Jag har fått ett hedersomnämnande av Marcus Svensson, Smålandsposten

Marcus Svensson skriver om mig i Smålandsposten:
"Bland alla fåniga förklaringar till hur det kom sig att signalspaningslagen antogs tror jag vi har en vinnarkandidat.
Håll i er. Det visar sig att regeringen lurade riksdagsledamöterna.
Doktoranden i folkrätt Mark Klamberg anser att beslut baserade på kompromisser är att klassa som ”odemokratiskt”.
Det har han förstått efter empiriska studier under liberala ungdomsförbundets kongresser.
Intressant syn på demokrati och parlamentariska beslutsprocesser, får man nog säga.
Var finns det statsvetenskapliga stödet bakom en sådan slutsats?"

Eftersom jag tycker att allt Marcus Svensson skriver i FRA-frågan är fel, så betraktar jag hans kritik av mig som ett hedersomnämnande. Marcus Svensson representerar för mig höjden av en anti-intellektuell hållning eftersom han sällan eller aldrig redovisar sina källor eller motiverar sina slutsatser på ett resonerande sätt.

Mitt svar är följande. Utöver en jur. kand., en master, pågående undervisning och forskning i juridik så har jag 120 poäng på pol. mag. programmet i Lund, varav jag slutfört 40 poäng i statsvetenskap. En ganska vanlig fråga inom statsvetenskapen är varför politiker fattar till synes irrationella beslut. Jag tycker mitt resonemang är i linje med god statsvetenskaplig tradition, t.ex. spelteori (fångarnas dilemma). Spelteori (fångarnas dilemma) är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som bygger på matematik. Främst används spelteori inom nationalekonomi, biologi och datavetenskap, men även alltmer inom sociologi. Teorin resonerar bland annat kring hur två aktörer (fångar) som tjänar på samarbete (folkpartiets och centerns kritiker) har makten i sin hand, men förlorar eftersom kommunikationen är bruten och en av fångarna (centerns FRA-kritiker) lämnar samarbetsmodellen. Det leder till en samhällsekonomisk förlust. Om fångarna spelar spelet flera gånger så lär de sig av sina misstag och börjar att samarbeta även om kommunikation är svår eller omöjlig. Det leder till en samhällsekonomisk vinst. Jag skrev det inte rakt ut i det aktuella inlägget, men det var den underliggande statsvetenskapliga teorin som jag stödde mig på. Jag minns min absolut första kurs i politisk teori våren 1994 på universitet, statsvetenskapliga institutionen i Lund, med universitetslektor Henrik Hermerén. Han talade om spelteori och vi fick spela mot varandra med hjälp av en-kronor. Därefter talade vi om hur spelteori används inom statsvetenskap, nationalekonomi och biologi. Jag kände att jag såg ljuset.

Därtill är jag tydlig med min liberala hemvist. Vilken statsvetenskaplig teori och politisk ideologi bygger Marcus Svensson sitt stöd för signalspaning i kabel, vilket jag kallar massavlyssning, på? Vad är det som driver dig Marcus Svensson?

Badlands Hyena skriver om "Idioter och kärringar i FRA-debatten". Doktoranden i statsvetenskap, Johan Karlsson, Göteborgs universitet och fil. dr. & välfärdsforskare, Andreas Bergh, Ratio & Lunds universitet kanske vill delta i denna diskussion? Forskaren Mikael Nilsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Strukturbiologi, Uppsala universitet är också inbjuden.

Det har delats ut några ekonomipris till Afreds Nobels minne till personer som använt spelteori. Bloggen Biology & Politics skriver om en av dessa. Det är alltså en mycket kraftfull teori.