Intervjuer om polisens register
Idag har jag gett kommentarer om polisens register i SR International och Expressen.
En av Skånepolisens förklaringar har varit att förneka att det handlar om register - de talar hellre om "analysfil" och uppgiftssammanställning. Fakta är att politikerna tagit bort begreppet "register" ur svensk lagstiftning och ersatt det med begrepp som "databas" (varav vissa benämns som analysdatabaser), "uppgiftssamling" och nu det senaste: "gemensamt tillgängliga uppgifter". För mig är detta nyspråk som förvirrar mer än det klargör. Förarbetena till nu gällande polisdatalag är dock tydlig att "register", "uppgiftssamling", "databaser" och "gemensamt tillgängliga uppgifter" avser samma sak (prop. 2009/10:85, sid. 124 och 126):
I stället för bestämmelser om register och databaser ska den nya lagen innehålla särskilda regler om behandling av uppgifter som görs eller har gjorts gemensamt tillgängliga i den brottsbekämpande verksamheten. ... I tidigare lagstiftning om personuppgiftsbehandling har begreppen register och databas använts för att definiera uppgifter som har gjorts tillgängliga för en större krets. ... Även om registerbegreppet fortsättningsvis kommer att användas inom polisen för vissa särskilda fall (bl.a. för några av de register som undantas från den nya lagens tillämpningsområde samt register över DNA-profiler) går utvecklingen mot att registerformen överges för mer sofistikerade datasystem [min understryckning]. Som en följd av detta bör den nya regleringen inte bygga på att behandlingen av personuppgifter sker i olika register eller databaser utan i stället ges en mera generell utformning. Ett tänkbart alternativ är att skapa särskilda begränsande regler för personuppgiftsbehandling som avser ”samlingar av uppgifter” eller ”uppgiftssamlingar”. ... Eftersom den nya regleringen ska omfatta all automatiserad behandling i polisens brottsbekämpande verksamhet, bör ett annat begrepp väljas. I betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet – Effektivitet (SOU 2006:18) föreslås i stället för databas, register eller uppgiftssamling uttrycket gemensamt tillgängliga uppgifter."Det är lätt att förstå vad "register" är för något medan jag anser att begreppet "gemensamt tillgängliga uppgifter" försvårar en meningsfull diskussion mellan allmänhet och statens företrädare. Även om man tycker denna nya begreppsapparat är bra utgör "analysfiler" inget frikort från de begränsningar som följer av polisdatalagen eller lagen om polisens allmänna spaningsregister vilket Skånepolisen verkar påskina.
3 kommentarer:
Filen de kallar analysfil verkar vara en databas i form av en fil som bara kan öppnas av verktyget den skapats i, på precis samma sätt som Microsofts gamla Access-databas eller filen man skapar för backup av Microsofts nyare databas SQLServer bara kan öppnas av Access respektive SQLServer.
Att säga att det bara är en analysfil är en ren lögn och ett försök att vilseleda media och allmänhet.
Jag bygger min slutsats på det här inlägget:
http://www.idg.se/2.1085/1.524525/polisens-register-gjordes-med-terrorverktyg
Som det står i texten "DN beskriver, helt korrekt, registret som sökbart. I själva verket är det betydligt mer än så".
Det känns som ett genomgående tema det här med nyspråk och elastiska/kreativa tolkningar av ord. Kalla t.ex. något för en "utvecklingsdatabas", så verkar det harmlöst. Eller säg att "rådata förstörs efter 12 månader" (men vi kan väl bevara de länkar och strukturer som rådatat byggt upp - det är ju inte rådata längre)...
Nu när jag ändå fastnat med tummen i FRA-spåret - här är Bruce Schneier's färska länksamling på temat metadata: https://www.schneier.com/blog/archives/2013/09/metadata_equals.html
Det bör påpekas att det just är polisens underrättelsetjänst som har möjlighet att dela information med FRA. Man kan också överföra uppgifter som sedan omvandlas till sökbegrepp (som dock kräver godkännande av FRA-domstolen).
Skicka en kommentar