Kan svensk arbetsmarknadsmodell bevaras med litet ingrepp i stridsrätten?
En viktig fråga efter Rüffertmålet och Laval-domen är om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan bestå. Ruth Nielsen skriver i nyhetsbrevet EU & arbetsrätt om hur man löst detta i Danmark. Där har den danska modellen bevarats med ett litet ingrepp i stridsrätten.
Vad jag förstår kommer man i Danmark garantera minimilön för utstationerade arbetstagare i enlighet med det dominerande (mest representativa) kollektivavtalet i Danmark utan att för den skull göra kollektivavtal allmängiltiga. Om ett företag följer denna miniminivå bortfaller stridsrätten även om de utlandsstationerade arbetstagarna har ett utländskt kollektivavtal. Det låter rimligt, man kombinerar EU-rättsliga regler om fri rörlighet med traditionella arbetsrättsliga regler i Danmark.
Det kanske vore något för Sverige?
Media och bloggar
DN, Johan Ingerö och Esbatis kommentarer
5 kommentarer:
Om det tillåts ett "litet" ingrepp i stridsrätten, har vi inte en enorm risk för ändamålsglidning då?
I Sverige drivs frågan om arbetsrätt och kollektivavtal av praxis, att arbetsgivare och fackförening genom förhandlingar och överenskommelser sätter en praxis för vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet och bara i nödvändigaste fallen reglerat det i lag.
Till frågan.
Kan svensk arbetsmarknadsmodell bevaras med ett litet ingrepp i stridsrätten?
Inte på lång sikt.
Frågan för mig är inte om den svenska arbetsmarknadsmodellen ska förändras utefter Laval-domen och Lissabon-fördraget.
Frågan är hur man ska i första hand få undantag för den svenska modellen och i andra hand anpassa EU's regler efter svenska förhållanden.
Scaber Nestor,
Stridsrätten var inte oinskränkt före Sveriges inträde i EU. Denna fråga är inte digital.
I Sverige har vi lång historia av gemensamma ansträngningar för att garantera grundläggande rättigheter.
Jag vet att stridsrätten redan har vissa inskränkningar, detta har dock skett genom nationella förhandlingar.
Dessa förhandlingar har baserats på ömsesidig respekt mellan arbetsgivare och fackförbund eftersom ingen av parterna egentligen vill ha alltför mycket lagstiftning på området.
I EU är dety snarare tvärtom, att allt som kan lagstiftas, ska lagstiftas och påfallande ofta är inte detta till fördel för arbetsrätten.
Vi har ett bra exempel inför Bulgariens och Rumäniens inträde i EU där bla svenska socialdemokrater och moderater försökte få in inskränknignar i dessa länders arbetsrätt.
Har inte omrstningslistorna, men du kan nog få dem från junilistan.
Finns det nån koppling mellan "minimilön" och "folkrätt"? Tänker på att UNHCR får ge flyktingstatus till en muslim i ett intolerant icke-muslimskt land men inte till en f.d. fembarnsfar som bara har två kids kvar i livet p.g.a. ekonomisk misär. Skulle "minimilön" kunna uppfattas som en mänsklig rättighet om den garanteras av staten?
Jag ser ingen koppling mellan minimilön och folkrätt.
En av anledningarna till att vi inte har lagstiftad minimilön i Sverige är att det skulle allvarligt underminera fackets möjligheter att förhandla fram en skälig lön.
De länder som har minimilöner ser iaf jag en klar koppling till att låglöneyrken förblir låglöneyrken, i Sverige idag har vi alltid chansen att förhandla upp en städarlön eller lönen för en diskare.
Vilket dock kräver att arbetaren är fackligt ansluten och vågar ta striden gemensamt med fackföreningen.
Skicka en kommentar