Två avgöranden om immunitet
Stockholm tingsrätt och Svea Hovrätt har nyligen avkunnat två domar som båda rör immunitet. I båda fallen saknades det hinder mot svensk jurisdiktion.
1. Nordkoreanska diplomater smugglar cigaretter till Sverige
Bakgrunden till det första fallet läste jag om i DN och rör två nordkoreanska diplomater som smugglat cigaretter till Sverige. De blev häktade den 11 november 2009 vilket föranledde följande tentafråga till mina studenter på tentamen den 16 december 2009.
Den 20 november 2009 rapporterade media att två diplomater från Nordkorea gripits av den svenska tullen misstänkta för ha försökt smuggla in 230 000 cigaretter från Ryssland. Diplomaterna är ackrediterade vid ambassaden i Moskva och stationerade i St Petersburg. De sitter numera i Kronobergshäktet i Stockholm.DN rapporterade senare samma dag (16 december 2009) att Stockholms tingsrätt avkunnat dom, som finns här. Ganska roligt med timingen. Nu sitter jag och rättar studenternas tentor. Tingsrätten ger ett fullständigt svar på delfråga a) under rubriken "Svensk domstols behörighet" .
a. Har Sverige agerat i enlighet med folkrätten genom att de två diplomaterna blivit gripna och numera sitter häktade? (2 p)
b. Hade ditt svar blivit annorlunda om det hade varit den nordkoreanska utrikesministern som smugglat cigaretterna? (3 p)
YKRKANDEN M.M.
...
[De tilltalade] har gjort gällande att de har diplomatisk immunitet enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser (Wienkonventionen) vilket innebär att de är okränkbara och inte kan ställas till ansvar för brott.
...
De har vidare hävdat att de inte haft uppsåt till att begå brott utan att de utgått från att de hade diplomatisk immunitet och att de därför inte var skyldiga att anmäla införseln till tullmyndigheten.
...
Svensk domstols behörighet
I frågan om [de tilltalade] har diplomatisk immunitet grundat på
Wienkonventionens bestämmelser innebärande att tingsrättens behörighet begränsas gör tingsrätten följande bedömning. Som framgått ovan rör det sig inte om någon diplomat med ackreditering i Sverige. Därmed blir inte de mer långtgående bestämmelserna om diplomatisk immunitet enligt artikel 29 och 31 i Wienkonventionen tillämpliga. Dessa artiklar innebär annars i stort hinder i
straffrättligt hänseende att anhålla eller på annat sätt frihetsberöva en diplomat eller för den delen dennes familjemedlem. Inte heller går det att ställa sådana personer till ansvar för brott. Med detta konstaterande återstår att pröva om immunitet föreligger enligt artikel 40 i konventionen som rör skydd i tredje stat. För att skyddet i artikeln ska bli aktuellt krävs att det rör sig om en resa till mottagande stat i avsikt att tillträda eller återuppta sin befattning eller en resa till hemlandet. Skyddet är vidare begränsat till immunitet som är nödvändig för att säkerställa själva genomresan eller återresan. I det aktuella fallet rör det inte sig om en sådan genomresa eller återresa, utan om en påstådd tjänsteresa till den Nordkoreanska ambassaden i Stockholm. Artikel 40 är därmed inte tillämplig. Sammanfattningsvis föreligger inte hinder mot lagföring av [de tilltalade] grundat på bestämmelserna om diplomatisk immunitet i Wienkonventionen.
Det korta svaret på delfråga b) är ja, tjänstgörande utrikesministrar har immunitet mot andra staters straffrättsliga jurisdiktion. Sådan immunitet omfattar såväl handlingar som utförs i tjänsten respektive privat.
2. Sedelmayer ./. Ryssland - immunitet och okränkbarhet
Målet vid Svea Hovrätt är en av flera i den långa serien av mål mellan Sedelmayer och Ryssland. Sedelmayer har i tidigare tvist fått rätt mot Ryssland, men Ryssland vägrar att betala. Sedelmayer har därför i en serie mål sökt utmätning av hyra avseende fastigheter i Sverige och andra länder men som ägs av den ryska staten. Det intressanta är att Svea Hovrätt är den första svenska domstolen - vad jag vet - som uppmärksammar och tar fasta på skillnaden mellan okränkbarhet och immunitet. Följande passage i domen är intressant (sid. 4).
