måndag, juni 28, 2010

Retroaktiv förlängning av preskriptionsregler är berättigat

Regeringen föreslår i proposition 2009/10:50 att åtalspreskription, påföljdspreskription och absolut preskription för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp avskaffas beträffande vuxna lagöverträdare. De skäl som talar för att brotten bör undantas från preskription talar enligt regeringens mening också för att ändringarna ska gälla även för redan begångna gärningar som ännu inte preskriberats. Regeringens förslag innebär att eventuella naziförbrytare som överlevt från andra världskriget fortsatt inte kan åtalas vid svensk domstol. Däremot innebär regeringens förslag att förbrytare från Balkankriget under 90-talet som begått folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inte längre kommer räddas av preskription.

Ett möjligt problem med detta förslag är legalitetsprincipen. Den innebär för straffrättens del, dels ett förbud mot analog straffbudstillämpning, dels ett förbud mot retroaktiv strafflagstillämpning. På vanlig svenska, för att kunna straffas för ett brott måste det ha varit straffbart när gärningen begicks.

Sanna Rayman skriver i SvD att avskaffad preskription är bra medan retroaktiv lagstiftning är dålig. Hon tar avstånd från att ändringen ska ha retroaktiv verkan vilket skulle innebära att tiden snart skulle rinna ut för att ställa förbrytarna från 90-talets Balkan till svars i svensk domstol.

Frågan är hur man ska se på retroaktiv förlängning av preskriptionsregler.

Preskription innebär att en gärning som var straffbar när den begicks efter en viss tid inte längre är straffbar. Att preskription avskaffas för ett redan begånget brott innebär inte att en laglig gärning i efterhand kriminaliseras, eftersom gärningen var olaglig och straffbar när den begicks. Därför anser jag inte att retroaktiv förlängning av preskriptionsregler bryter mot förbudet om retroaktiv strafflagstiftning.

Europadomstolen behandlade i fallet Coëme m.fl. mot Belgien en lagändring som förlängde preskription från tre till fem år, vilket även omfattade brott som redan var begångna. Treårsperioden för preskription hade ännu inte uppnåtts för de aktuella brotten vid tidpunkten för lagändringen. Klagomålet gällde artikel 7, förbud mot retroaktiv strafflagstiftning.

149. The extension of the limitation period brought about by the Law of 24 December 1993 and the immediate application of that statute by the Court of Cassation did, admittedly, prolong the period of time during which prosecutions could be brought in respect of the offences concerned, and they therefore detrimentally affected the applicants' situation, in particular by frustrating their expectations. However, this does not entail an infringement of the rights guaranteed by Article 7, since that provision cannot be interpreted as prohibiting an extension of limitation periods through the immediate application of a procedural law where the relevant offences have never become subject to limitation.

150. The Court notes that the applicants, who could not have been unaware that the conduct they were accused of might make them liable to prosecution, were convicted of offences in respect of which prosecution never became subject to limitation. The acts concerned constituted criminal offences at the time when they were committed and the penalties imposed were not heavier than those applicable at the material time. Nor did the applicants suffer, on account of the Law of 24 December 1993, greater detriment than they would have faced at the time when the offences were committed (see, mutatis mutandis, the Welch judgment cited above, p. 14, § 34).

151. Consequently, the applicants' rights under Article 7 of the Convention were not infringed.
Lagrådet lämnade regeringens förslag utan erinran. Vidare anger Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen att folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inte kan preskriberas, se artikel 29. Regeringens lagförslag är en välkommen anpassning till Romstadgan.

Bloggar
Rick Falkvinge och Björn Nilsson håller med Sanna Rayman.

10 kommentarer:

Mikael Nilsson sa...

Det verkar vara förenligt med regeringsformen mm att ta bort preskriptionstiden retroaktivt, där är vi överens.

Men hur ser du på att regeringen gått emot utredaren, som ju menade att

"Mot bakgrund av principen om förutsebarhet inom straffrätten är det, som vi tidigare nämnt, inte utan att goda skäl föreligger, lämpligt att förslå en retroaktiv tillämpning av bestämmelserna. Vi har inte funnit några sådana skäl, framförallt eftersom det inte förefaller finnas något framträdande reellt behov av en sådan bestämmelse. Såvitt vi kan bedöma torde det i praktiken högst komma att röra sig om något eller några fall där en bestämmelse om retroaktiv verkan får betydelse."

och

"Vi bedömer att en bestämmelse om retroaktiv verkan sannolikt inte skulle komma att få betydelse i mer än ett ytterst fåtal fall. Mot denna bakgrund väger skälen som talar mot en retroaktiv tillämpning enligt vår uppfattning tyngre."

(Ds 2007:1, Preskription vid allvarliga brott, sid 203-204)

Regeringen motiverar inte att de gör en annan bedömning med mer än:

"De skäl som talar för att brotten bör undantas från preskription talar enligt regeringens mening också för att ändringarna ska gälla även för redan begångna gärningar. Därutöver är det angeläget att Sverige anpassar sin lagstiftning till Romstadgan."

(Proppen, sid 31)

Mark Klamberg sa...

