Vad är allvarlig brottslighet?

Sanna Rayman ställer apropå det svenska genomförandet av EUs teledatalagringsdirektiv den berättigade frågan om informationen blir tillgänglig för allsköns ändamål utöver de som direktivet faktiskt kom till för, dvs grov brottslighet och terrorism? Aftonbladet skriver att det endast handlar om allvarliga brott. Vad innebär ett allvarligt brott?

Regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit hur direktivet ska genomföras i Sverige, Trafikuppgiftsutredningen. Den har lämnat förslag om att lagringsskyldighet ska införas men lämnat nuvarande regler för vilka brott trafikuppgifter kan bli tillgänglig för polisen oförändrad. Med andra ord, det finns redan regler för vilken typ av brottslighet trafikuppgifter kan utlämnas. Med nuvarande regler för teleövervakning kan trafikuppgifter lämnas ut för brott med minimistraff på sex månaders fängelse i straffskalan. För detta krävs domstolsbeslut och skälig misstanke. Det handlar exempelvis om följande brott.

Mord, dråp, grov misshandel, vållande till annans död (enbart grovt brott), människorov, människohandel, olaga frihetsberövande (som inte är mindre grovt), olaga tvång (enbart grovt brott), grov fridskränkning/kvinnofridskränkning, olaga hot (enbart grovt brott), våldtäkt (som inte är mindre grov), grovt sexuellt tvång, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt koppleri, grov stöld, rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel (enbart grovt brott), grovt bedrägeri, utpressning (enbart grovt brott), ocker (enbart grovt brott), häleri (enbart grovt brott), penninghäleri (enbart grovt brott), svindleri (enbart grovt brott), grov förskingring, trolöshet mot huvudman (enbart grovt brott), olovligt brukande (enbart grovt brott), grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, grovt sabotage, sjö- eller luftfartssabotage (enbart grovt brott), grov urkundsförfalskning, penningförfalskning (enbart grovt brott), grovt barnpornografibrott, övergrepp i rättssak (enbart grovt brott), grovt tjänstefel, bestickning/mutbrott (enbart grova brott), grovt narkotikabrott, grovt skattebrott, grovt dopningsbrott, brott mot alkohollagen (enbart grovt brott), grovt vapenbrott, grovt miljöbrott, grovt artskyddsbrott, grov smuggling, grov narkotikasmuggling, grovt tullbrott, terroristbrott, grovt insiderbrott och grov människosmuggling. Hemlig teleövervakning får också användas vid dataintrång, barnpornografibrott, som inte är att anses som ringa, narkotikabrott och narkotikasmuggling.

Det är alltså mer än bara terrorism. Det verkar också som utlämning av abonnentuppgifter avseende fildelning (där böter är den normala påföljden) förutsätter att trafikdatalagringsdirektivet genomförs.

Bland politiker verkar det finnas ett antagande om att trafikuppgifterna som lagras enligt EU-direktivet endast kommer lämnas ut efter domstolsbeslut. Uppgifter kan även utlämnas enligt nuvarande lag om elektronisk kommunikation utan domstolsbeslut och skälig misstanke. Det kan även ske i underrättelsesyfte för att förhindra brott. Det senare framgår inte direkt av lagtexten utan grundas på en generös lagtolkning hos polisen. En berättigad fråga är om detta har diskuterats och sanktionerats av våra politiker. Det finns ytterligare en utredning, polismetodutredningen, som ska utreda om detta är en lämplig ordning. Även den innehåller förslag om att uppgifter kan lämnas ut utan krav på domstolsbeslut. För Juridiska Fakultetsnämndens räkning håller jag på att skriva ett utkast på remissvar avseende polismetodutredningen. Jag har skrivit ned några tankar om detta här.