Remissyttrande Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet
Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet har efter förfrågan från försvarsdepartementet och på Stockholms Universitets uppdrag avgett remissyttrande på departementspromemorian "Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning". Jag har tillsammans med en kollega skrivit utkastet till yttrandet.
Yttrandet innehåller både ris och ros. Jag uppfattar att yttrandet ligger ganska nära svaren från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, PTS och Datainspektionen i kritiken att FRAs tillgång till kommunikation är oklart reglerad, dvs förblir väldigt omfattande. Även om jag inte håller med om allt tycker jag remissvaren från nämnda myndigheter är väldigt välskrivna.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Nämnden måste dock framhålla att även med den föreslagna lösningen så ges staten som sådan total tillgång till de internationella telekommunikationerna. Detta har naturligtvis fortsatt betydelse vid prövning av om Sverige kan anses uppfylla kraven på förutsättningarna för ingrepp i rätten till skydd för privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen.
Mot den angivna bakgrunden bör i det fortsatta lagstiftningsarbetet övervägas i vad mån aktuella teleoperatörer bör till Försvarets radioanstalt för signalspaning enbart avleda den telekommunikationstrafik som omfattas av domstols tillstånd, vilket är en ordning som redan gäller i fråga om hemliga teletvångsmedel och som torde vara den vedertagna bland länder som bedriver signalspaning av detta slag och som vi från svensk sida vill jämföra oss med.
PTS finner i detta sammanhang att anledning att framhålla att FRA vid en och samma samverkanspunkt sannolikt kommer att ha ett antal olika uppdrag som ger myndigheten tillgång till flera signalbärare. Det kan innebära att FRA på så sätt får tillgång till samtliga signalbärare vid en samverkanspunkt. ... PTS kan konstatera att det är oklart ... i vilken mån förslaget om tillståndsprövning i realiteten innebär en förstärkning av integritetsskyddet vid signalspaning.
Frågan är dock vilken faktisk effekt den föreslagna tekniska begränsningen får för integritetsskyddet. Av promemorian framgår inte vilken trafikmängd som kan finnas i en enskild signalbärare eller i vilken utsträckning en signalbärare kan innehålla sådan trafik som inte är relevant för den aktuella signalspaningen. Det är således inte möjligt att se vilken praktisk betydelse som avgränsningen i fråga om signalbärare får.
Med andra ord, tillstånden som avgränsar vilka signalbärare FRA får teknisk åtkomst kommer att beröra en massiv mängd kommunikation. Den rättsliga åtkomsten begränsar förvisso ytterligare vilken information myndigheten får tillgodogöra sig, men det förändrar inte det faktum att stora delar av trafiken i de berörda kablarna kommer att vara tillgängliga för FRA och vara möjliga föremål för myndighetens signalspaning.... Fakultetsnämnden vill uppmärksamma att den rättsliga åtkomsten till [trafikdata] är obegränsad av ändamålskatalogen för försvarsunderrättelseverksamhet. ... Lagtexten ger mycket begränsad vägledning och förarbetena förefaller motsägelsefulla, vilket är otillfredsställande med tanke på omfattningen av överförd trafik, mängden inhämtade signaler och det intrång som granskning av kommunikation innebär. ... [D] krävs ytterligare klargöranden och ökad tydlighet i lagstiftningen för att denna meningsfullt ska kunna värderas och tjäna som lagstöd för FRAs verksamhet.
Trevlig läsning!
På torsdag kan ni chatta med mig och riksdagsledamoten Karin Enström (m) hos Nerikes Allehanda. Med undantag av en kommande ganska försiktig och resonerande artikel i Svensk Juristtidning (SvJT) om FRAs signalspaning så har jag redan dragit ner på mitt bloggande i allmänhet och engagemang i FRA-frågan. Måste koncentera mig på annat.
Media och bloggar
DN, SvD, ROD1, ROD2, ROD3, ROD4, Opassande, Mitt-i-steget, Svensson, Satmaran, Motpol, Oscar Swartz
4 kommentarer:
Mycket bra kommentarer. Tack för referenserna. Man måste fråga sig om inte bloggosfärens grupparbete (där vissa, däribland du, förvisso dragit tyngre lass än andra) inte haft en viss påverkan på vilka frågor som nu tas upp.
Tor,
Jag tror absolut att bloggosfären spelat roll för vilka frågor som kommit upp. Några reella förändringar kan vi inte hoppas på, utan att jag tror att dessa remissvar på sin höjd kan tvinga fram några klargöranden från regeringen.
Det är intressant att läsa FRA:s eget remissyttrande. Nu kan vi vara alldeles säkra på att FRA-lagen 2.0 inte på något avgörande sätt begränsar den mängd trafik som FRA får tillgång till. Överlag är de nämligen nöjda med den del av förslaget som handlar om trafikflödet. PK-mässigt välkomnar myndigheten givetvis förstärkningarna av den personliga integriteten, men konstaterar samtidigt att dessa kommer att gå ut över effektiviteten.
Sen ger man regeringen en oväntad bredsida: I praktiken kommer knappast någon medborgare få veta i efterhand att man utsatts för FRA:s åtgärder. Därför är avsnittet om 'underrättelseskyldighet' vilseledande, menar man. Detta visste vi alla redan, men det är ju intressant att det nu även kommer direkt från hästens mun. FRA ställer sig också undrande till regeringens omotiverade ambitionssänkning för svensk underrättelsetjänst.
Sen kommer man dragandes med sitt vanliga nonsens om varför inhämtning av inhemsk trafik knappast alls kommer att bli aktuell. Och sin vana trogen begär FRA mer pengar. Måhända är det lite originellt att göra det i ett remissyttrande. Denna gång gäller det kostnaderna för all den byråkrati som blir nödvändig framöver.
FRA:s påstående om att man vill värna enskildas integritet är ganska underhållande. När de skrev sin senaste remiss i ärendet gällde det FRA-lagen version 0.5, dvs departementspromemorian 2005. Då var man mycket positiv trots att integritetsskyddet i detta förslag var farligt nära noll. Det enda FRA uttryckte farhågor för var att man inte skulle kunna spana mot enskilda i samma utsträckning som förut. Man poängterade att kriteriet 'synnerlig vikt' inte fick tolkas som 'i undantagsfall'. Det fanns inte en rad om behovet av ytterligare integritetskuddar eller begränsningar.
Så, tyvärr FRA, ni saknar trovärdighet när ni talar er varma för den personliga integriteten. Den insyn som svenska folket redan fått i FRA:s hittillsvarande verksamhet ger också ett diametralt motsatt intryck.
Tor,
Kan lägga till att jag skrev den förslag till text som Juridiska Fakultetsnämnden därefter antog. Visst har vi påverkan på vilka frågor som kommer upp.
Skicka en kommentar