Egendom som används av främmande stats beskickning, diplomatiska företrädares och viss annan personals bostäder är exempel på egendom som skyddas enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Wienkonventionen handlar dock inte om statens immunitet utan om diplomaters personliga immunitet. Egendom som omfattas av konventionen är okränkbar, dvs. skyddas mot kränkningar bland annat i form av fysisk närvaro annan stats tjänstemän. ... Endast när detta skydd sammanfaller med att egendomen ägs av en stat och används för officiella ändamål som anmälts hos värdsstaten är den både okränkbar och immun mot verkställighet. När en fastighet ägs av en främmande stat, men inte används för officiella ändamål som ursprungligen angetts, eller när ägaren är en privatperson eller ett företag, kan del av fastigheten fortsatt vara okränkbar i de delar som åtnjuter skydd av konventionen, men då åtnjuter den inte skydd mot exekutiva åtgärder.Svea Hovrätt kom fram till att fastigheten används för icke-officiella ändamål (sid. 8)
Fastigheten åtnjuter därmed inte immunitet mot verkställighet och kan bli föremål för utmätning. Oavsett detta åtnjuter de delar av fastigheten som skyddas av Wienkonventionens bestämmelser okränkbarhet.Det innebär alltså framgång för Sedelmayer. Båda sidorna hade åberopat rättsutlåtanden från professorer i folkrätt. Sedelmayer stödde sig på Ove Bring och Said Mahmoudi. Ryssland stödde sig på Göran Melander. Hela domen finner du här.
15 kommentarer:
I samband med klimatmötet i Köpenhamn nämndes Sudans president i tidningarna. Han kunde inte närvara eftersom han är efterlyst av internationella brottmålsdomstolen. Är även statsöverhuvuden immuna och utgör detta ett undantag? Finns det möjlighet att häva den diplomatiska immuniteten?
Anonym,
Man måste skilja på statschefers ställning inför nationella domstolar respektive internationella domstolar. Fallen och exemplen som jag kommenterar ovan rör immunitet inför nationella domstolar.
Tjänstgörande statschefer är immuna inför nationella, men inte inför internationella domstolar som ICC. Det framgår bl.a. av Yerodiafallet som mina studenter ska kunna.
Tack för svaret :) Jag kanske ska påpeka att det inte döljer sig någon student bakom min anonymitet. Men jag tycker det är intressant med juridik.
Nej, det var inte min avsikt med kommentaren! Det var en bra fråga.
Hej Mark, detta är ju jätteintressant. Får jag bara (det är inte jag som är den förra frågeställaren) be om ett förtydligande. Den här distinktionen mellan nationella och internationella domstolar, gäller den även vid folkrättsbrott - t ex brott mot tortyrkonventionen, folkmord och liknande? Det vill säga vid brott som egentligen kan sägas höra hemma i internationella domstolar, men där nationella - t ex den svenska - av olika skäl, t ex ICCs jurisdiktionsbegränsningar kan tänkas behöva överta domsrätten? Vad jag förstår brukar man referera till Pinochetfallet i såna överväganden.
Vänliga hälsningar
Mats Deland
Distinktionen gäller endast vid brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser eftersom det är för sådana brott som internationella domstolar kan utöva jurisdiktion (domsrätt) över individer.
Med andra ord, vad avser folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser skyddas tjänstgörande statschefer och utrikesministrar genom immunitet gentemot nationella domstolar, men inte gentemot internationella domstolar.
Detta gäller dock inte f.d. statschefer. House of Lords kom som bekant fram till att Pinochet kunde utlämnas till Spanien för lagföring inför nationell domstol. Anledningen till att så inte skedde var medicinska skäl, inte pga av immunitet.
Det finns åtminstone två exempel där internationella domstolar använt straffprocessuella tvångsmedel mot tjänstgörande statschefer, ICTYs åtal och arresteringsorder mot presidenten för förbundsrepubliken Jugoslavien Milosevic (27 maj 1999) och ICCs arresteringsorder mot Sudans president al-Bashir (4 mars 2009).
Tack för det, Mark, och gott nytt år!
