fredag, mars 12, 2010

Intervju i Sveriges Radio om folkmordet 1915

Uppdatering. Du kan lyssna på intervjun här, vid 15:20.

Jag kommer att intervjuas kl. 12.15 idag (fredag) om folkmordet 1915 i Sveriges Radio P3, Brunchrapporten. Programmet riktar sig till en yngre publik vilket brukar förklara tonen i programmet, jag har varit med tidigare. Det brukar dock bli bra frågor och en god diskussion. Vad jag förstår ska jag svara på frågor om vad folkmord är och huruvida frågan kan prövas av ICJ (Internationella domstolen i Haag), ej att förväxla med ICC (Internationella Brottmålsdomstolen i Haag) eller ICJ (International Commission of Jurists).

Jag har under förmiddagen förutsättningslöst sökt svaret på frågan om ICJ kan pröva saken, dels genom att läsa litteratur men även genom att diskutera med mina kollegor.

Det finns dem som menar att frågan kan prövas av ICJ. Problemet är att ICJ skapades 1945 och folkmordskonventionen antogs 1948. Kan man inte peka på Nurnbergtribunalen och dess stadga som upprättades och antogs efter brotten begåtts? Nazisterna dömdes förvisso för utrotningen av judar, men brottet rubricerades inte av tribunalen som folkmord. Begreppet höll precis på att etableras, till stor del med utgångspunkt från händelserna 1915. Med hjälp av Vahagn Avedian har jag hittat PM:t "The applicability of the United Nations convention on the prevention and punishment of the crime of genocide to events which occurred during the early twentieth century" som gjordes på uppdrag av "Turkish Armenian Reconciliation Commission (TARC)". I detta PM fann experterna att händelserna 1915 uppfyller kriterierna för folkmord. Samtidigt skriver man följande.

International law generally prohibits the retroactive application of treaties unless a different intention appears from the treaty or is otherwise established. The Genocide Convention contains no provision mandating its retroactive application. To the contrary, the text of the Convention strongly suggests that it was intended to impose prospective obligations only on the States party to it. Therefore, no legal, financial or territorial claim arising out of the Events could successfully be made against any individual or state under the Convention.
Det visar på de juridiska svårigheter som finns för att ICJ skulle pröva frågan. Rent generellt är ICJs behörighet väldigt begränsad och bygger på de berörda staternas samtycke till att en viss tvist, frågor kring tolkning av en konvention eller att samtliga framtida tvister ska prövas av domstolen. ICJ har jurisdiktion beträffande folkmordskonventionen genom artikel 36(1) i ICJ-stadgan och artikel IX i folkmordskonventionen. Artikel 36(1) ger domstolen tvingande jurisdiktion som ges i förväg avseende eventuella tvister om tolkningen och tillämpligheten av en konvention (Ian Brownlie, 2003, sid. 683-684). ICJ är mer strikt vad avser jurisdiktionsfrågor än vad Nurnbergtribunalen var. Folkmordskonventionen definition av folkmord kan mycket väl vara tillämpliga på händelser före 1948, men det innebär inte att staterna accepterat ICJs jurisdiktion före denna tidpunkt. Det är kanske därför Turkiet visat sig vara villig att frågan ska avgöras ICJ, eftersom målet förmodligen skulle avvisas på formella grunder, vilket skulle kunna utnyttjas av de som förnekar att ett folkmord ägt rum.

Nästa vecka ska jag fråga professor Schabas om saken då han är på besök i Uppsala. Han ska tisdagen den 16 mars tala under rubriken "What’s in a Word? Atrocity Crimes and the 'Genocide' Label". Schabas är den internationella auktoriteten inom området, så därför är jag beredd lyssna på honom om han har en annan uppfattning. Jag fann inget svar på denna fråga i hans bok "Genocide in International Law" (2000), se särskilt kapitel 9 "State responsibility and the role of the International Court of Justice". Där kan man bl.a. läsa att fyra tvister om folkmordskonventionen anhängiggjorts vid ICJ: 1) Pakistan v. Indien (1973), 2) Bosnien-Hercegovina v. Jugoslavien (1993), 3) Jugoslavien v. Belgien m.fl. (1999) och 4) Kroatien v. Jugoslavien (1999).

Bloggar
Carl Bildt, DN, Per Pettersson, Mats Deland (I), Mats Deland (II)

2 kommentarer:

Katarina sa...

Hej!

Angående ditt deltagande i Brunchrapporten. Sakligt framställande och inte så många flummiga frågor av Henrik Thorehammar (som brukligt är annars). Jag tyckte det var bra och intressant!

Mark Klamberg sa...

Katarina,
Roligt att du uppskattade rapporten!