SvD Brännpunkt: Sverige flörtar med kriget

SvD Brännpunkt den 25 april 2007

Med anledning av att tryckfelsnisse var framme beträffande ett årtal (2001 blev 2002 i den tryckta versionen) anges korrekt årtal nedan.

Sverige flörtar med kriget

I samband med en interpellationsdebatt den 16 april i år mellan ut­rikesminister Carl Bildt (m) och den socialdemokratiska oppositionen förefaller det som Sverige håller på att göra en positionsförflyttning inom centrala delar av folkrätten som berör rätten att gå i krig.

I modern folkrätt är det endast i två situationer som krig kan rättfärdigas; som självförsvar efter ett väpnat angrepp eller efter ett mandat från säkerhetsrådet enligt FN-stadgans kapitel VII.I samband med Kosovointervention 1999, terrorangreppen den 11 september 2001 och Irakkriget 2003 har folkrättens regelverk kring rätten till krig aktualiserats med diskussion om humanitär intervention, självförsvar mot ickestatliga aktörer och preventivt självförsvar.

I interpellationsdebatten uttalade utrikesminister Bildt om Irakkriget 2003 att ”folkrättens regler gav utrymme för delvis olika tolkningar” och hänvisade till resolutionerna 687 och 688 från Gulfkrigets slut 1991.

Det framstår därmed som Sverige rör sig mot den uppfattning Storbritannien och USA hade inför Irakkriget 2003, det vill säga Irak hade brutit mot FN-resolutioner under 90-talet och dessa gav en tillräcklig rättslig grund för ett väpnat ­ingrepp och regimskifte.

Men har denna uppfattning belysts och diskuterats i riksdagen, utrikesnämnden och berörda utskott så att allmänheten kunnat få en klar bild av denna viktiga positionsförflyttning?

Frågan var och är extremt kontroversiell vilket kan illustreras av att Elizabeth Wilmshurst, biträdande folkrättsrådgivare för den brittiska regeringen fram till 2003 sade upp sig som en konsekvens av den egna regeringens ställningstagande.

Utrikesminister Bildts uttalande ska jämföras med Göran Persson som den 20 mars 2003 förklarade att ”till skillnad från USA kan Sverige inte se annat än att ett militärt angrepp på Irak utan stöd av beslut i säkerhetsrådet strider mot folk­rätten. För detta ska USA och dess allierade kritiseras”.

Den hållningen har Carl Bildt inte intagit, utan snarare undvikit att kritisera USA och Storbritannien för att de utan stöd från FN invaderade Irak.

Regeringens ställningstagande angående rätten att gå i krig är viktig för framtiden av två skäl:För det första: rätten att gå i krig ­regleras av såväl internationella traktat i form av FN-stadgan som internationell sedvana, det vill säga staters handlande och över­tygelse.

Utrikesminister Bildt uttalar och formar Sveriges uppfattning, varför han som företrädare för regeringen bidrar till utvecklingen av folkrätten. Därför måste varje ord väljas och vägas noggrant.

För det andra: med Irans nukleära ambitioner kan kontroversiella frågor som rätten till preventivt självförsvar aktualiseras inom en nära framtid.

Utöver säkerhetspolitiska överväganden kan folkrättsliga ställningstaganden avgöra vilket handlingsalternativ som omvärlden väljer gentemot Iran.

Efter Nürnbergrättegångarna och Tokyorättegångarna har ingen individ ställts inför rätta för brott mot freden eller aggressionsbrott. I samband med antagandet 1998 av stadgan för Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) inkluderades aggressionsbrottet med ett viktigt förbehåll.

Brottet ska i samband med en översynskonferens 2009 definieras och förutsättningarna för domstolens domsrätt och förhållande till FN:s säkerhetsråd måste fastställas.

Saken diskuteras av diplomater i en särskild arbetsgrupp, men frågan om domstolens oberoende gent­emot FN:s säkerhetsråd kan endast lösas på högsta politiska nivå.

Den svenska regeringens position är viktig då vårt ordförandeskap för EU kan komma att sammanfalla med översynskonferensen 2009. EU har utan jämförelse varit ICC:s största tillskyndare och har ett avgörande inflytande över domstolens framtid.

Sverige och EU har allt intresse att utöva inflytande över hur Irans ­nukleära program ska hanteras, hur aggression kan förhindras och beivras. Är det regeringens avsikt att ha en klar uppfattning om rätten att gå i krig?

Mark Klamberg
Doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet, tidigare jurist vid internationella brottmålsdomstolen.