MD
hej mark!
jag råkade surfa in på din hemsida och började läsa eftersom jag är en gammal juridikstudent (skrev folkrätten på SU för fleraflera år sedan). I kompendiet minns jag att vi då hade Västerås vs. Island dvs. i och med Sedelmayer osv så har utveckling skett ifråga hur sverige ser på immunitet. Jag undrar dock en sak som jag inte förstår; varför gjorde Hovrätten skillnad på immunitet och okränkbarhet? Påverkade detta utfallet?
Tack :)
Hans,
Det stämmer att praxis förändrats. Det finns ytterligare ett nytt fall, Brf Villagatan mot Belgien.
Västerås mot Island är inte aktuell längre.
Skillnaden mellan okränkbarhet och immunitet är viktig. Ryssland kan förlora sin immunitet vilket gör att saken kan prövas, men viss egendom kan förbli okränkbar vid exekution.
Hej Mark,
Tack för Ditt snabba svar!
Men hur fungerar det rent praktiskt; dvs. Ryssland förlorar immunitet och saken blir prövad men sedan kan detta ej verkställas tack vare okränkbarheten?
Är detta förövrigt kopplat till skillnad mellan mål som innebär verkställighet vs. fastställelse eller?
(verkställighet = okränkbarhet, immunitet = fastställelse?!)
Tack återigen :)
Hans,
Det är möjligt jag förenklade alltför mycket i det tidigare svaret.
Ryssland kan förlora sin immunitet i detta mål, men vissa delar av fastigheten kan förbli okränkbar, t.ex. utrymmen som används för diplomatiska ändamål. Det förhindrar dock inte verkställighet vad avser utmätning av hyra.
"När en fastighet ägs av en främmande stat, men inte används för officiella ändamål som ursprungligen angetts, eller när ägaren är en privatperson eller ett företag, kan del av fastigheten fortsatt vara okränkbar i de delar som åtnjuter skydd av konventionen, men då åtnjuter den inte skydd mot exekutiva åtgärder."
Innehåller inte meningen en motsägelse då åtnjutande av skydd enligt konventionen innebär skydd mot exekutiva åtgärder om t.ex en del av fastigheten är en diplomatbostad?
Hur resonerar HovR. Man kan väl inte dela upp fastigheten? Kan Ryska Federationen gå på en eventuell exekutiv auktion och lägga ett skambud, någon annan lär inte vara intresserad av att köpa fastigheten ändå med tanke på att det blir svårt att nyttja den? =)
Det ska bli spännande att se HD:s utslag. PT meddelades i mars om jag inte minns fel.
Viktor,
Man kan tänka sig följande xempel. Kronofogde utför exekutiv åtgärd i form av utmätning av hyra vilket inte per automatik innebär en kränkning av eventuella diplomatbostäder i fastigheten. Exemplet visar varför immunitet inte ska jämställas med okränkbarhet.
Absolut, hyrorna är ju en sak, men jag tolkar detta stycke och särskillt det citerade utdraget ur stycket som att det inte bahandlar utmätning av hyror utan huruvida fastigheten som sådan är skyddad mot exekutiva åtgärder eller ej. Sen är det väl framförallt förhållandet mellan å ena sidan statsimmunitet och å andra sidan diplomatisk immunitet & okränkbarhet som är för handen.
"Fastigheten åtnjuter därmed inte immunitet mot verkställighet och kan bli föremål för utmätning. Oavsett detta åtnjuter de delar av fastigheten som skyddas av Wienkonventionens bestämmelser okränkbarhet"
Om delar av fastigheten skyddas av WK:s bestämmelser om okränkbarhet (t.ex. diplomatbostäder). Vilken princip säger då att WK:s bestämmelser om skydd mot exekutiva åtgärder/immunitet inte ska tillämpas beträffande dessa delar av fastigheten? Min enda tolkning blir att statsimmuniteten kör över diplomaternas personliga immunitet/WK vilket jag inte kan finna stöd för?
Blev lite rörigt där; Men har vi en diplomatbostad utan att blanda in någon statsimmunitet alls så är ju denna både immun och okränkbar. Hur kan det faktum att statsimmunitet saknas göra att okränkbarheten hos dessa eventuella delar av fastigheten består medan immuniteten mot exekutiva åtgärder faller bort?
Har jag missat något centralt?
Jag syftar enbart på exekutiva åtgärder riktade mot bostaden som sådan.
Skicka en kommentar