fredag, oktober 24, 2008

Inga fler kompromisser om könsneutrala äktenskap

Sakfrågan
Det bråkas om homoäktenskap inom alliansen. Förslaget från utredningen om homoäktenskap innebär könsneutrala äktenskap, där enskilda samfund eller präster kan vägra att viga homosexuella. Kompromissen är därmed redan gjord och fler eftergifter ska inte göras gentemot kristdemokraterna.

Det enda alternativ jag kan tänka mig är att de religiösa samfunden förlorar vigselrätten och att staten får stå för detta.

De religiösa samfunden får enligt båda lösningarna viga alternativt välsigna efter eget tycke, om de diskriminerar så får de finna sig i att ha ett fåtal fundamentalistiska och intoleranta medlemmar.

Regeringsenighet
Jag tycker liksom Barbro Westerholm att man ska släppa krav på enighet vid alla regeringsbeslut. Det är rätt i frågan om homoäktenskap och det hade varit rätt i FRA-frågan.

Media och bloggar
DN, SvD, Aftonbladet, Sydsvenskan, Sveriges Radio, Politikerbloggen, Jonas Morian, UNT

6 kommentarer:

Tomas Mattsson sa...

Till alla makthavare och andra som intresserar sig för moralfrågor, spänningen mellan yta och djup, dunkla krafter som verkar på djupet i psyket, frihet från och frihet till, lust och smärta, spioneri, ja, listan skulle kunna göras lång, vill jag varmt rekommendera den här Boken.

A.P.SE sa...

"De religiösa samfunden får enligt båda lösningarna viga alternativt välsigna efter eget tycke, om de diskriminerar så får de finna sig i att ha ett fåtal fundamentalistiska och intoleranta medlemmar."

Jag ger dig dagens pris för politikt korrekthet! Att själv kalla andra för det man är själv...

Lars-Erick Forsgren sa...

Jag har många invändningar emot Alliansens arroganta politik, inte bara betr FRA-frågan och liknande.

Men jag har svårt att förstå att just denna ("homoäktenskap") ska vara så svårlöst.
För Kd är det en profil- och kärnfråga, som de inte gärna kan kompromissa hur mkt som helst i. Gör de det försvinner kärngrupperna. Det kanske inte är så allvarligt anser andra partier, men därmed försvinner definitivt partiet fr riksdagen. Vill de det ? Och vart tror de rösterna går? Inte till ngt annat alliansparti i alla fall. Knappast till s,mp,v heller. Många röstskolkar väl, andra går till sd. Vill vi det?

Mark antyder det jag ser som lösningen. Staten ska stå för det juridiskt bindande, kalla det vad man vill. Men det är det obligatoriska för den som vill ingå "äktenskap". Det staten/riksdagen/politiker ska lägga sig i.

Staten ska inte bestämma vad folk ska tro på, vi har religionsfrihet och fria frikyrkor o andra religiösa samfund. De måste få leva enl deras tro. Om de då också vill ha något slags välsignelseceremonier - kalla det vad de vill, utan att det är det juridiskt bindande - så är det OK.

Det borde tillfredställa alla, inklusíve kd?

F.ö. är detta en typisk fråga där det inte det under några förhållanden skall finnas partipiska! Samvetsfråga/ideologisk fråga = samvetsröstning.

Anonym sa...

Som jag ser det är det stora problemet att man blandar ihop två saker genom att använda ordet äktenskap. Det signalerar en kyrklig betydelse med mycket traditioner och förutfattade meningar.

Man måste vara medveten om att det är två väldigt olika saker som menas. Dels en rent juridisk betydelse som staten reglerar med bland annat arvsrätt, dels den kyrkliga betydelsen med "välsignelse" inför lämpligt vald "gud".

Lösningen på problemet är naturligtvis att skilja kyrkan från staten ännu en bit och låta staten ta hand om den juridiska biten med ett bra och rättvist standardavtal som reglerar förhållandet mellan N st parter som väljer att leva tillsammans. Hur många parterna är eller av vilken anledning som de vill dela hushåll har staten inte med att göra.

De som vill kan sen vända sig till valfritt samfund, kyrka, sekt eller den lokala golfklubben för lämpligt tingel-tangel. Vilka krav som den valda föreningen har för att ställa upp måste vara upp till dem.

/Stefan
För övrigt så verkar bloggers script gått sönder, det går inte att bara fylla i sitt namn utan webadress längre.

Stoffe sa...

Det är dags att sluta låta vidskepelse styra.

Göran Koch-Swahne sa...

Enligt samtliga Kyrkomöten sedan 1868 gäller vigseltvång i Sverige.

Äktenskapet är civilrätt, "en borgerlikg ording" "skapelseplanet", som Luther säger.

Men Vigselförklaringen är sedan 1915 ett förvaltningsrättsligt beslut fattat av statlig förrättare!

Det var Calle Lidbom (ej känd för sin kvalitet i lagstiftning) som tog bort vigselplikten 1975, genom att definiera parets rätt att bli gift i sin församling, som prästens möjlighet att "väja" (Pastoratet måste dock diskret ordna en annan präst än den vigsel-vägrande...).

Vigselvägran förekommer hos JO första gången 1950 (Askim, Göteborgs stift) och har sedermera (1990-talet) spritt sig till kantorer, vaktmäster och andra.

Det handlar egentligen om om-gifte för skilda...

Lidboms ordning (o-ordning) bör ha fallit med KO 2000.