fredag, september 05, 2008

FRA:s sekretessregler

Min granskning av FRA:s juridiska regelverk fortsätter. En av besökarna på denna blogg hade skickat en fråga till FRA angående sekretessregler. Besökaren fick följande svar som redovisades genom en kommentar till ett inlägg på denna blogg. Tack för det. Jag återger svaret nedan.

FRA:s sekretessregler
1. Information som har inhämtats inom försvarsunderrättelseverksamheten är behäftad med sekretess enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100). Även om de sekretessbelagda uppgifterna förstörts gäller ändå tystnadsplikten. Bestämmelserna gäller förbud att röja uppgift oberoende av om det sker muntligt, genom att allmän handling lämnas ut eller på annat sätt (1 kap. 1 §).

2. De bestämmelser som vanligen åberopas är utrikessekretess (2 kap. 1 §), försvarssekretess (2 kap. 2 §), sekretess enligt 5 kap.1 § och 9 kap. 32 §. Eftersom försvarssekretess gäller för så gott som hela underrättelsematerialet kompletterar endast de andra sekretessgrunderna. Försvarssekretessen gäller bl.a. därför att om inhämtad information (oberoende av vad det är för information) röjs avslöjas samtidigt FRA:s förmåga, inriktning och ibland metoder, vilket inte får ske. Det möter inget hinder att åberopa fler sekretessgrunder samtidigt, vilket betyder att om det finns en tillämplig sekretessregel så kan den användas i sammanhanget. Om tystnadsplikt för företagshemligheter erinras t.ex. i 1 kap. 12 §.

Detta inlägg kommer att utvecklas
Jag kommer de närmaste dagarna att gå igenom lagrummen som är angivna ovan. Jag kommer framförallt att titta på hur sekretessprövning sker. Olika regelverk, och därmed myndigheter, har olika rekvisit (villkor) för sin sekretessprövning. Det ska jag titta närmare på.

1 kommentar:

Anders Andersson sa...

Jag reagerar på hänvisningen i brevsvaret till 5 kap. 1 § sekretesslagen av samma anledning som jag invänder mot hänvisningen i signalspaningslagen till 27 kap. 22 § rättegångsbalken. Nu är förstås en tjänstemans svar på en fråga från allmänheten inte av lika stor betydelse som en av riksdagen antagen lag, så det går att förklara svaret som en ovidkommande tankemiss hos tjänstemannen, men jag vill ändå utveckla vad jag menar.

5 kap. 1 § sekretesslagen är en lång paragraf indelad i fem textstycken. Den ändrades senast våren 2006 (en huvudsakligen språklig ändring av Kronofogdemyndighetens benämning), alltså före riksdagens behandling av prop. 2006/07:63 En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet.

Det första stycket handlar om sekretess i brottsutredningar och viss liknande rättsvårdande verksamhet. Det andra stycket handlar om polisens, Säkerhetspolisens och Skatteverkets underrättelseverksamhet samt om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Det tredje stycket handlar om annan myndighets medverkan i brottsbekämpande verksamhet. Fjärde och femte stycken anger endast begränsningar av nyss nämnda sekretessbestämmelser.

5 kap. 1 § sekretesslagen handlar således enbart om brottsbekämpande verksamhet, alltså verksamhet som inte skall bedrivas inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten, vilken brevsvaret från FRA sägs handla om. Även om FRA utanför denna ram biträder såväl Säkerhetspolisen som Tullverket med signalspaning, så skall då dessa myndigheters regelverk för sina respektive verksamheter tillämpas.

Vilken myndighet skall i så fall pröva en begäran ställd till FRA om att få ta del av en handling som hänför sig till denna uppdragsverksamhet; FRA eller den myndighet som uppdraget utförs åt? Om FRA skall pröva denna begäran, kan FRA då hänvisa till 2 kap. 2 § (försvarssekretessen) och neka att lämna ut handlingen enbart av det skälet att den avslöjar vilka resurser FRA disponerar? Kan Skatteverket neka att lämna ut handlingen av enbart detta skäl, när det är FRA snarare än Skatteverkets egna "signalspanare" och underrättelseagenter som har tillhandahållit informationen i handlingen?

Sedan kan man fråga sig huruvida det är rimligt att hänvisa till skyddet för "rikets försvar" beträffande varje liten uppgift som inhämtats med hjälp av de resurser som FRA förfogar över. Visst, om man systematiskt begär ut alla sådana uppgifter och sammanställer dem, så kan man nog göra sig en ganska god uppfattning om FRA:s kapacitet och förmåga att inhämta information, men hur skall jag kunna se på exempelvis en utskrift av ett avlyssnat telefonsamtal huruvida avlyssningen har skett via FRA:s samverkanspunkter eller via en begäran från polisen direkt till teleoperatören? Om jag kan se det, till exempel för att det står i handlingen att avlyssningen har utförts av FRA, avslöjar det något om samverkanspunktens geografiska eller nättopologiska placering som ryska ambassaden inte bör få kännedom om?