Kommersiella avtal kan bli lättare att hävda mot andra stater
Krönika publicerad i Dagens Juridik den 15 februari 2008
Kommersiella avtal kan bli lättare att hävda mot andra stater
Av Mark Klamberg, doktorand i folkrätt
Som en del av statsmaktens framväxt och ekonomins internationalisering har stater alltmer börjat engagera sig i kommersiell verksamhet, inte minst i andra länder. På så sätt har de hamnat i konkurrens med företag och privatpersoner, samtidigt som de kunnat åberopa immunitet i händelse av tvist. Följaktligen har den folkrättsliga principen om absolut immunitet inför andra staters domstolar utvecklats till att bli mer restriktiv vilket innebär att staters privaträttsliga handlingar (acta jure gestionis) till skillnad från staters offentliga höghetshandlingar (acta jure imperii) kan bli föremål för prövning i annan stats domstol.
I Sverige saknas allmän lagstiftning beträffande immunitet för främmande stater och deras egendom. Svenska domstolar har hittills betraktat statsimmunitet som internationell sedvanerätt, betonat skillnaden mellan acta jure gestionis och acta jure imperii och angett att restriktiv immunitet har företräde. Problemet är att det verkar endast vara läpparnas bekännelse då svenska domstolar med få undantag medger absolut och oinskränkt immunitet när en främmande stat är part. Vidare råder oklarhet om det är handlingens natur eller syfte som ska vara avgörande. Som exempel kan nämnas att HD i NJA 1999 s. 821 efter en helhetsbedömning gav Republiken Island rätt att åberopa immunitet gentemot Västerås kommun avseende ersättning för flygteknisk utbildning vid skola i Västerås. Detta har kritiserats av professor Said Mahmoudi vid Stockholms universitet. Han menar att rättsutvecklingen avstannat i Sverige i början av 1970-talet, medan det har skett en enorm utveckling i andra länders statspraxis.
För närvarande finns ett ännu mål på HD:s bord som rör tvist mellan bostadsrättsföreningen Villagatan 13 och belgiska ambassaden i Stockholm avseende renovering av ambassadens kansli och kostnader för detta. Stockholms tingsrätt har avvisat bostadsrättsföreningens talan med hänvisning till främmande stats immunitet. Svea Hovrätt har den 1 juni 2007 avslagit föreningens överklagande. HD har ännu inte tagit ställning i frågan om prövningstillstånd.
Efter Svea Hovrätts avgörande i tvisten mellan bostadsrättsföreningen Villagatan 13 och Belgiska ambassaden har det dock tillkommit en intressant omständighet. Utredningen om statsimmunitet i svensk rätt har i december 2007 lämnat sitt betänkande (SOU 2008:2) där det föreslås att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom. I denna anges bl.a. att stater ej kan åberopa immunitet avseende affärstransaktioner med utländska fysiska eller juridiska personer. Statsimmunitetsutredningen noterar att FN-konventionen till skillnad från svensk domstolspraxis tar fasta på att avtalets eller transaktionens natur i första hand ska vara avgörande (artikel 2(2)). Utredaren menar att konventionen förefaller ”medge undantag från statsimmuniteten i större utsträckning än som hittills skett i svensk domstol.”
Oavsett om och när svensk anslutning till nämnda FN-konvention sker, kan det finnas anledning för svenska domstolar att redan nu studera statsimmunitetsutredningen. Den redogör för praxis hos våra nordiska grannländer och viktiga stater som Tyskland, Storbritannien, Frankrike och USA. Utredningen betraktar inte FN-konventionen som radikal utan som en kodifiering av sedvanerätten. Mot den bakgrunden verkar det märkligt om HD, även i avvaktan på eventuell ny lagstiftning, skulle hålla fast vid en annan, egen tillämpning av folkrätten. Det är möjligt att kommersiella avtal snart lättare kan komma att hävdas gentemot främmande stater i svensk domstol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar