Teori och praktik

Via Mikael Nilsson har jag läst utredningen av chefsåklagaren Per Lind där han lägger ner förundersökningen mot tre enhetschefer, en sektionschef och enhetschefen på dataenheten vid SÄPO.

Bakgrunden är att Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden vid inspektion i januari
2009 vid SÄPO upptäckt att vid hemlig telefonavlyssning att upptagningar/uppteckningar av telefonsamtal från en nedlagd förundersökning inte hade förstörts, trots att åklagaren har fattat beslut härom. Den felaktiga hanteringen som avsett ett betydande antal förundersökningar har pågått under lång tid – troligen från att ett digitalt avlyssningssystem infördes 1999 – men med säkerhet från i vart fall 2004. SÄPO har i månadsskiftet januari – februari 2009 gjort en anmälan till Riksenheten för polismål angående ifrågasatt tjänstefel vilket föranlett den aktuella förundersökningen.

Den felaktiga hanteringen kan sammanfattas i två punkter. För det första, SÄPOs databassystem (benämnt T) för att bearbeta information från avlyssningssystemet saknade funktion för förstörelse av lagrad information. För det andra, de aktuella cheferna helt saknade eller relevant utbildning i hemliga tvångsmedel.

För mig är det en gåta hur man kan vara enhets- eller sektionschef på SÄPO utan att ha utbildning i hemliga tvångsmedel. Utöver Mikael Nilsson så har även Anna Troberg och HAX skrivit om saken. Jag brukar ju intressera mig för lagstödet. Chefsåklagaren Per Lind har diskuterat ärendet utifrån 27 kap. 24 § rättegångsbalken som bl.a. anger att telematerial ska förstöras såvida de inte är föremål för en pågeånde brottsutredning eller är av betydelse fäör att förhindra förestående brott.

I artikeln "A Paradigm Shift in Electronic Surveillance Law" går jag igenom hur SÄPO bearbetar information, några av myndighetens databaser samt interna och externa övervakningsmekanismer för att säkra efterlevnaden av regelverket (se avsnitt 4.2.2 och 4.2.4). Jag tar bl.a. upp SÄPOs Centralregister och analysdatabaser, men inte databassystemet T. Därutöver kan man ta hjälp av departementsskrivelsen Ds 2007:43 "Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet". Det är en skrivelse framtagen av tjänstemän på justitiedepartementet. På sid. 297-298 kan vi läsa följande om analysdatabaser vilket kommenteras på sid. 20-21 i nämnda artikel.

För bearbetning och analys av olika underrättelser behandlas personuppgifter hos Säkerhetspolisen även i avgränsade uppgiftssamlingar som benämns analysdatabaser. ... Kontrollen av att uppgifterna i en analysdatabas hanteras i enlighet med det särskilda tillståndet utförs av personuppgiftsombudet tillsammans med enhetschefen som ansvarar för dokumentation. Sådan kontroll sker dels stickprovsvis, dels i samband med ansökan om förlängningen av tillståndet. Den enhet som ansvarar för analysdatabasen gallrar uppgifterna i databasen när de inte längre behövs för databasens ändamål och erforderliga anteckningar har överförts till centralregistret. Uppgifterna gallras senast när tillståndet för databasen upphör.

Det verkar dock inte som förundersökningen rörde analysdatabaserna, då hade chefsåklagaren skrivit det. I bilaga 6, på sidan 620 tror jag vi hittar Databassystem T.

Systemet för hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning
Systemet för hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning utgör ett bearbetnings- och analysverktyg vid behandling av uppgifter som inhämtats genom hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning. Systemet innehåller personuppgifter i den utsträckning sådana uppgifter behövs för behandlingens ändamål.

De personuppgifter som antecknas i systemet utgörs av uppgifter om abonnent- och teleadresser som är kopplade till ett tillstånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning. Vidare antecknas uppgifter om kontakter och teleadresser som uppmärksammas med anledning av en pågående teleavlyssning eller teleövervakning. Dessutom noteras innehållet i telefonsamtal och andra telemeddelanden samt utredningsanteckningar.

Uppgifterna i systemet utgörs till en början av obearbetade underrättelser som i en bestämd utredning inhämtats genom något av de nyss nämnda tvångsmedlen. De inhämtade uppgifterna bearbetas och analyseras. Efter bearbetning och analys tas de uppgifter bort som inte är relevanta för utredningen. Övriga uppgifter tillförs centralregistret. Uppgifterna i systemet är tillgängliga för de befattningshavare som har behörighet att arbeta med det aktuella ärendet.

Jag skulle vara intresserad av att höra vilket underlag som tjänstemännen på justitiedepartementet använde när de 2007 skrev denna skrivelse. Det framgår ju att uppgifterna ska gallras, samtidigt saknar databassystemet T en funktion för att förstörelse av lagrad information. Gjorde tjänstemännen en egen inspektion eller fick de ett underlag från SÄPO? Det verkar skilja mellan teori och praktik.

Alldeles oavsett, det är bra att Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden upptäckt dessa brister och att SÄPO därefter anmälde sig själva. Självklart hade det varit bättre om SÄPO på egen hand och tidigare korrigerat sin hantering.

Fler som skriver. Johnny Olsson och Rick Falkvinge