lördag, augusti 01, 2009

Utvärdering genomförd om buggning och preventiva tvångsmedel

Via bloggaren juristen hittade jag betänkandet "Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel" (SOU 2009:70). Juristen fokuserar på lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning (buggning) i sitt blogginlägg.

Effektivitet
Jag tycker även lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventiva tvångsmedel) förtjänar uppmärksamhet. SÄPOs analys av effektiviteten av sådana tvångsmedel är minst sagt intressant, se sidan 15.

Har den preventiva användningen av hemliga tvångsmedel fått avsedd effekt
och uppfyller lagen de brottsbekämpande myndigheternas behov?


När det gäller underrättelseverksamheten, som så gott som alltid ligger
i tiden före det stadium då man kan tala om misstankar om ett visst brott, anser
Säkerhetspolisen att den nya lagen i det närmaste har varit helt verkningslös.
Det kan således konstateras att lagen i huvudsak inte tillgodoser de
brottsbekämpande myndigheternas behov av att kunna använda sig av hemliga
tvångsmedel för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen har
därmed inte heller fått avsedd effekt. I de fall lagen har tillämpats har det
varit fråga om sådana situationer då en förundersökning varit mycket nära
förestående.
Nu vill inte de brottsbekämpande myndigheterna avstå från att dessa tvångsmedel, se sidan 16.
Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott tillgodoser
inte de brottsbekämpande myndigheternas behov. Lagen bör därför inte permanentas och dess giltighetstid bör inte heller förlängas. Man kan då fråga sig om det inte endast återstår att upphäva lagen. De brottsbekämpande myndigheterna har emellertid uppgett att lagen trots allt har visat sig fylla ett syfte i några fall där förundersökning har varit nära förestående. Mot denna bakgrund bör lagen gälla under hela försöksperioden, dvs. till och med utgången av år 2010.
Kontroll och tillsyn
Betänkandet redovisar även i vilken utsträckning de brottsbekämpande myndigheterna hållit sig till regelverket och det verkar tillfredsställande. Se sidan 134.
Inte i något av de 11 under år 2008 avslutade ärenden där Säkerhets
och integritetsskyddsnämnden utfört kontroll på begäran av enskild har
nämnden funnit att den enskilde i strid med lag eller annan författning har
utsatts för hemliga tvångsmedel av brottsbekämpande myndigheter eller
personuppgiftsbehandling av Säkerhetspolisen.
Vad som saknas i utredningen
Jag tycker en svaghet i betänkandet att utredningen inte omfattat hur de brottsbekämpande myndigheterna använder 6 kap. 22 § 3 stycket i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation för att få ut uppgifter om kommunikation i underrättelsesyfte. Polisens befogenheter är betydande, med den terminologi som lanserats i FRA-debatten kan det liknas vid signalspaning i kabel mot inhemsk kommunikation. Polismetodutredningen utreder saken. Läs vad Anders Eriksson skriver på sidorna 47 och 112 i betänkandet om signalspaning för polisiära behov.
Signalspaning kan, såvitt här är av intresse, bedrivas i form av fjärrspaning
och närspaning. ... närspaning innebär avlyssning av signaler där avsändaren
och mottagaren finns i Sverige. ... Polismetodutredningen bedriver sitt utredningsarbete parallellt med mitt. Efter samråd med Polismetodutredningen har den överenskommelsen träffats att frågan om polisens närspaning utreds inom ramen för Polismetodutredningens uppdrag.
Media
Expressen

9 kommentarer:

Juristen sa...

Det är förvisso riktigt att utredaren föreslår att lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott skall skrotas.

Glöm dok inte vad som skrivs i betänkandet på sidan 172:

"Mot bakgrund av det anförda anser jag att det finns skäl att
överväga om inte Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsmedel
i preventivt syfte bör utvidgas och regleras i en särskild lag..."

Utredaren vill alltså ersätta den befintliga lagen med en ny lag som skall öka Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsmedel utan brottsmisstanke. Här lägger alltså utredaren fram ett förslag som innebär en ytterligare uppluckring av rättsäkerheten. Jag inte sympatisera med ett sådant förslag.

Mark Klamberg sa...

Tack!
I den delen tog jag bara med sammanfattningen, bra att du fyller på. Utvidgade övervakningsmöjligheter utan krav på brottsmisstanke hittar man i 6 kap. 22 § 3 stycket LEK, som ska ersättas av en ny lag enligt polismetodutredningen. Det är ett lapptäcke.

Anonym sa...

Väldigt vad du har gått på Erikssons svada/bluff!

Det finns inget land i väst som kör signalspaning i kabel för sin polis räkning. Det är bara vissa länders utrikesunderrättelsetjänster som håller på med sånt och egna medborgare mm får inte sökas och inte heller får sökningarna syfta till att utreda och åtala för brott. Bara om att få underrättelser om säkerhetshot från utlandet för att kunna möta dem konkret.

Har man några minuter över hittar man enkelt t.ex. med Google lagarna i de länder som Eriksson särskilt refererar till.

Man (också du?) kan då också konstatera att man i dessa länder gör ordentlig skillnad på vanlig enkel telefonavlyssning (viss telefon ed) och signalspaning (dvs signals intelligence/SIGINT = datoriserad genomsökning av hela trafikflöden av telekommunikation).

Tanken att att använda SIGINT för "polisiära ändamål" är alltså helt främmande för de länder som redan har kabeltillgång. En helt annan sak att utrikestjänsterna självklart får skicka underrättelserapporter till inrikes säkerhetstjänster och andra myndigheter som har ansvaret för att möta/hindra olika slags hot/attacker också när de kommer från utlandet.