Mikael,
Det finns flera utredningar.

Internationella straffrättsutredningen (SOU 2002:98) föreslog att bestämmelsen om preskription skulle gälla även för internationella brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte preskriberats.

Utredaren i DS 2007:1 har hängt upp sitt resonemang på att detta bara berör ett fåtal fall och det stämmer.

Denna retroaktiva förlängning av preskiption avser inte all brottslighet utan ett fåtal brott som mord, folkmord och krigsförbrytelser. Det ligger i sakens natur att det handlar om ett fåtal fall som berörs.

Jag anser dock att det är viktigt att dessa få fall lagförs. Åklagarnas krigsbrottskommission har precis skapats och de kommer inte hinna lagföra alla misstänkta före de nuvarande preskriptionsreglerna slår till.

Det hade varit en annan sak om denna retroaktiva förlängning gällt alla brott.

Beelzebjörn sa...

Det här blev ju intressant. Ser ut att finnas en hel del faktorer värda att sätta sig in i som jag inte kände till. Tack för info, Mark.

Jag ser inget som egentligen förändrar åsikterna i postningen du länkar - jag ser Ask som ett jätteproblem.

Jag kan inte heller säga att det inte finns poänger med invändningarna du gör, men ryggmärgsreflexen säger "visst, det kommer bara att gälla SÄRSKILT ALLVARLIGA BROTT, det har vi ju aldrig hört förr". Jag är helt enkelt inte tillräckligt kunnig på området lagtolkningar för att kunna bedöma var ett undantag skulle leda, men spontant... Nej, jag litar inte på avsikterna bakom, helt enkelt.

Det är skit att skyldiga kommer undan ibland, men huvudsaken är att inga oskyldiga glider med. Hade förslaget kommit från någon annan än "lila kuvert" Ask, hade jag kanske varit mer öppen för att lyssna.

Fredrik Larsson sa...

Jag får säga som Björn. Jag reagerade med ryggmärgen eftersom det är Ask som är Justitieminister och allt som sägs och görs av henne per automatik granskas i minsta detalj och under kraftig misstänksamhet.

Sedan verkar det ju som Björn säger finnas mycket jag inte kan om sakfrågan så det blir till att läsa på.

Summan av kardemumman är att jag tycker vi behöver en författningsdomstol.

Mvh
Fredrik Larsson

Mark Klamberg sa...

Fredrik,
Starkare domstolsgranskning skulle även jag välkomna. Det liggande förslaget till förändring i grundlagen går i den riktningen.

Visst kan man vara misstänksam mot regeringen men varje förslag måste i huvudsak bedömas på sina egna meriter.

Beelze,
I lagtexten står det inte "särskilt allvarliga brott", det skulle vara alltför oklart.

35 kap. 2 § är mer precis än så och anger att det handlar om 1. mord eller dråp, 2. folkrättsbrott,
3. folkmord och 4. terroristbrott.

Beelzebjörn sa...

@Mark:
Håller med fullkomligt "Visst kan (jag skulle säga 'ska') man vara misstänksam mot regeringen men varje förslag måste i huvudsak bedömas på sina egna meriter."

+1, och än en gång tack för att du är behjälplig i att bena ut begreppen.

Men så dyker det upp där. på slutet: "Terroristbrott" var det. Just det där har en tendens att tända ALLA varningslampor i min värld.

Mark Klamberg sa...

Beelze,
Angående terroristbrott så förlängs preskriptionen endast när det begås genom mord eller dråp.

Det framgår om man läser förslaget till 35 kap. 2 § som specifikt anger mord eller dråp i hänvisningen till lag (2003:148) om straff för terroristbrott.

Jag tycker det är rimligt.

Beelzebjörn sa...

Du får ursäkta en mild allergi, Mark, men jag undrar ju direkt varför det isf inte hålla till "mord och dråp" eftersom punkt 1 redan täcker det?
På sistone när "terrorism" nämns brukar den termen tjäna som en stämningshöjande trumvirvel i väntan på ändamålsglidning.

Mattias sa...

tack för en väldigt klargörande tråd i ämnet!
Det är lätt att låta ryggmärgsreflexen ta över när man hör Ask nämnas, desto viktigare att någon lyckas bortse från den och belysa frågan mer sakligt.

Björn sa...

Även om jag tycker att ändringen som nu gjort är vettig i sak, kommer jag inte undan med att känna att det mest kända fall som påverkas genom att ändringen kommer just nu vore bättre om det hade fått preskiberas. Palmemordet.

Palmes mördare kommer aldrig hittas, eftersom det enda som skulle kunna få ett slut på gåtan är ett någon trädde fram med ett erkännande med djupa detaljer. Det har man nu effektivt satt stopp för, möjligen undantaget att någon skulle lätta på hjärtat på dödsbädden (om vederbörande forfarande lever ännu).

Missförstå mig rätt, jag är ingen palmehatare (var lixom 2 år när han dog ;) ) och tycker inte att den som gjorde det har rätt att komma undan rättvisan. Men just det fallet är ett trauma i svenska samhället och borde få ett konkret slut istället för att man låter ett öppet sår leva kvar och bilda ärr.