Fler balkonger åt stockholmarna!

Artikel publicerad i tidningen NU den 4 juli 2012

Fler balkonger åt stockholmarna!

Det är ingen tillfällighet att en lägenhet med balkong är mer eftertraktad än en utan. Balkongen är en ventil i en instängd lägenhet, en oas där man kan lapa sol, odla växter, dricka eftermiddagskaffe, vädra skjortor eller bara stå och betrakta den myllrande staden där nedanför. Inte undra på, alltså, att stockholmare älskar sina balkonger. Följaktligen förses nästan varenda nybyggd lägenhet med en balkong.

Många av husen vi bor i är från en annan tid. Dåtidens livsstil, ideal och ekonomiska förutsättningar gjorde att balkonger många gånger aldrig byggdes. Det vill nutidens stadsbor åtgärda. Under 2011 inkom bara i Stockholm nära 400 ansökningar om bygglov för balkong. Självklart borde man tillmötesgå de önskemålen i så stor utsträckning som möjligt. Vill vi ha en levande stad måste vi också skapa förutsättningar för en stad som människor vill leva i.

Dessvärre grusas stockholmarnas balkongdrömmar alltför ofta av hårda byggnadsregler och snäva tolkningar av dem. För att bygglov för nya balkonger ska kunna ges behövs ett mycket väl genomarbetat förslag av hög arkitektonisk kvalitet anpassat till både byggnaden och omgivningen, skriver Stockholms stad på sin hemsida. Den som råkar ha lägenhet som vetter mot gatan måste dessutom kunna prestera ”särskilda skäl” för att väga upp ”allmänintresset”. ”Allmänintresset” antas uppenbarligen vara lika med att bevara staden i befintligt skick och skydda den mot allehanda påfund från dess ”enskilda” invånare.

Vi tror att Stockholm behöver en stadsbyggnadspolitik som bejakar hur människor vill leva och som bättre försvarar den enskildes rätt mot systemet. Som liberalt parti borde Folkpartiet gå i bräschen för denna kursändring. Det är därför beklagligt att en tillåtande attityd när det gäller att bygga balkong ut mot gatan inte tycks rymmas inom ramen för en liberal stadsbyggnadspolitik. Tanken på att ge individens önskemål en chans mot ”allmänintresset” borde annars inte vara alldeles främmande för Folkpartiet Liberalerna.

Jesper Svensson, Per Altenberg, Andreas Bergström, Mark Klamberg, Ulf Schyldt, Jenny Sonesson och Ida Thulin.