torsdag, april 07, 2011

Göteborgsfallet, trafikanalys och falska positiva

I november förra året grep polisen ett antal misstänkta terrorister i Göteborg, som senare visade sig vara oskyldiga.

I SVT Aktuellt ges nu förklaringen, polisen hade fått ett tips om ett misstänkt samtal som de valde att följa upp. Polisen gjorde därefter en masttömning, dvs tömde en mobiltelefonmast på information för att komma åt trafikdata. Det kan ske med stöd av 6 kap. 2§ 3 stycket lagen om elektronisk kommunikation avseende brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, t.ex. terrorism. Jag förstår inte varför advokaten uppger till SVT Aktuellt att sådan masttömning är olaglig.

Polisens analys av kommunikationstrafiken (ofta benämnt trafikanalys) pekade ut fel personer. Detta fenomen beskrivs ibland med begreppet "falska positiva". Jag har skrivit följande om falska positiva, trafikanalys och efterföljande användande av tvångsmedel som gripanden (detention) i Nordisk Årsbok för rättsinformatik.

First, using large databases filled with transaction data on actual individuals presents a serious privacy issue. Almost all of these individuals will have no connection to terrorism or crime, and the use of such data in this context means that their private personal information will be compromised. Second, these systems will produce false positives, i.e. innocent persons are identified as suspect
...
As already indicated law enforcement and intelligence agencies are focusing less on traditional wire-tapping, more on retention of traffic data and traffic analysis of communication patterns. This involves the interception and storage of large amounts of information not only in relation to criminals but also law-abiding and innocent citizens.

If this trend is pursued by the policy-makers, safeguards must be adopted to minimize interference with the privacy of the average citizen and the occurrence of false positives which result in innocent persons being subject to measures such as targeted surveillance, detention and freezing of assets.
Nu fick vi ett konkret exempel på faran med "falska positiva", dvs hur oskyldiga kan drabbas. Det är dock bra att polisen snabbt medgett sitt misstag. Om polisen har som uppgift att upptäcka och förhindra terrorattentat innan de inträffat så kommer misstag att ske. Frågan är hur hög felmarginal vi ska acceptera.

Till sist, det generella problemet med falska positiva är förvisso relevant för signalspaning, men Göteborgsfallet handlar inte som Expressen antyder i en artikel om signalspaning och sökord som "sprängande huvudvärk". Göteborgsfallet är mer relevant för diskussionen om datalagringsdirektivet och polismetodutredningen.

Media
GP

4 kommentarer:

Anonym sa...

"Frågan är hur hög felmarginal vi ska acceptera."

Vi vet ju inte om polisen hindrat några terroristattacker i det fördolda men det skulle förvåna mig om de inte hade gått ut med det eftersom de behöver all positiv PR de kan få.

Så hur ligger vi till nu då?

Terroristerna: En som sprängde sig själv.

Polisen: Terroriserat ett antal osyldiga individer och några av deras familjer.

Alldeles för hör felmarginal om ni frågar mig.

Marie sa...

Alla som undrar vad det var som hände i Göteborg bör titta på Terry Gilliams film Brazil från 1985. Det är en film som på ett nästan kusligt sätt har lyckats förutspå samhällsutvecklingen.

Fredrik sa...

Mark, advokaten har faktiskt rätt. Polisen saknade lagstöd för att utföra en masttömning i detta fall. Man kom runt problemet genom att använda en annan brottsrubricering. Och det var säkert inte första gången som man utnyttjade regelverket på det sättet. Åklagaren Björn Ericsson håller med. Om det hade gällt brottet allmänfarlig ödeläggelse hade det varit i sin ordning. Men här borde brottsrubriceringen ha varit förberedelse till sådant brott och då saknas lagstöd för åtgärden. Märkligt nog tycks åklagaren ändå landa i bedömningen att detta var svåra avvägningar att göra för de ansvariga i stundens hetta. Därför går de fria.

Det framgår dåligt om masttömningen gav något resultat. Här verkar det mest handla om felaktiga grunduppgifter. Polisen kontrollerade inte tipset tillräckligt noga. Enligt advokaten är det tveksamt om den kvinnliga tipsaren ens kan ha överhört det samtal som hon påstår.

Visst har Expressen hamnat snett med kopplingen mellan sökordet "sprängande huvudvärk" och signalspaning. Däremot är resonemanget i högsta grad relevant för både FRA:s och polisens avlyssning när det gäller att tolka inhämtat innehåll. Pröva själv att tjuvlyssna på några som samtalar på t.ex. bussen. Gör det med ingången att de är kriminella och har något fuffens i görningen. Det lär inte dröja länge förrän man tror sig höra något som verkar skumt. "Falska positiva" gäller alltså inte bara vid trafikkartläggning.

Mark Klamberg sa...

Fredrik,
Du kan ha rätt. Hittade följande om masttömning i SOU 2009:1 sid. 72:

"Uppgifterna ska lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det innebär att inga försöks-, förberedelse- eller stämplingsbrott omfattas av regleringen (23 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken)."

Men, senare på samma sida hittar man följande: "De aktuella bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation är inte begränsade till en förundersökningssituation utan har
ansetts kunna användas även i underrättelseverksamheten." Jag undrar i vilka situationer som masttömning kan ske i underrättelseverksamhet, det går ju uppenbarligen inte avseende förberedelse och stämpling.