för straffansvar. Däremot anger domstolen att straffansvar fortfarande kan grundas på JCE I och JCE II, vilket är rimligt. Se särskilt paras. 29. och 38 i beslutet.