Att Eriksson använder kortvågsradio mm, som är fritt och enkelt användbar för vem som helst, som argument för sitt förslag att ge polisiär tillgång till internationella telekablar (och telesatelliter som de inte heller förut faktiskt har kunnat lyssna på) gör knappast hans argumentation mer hederlig för att uttrycka det milt.

Vilken jävla ankdamm det här är!

Mark Klamberg sa...

Anonym,
Sektion 3(5) i tyska G10-lagen anger att FRAs motsvarighet BND får lämna över data från signalspaning till bl.a. tullen och polisen. Den tyska författningsdomstolen hade vissa synpunkter på sektion 3(5) men godkände den efter förändringar.

Efter överklagande godkände Europadomstolen i målet Weber och Saravia de berörda delarna av regelverket.

Det finns motsvarande bestämmelser i andra länder.

Anonym sa...

Just det!

BND får lämna underrättelserapporter till bl.a. polisen när det finns fog för det och i den form som är relevant i det enskilda fallet.

Men BND får endast bedriva signalspaning i internationella telekommunikationer (satelliter&kablar)med det mandat för utrikesunderrättelseverksamhet som G10-lagen ger BND (och ingen annan) och BND får absolut inte signalspana i internationella telekommunikationer för "polisens räkning".

Därför är alltså Erikssons förslag helt "off" i förhållande till Tyskland men även bl.a. USA, Kanda, Storbritannien och Nederländerna. Inget av dessa länder tillåter "polisiär signalspaning" i internationella telekommunikationer. Och har knappast några planer på det heller. Med Erikssons förslag skulle Sverige bli det första (och troligen för överblickbar framtid enda) landet i väst som ger sin polis befogenheter (dvs ett nytt hialöst tvångsmedel) för att genomsöka internationella telekommunikationer. Bara i Sverige skulle alltså myndigheter med mandat för inrikes säkerhet och brottsutredning få bedriva vad som faktiskt är utrikesunderrättelseverksamhet.

Att tyskarna inte tar lätt på sånt här efter nazi&stasi-tider förstår du nog. Kolla du med jurist/politiker-kolleger i Berlin som vet något (kanske medlemmar av det parlamentariska kontrollorganet?) så ska nog få höra vad de tycker om "die dummen Schweden" och deras framfart i porslinsbutiken ...

Mark Klamberg sa...

Anonym,
Det verkar som du gör en skillnad mellan "lämna underrättelserapporter" till polisen och signalspana för polisens räkning. Jag uppfattar att du därmed gör en skillnad om det är BND eller den tyska polisen som initierar avlyssningen/övervakningen.

Jag kan medge att det är en skillnad, i Erikssons utredning har man inte riktigt skrivit hur det förhåller sig med detta i Tyskland. När jag läser om Weber och Saravia kan du ha rätt. När jag läst om NSA så får jag intrycket av att NSA inte vill att FBI eller CIA ska styra deras verksamhet.

Beträffande Kanada står följande: "Canadian Security Intelligence Service (CSIS) är Kanadas säkerhetstjänst. Myndigheten lyder under Public Safety Department, ett av ministerierna i den kanadensiska regeringsadministrationen. ... [CSIS] har också möjlighet att överlämna information till polisen, vilket sker i olika utsträckning beroende på respektive ärendes karaktär. Public Safety Department kan därtill beordra CSIS att bistå polisen i ett ärende, vilket emel-lertid förekommer endast i undantagsfall. ... Om domstolen beviljar CSIS tillstånd till avlyssning kan CSIS därefter vända sig till CSE, som enligt sitt uppdrag ... ska ge CSIS tekniskt och operativt stöd CSE kan på samma sätt biträda den federala polisen, Royal Canadian Mounted Police (RCMP), även det en myndighet som lyder under Public Safety Department. På samma sätt som gäller för CSIS krävs att RCMP har ett tillstånd från domstol och CSE biträder med de begränsningar som följer av den lagstiftning som reglerar RCMP:s verksamhet."

I Kanada verkar det som polisen och RCMD, inte CSIS eller CSE, initierar avlyssningen/övervakningen och vänder sig till domstol.

I den nuvarande FRA-lagstiftningen är det i högre grad FRA som avgör vilken specifik övervakning/avlyssning som ska ske. Polisen bestämmer bara inriktningen. Tycker du det är en lämplig ordning?

Farmorgun sa...

Det är en förfärande utveckling som sker med våra folkvaldas goda minne.

Anonym sa...

Man häpnar!

Vad gäller Kanada hänför du dig alltså (enbart!) till utredarens egna text!

Det var väl den som skulle granskas!

Vad har hänt med gammal hederlig akademisk kritisk granskning?

Om du går "till källorna" (också de kandadensiska departementen/tjänsterna har egna hemisdor!) ska du finna att Erikssons bild MINST SAGT svajar vad gäller att polisen får initiera/beordra SIGINT i internationella telekommunikationer. Och om du undrar över (= misstror?) något, varför inte kontakta dina kollegor vid de utmärkta universitet och tankesmedjor som det landet håller sig med (läs i detta in att landet är utmärkt demokratiskt och intellektuellt jfm med ankdammen här hemma där bl.a. du försöker att simma men för det mesta - trots säkerligen hederliga avsikter - hamnar på grund).

Mark Klamberg sa...

Anonym,
Jag tackar för dina förmaningar, men jag vill gärna påpeka att de flesta i den svenska "ankdammen" applåderat Anders Erikssons förslag utan en tillstymmelse till kritik. Jag har ju framfört sådan, även om den kanske inte har varit av den karaktär som du vill uppmärksamma.

Alldeles oavsett, jag ska kolla närmare på den kanadensiska lagstiftningen och så får vi se vad som kommer fram.