Man får det förtroende man förtjänar
Jag ställde i ett tidigare inlägg den retoriska frågan om Sverige är en rättsstat?
Samma dag eller kort därefter har andra berört samma fråga. Riksdagsledamoten och folkpartiets tidigare ledamot i försvarsutskottet Hans Lindblad skriver om ljugande byråkrater och tjänstemän. Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och advokaten Peter Althin skriver på DN Debatt om att svensk polis förvanskar bevisning i rättegångar. Lindblad, Schultz och Althin är inte vem som helst.
Per Agerman sammanfattar på sin blogg hur regeringen, Försvarets Underrätteslenämnd, Datainspektionen och åklagare vägrar att utreda det faktum att FRA under mer än 10 år samlat in och lagrat information om vanliga svenskars telefon- och datakontakter.
Det verkar som svenska makthavare har kastat rättsstatens principer över bord och riksdagen accepterar det. Sen undrar politiker varför allmänhetens förtroende för de politiska partierna, riksdagen och regeringen är i botten. Politikernas svar är nya debattregler i riksdagen. Man får det förtroende man förtjänar.
8 kommentarer:
Ja, det är verkligen på tiden att det blir en ordentlig översyn över alla brister i vårt rättsosäkra samhälle.
För det behövs en kritisk allmänhet, dvs främst bloggare, men även aktiva jurister och POLITIKER!
Just det, politiker, som vågar och orkar ta kampen emot byråkraterna.
Som vågar ta upp kampen för medborgarna och den enskilde, mot korrumption.
Alltså; folktribuner av Adolf Hedins, Waldemar Svenssons och --- Hans Lindblads kaliber.
Var det nån som hann ta upp tråden här och här?"
Jag är rätt säker på att det finns en hel del överträdelseärenden mot Sverige som är väl värda att ta reda på mer om.
Kan bara instämma, och skriva under artikeln Mark, samt i övriga kommenterar om densamma.
Den stora tunga frågan är, hur gå vidare när varken Regering eller riksdagsledamöter, vågar möta opinionen. Nu senast med Riksdagssvar, som ett bra exempel.
Jag tycker Agneta Berliner som första alliansledamot svarade riksdagssvar.se på ett sätt som korrekt motsvarar lagstiftningen. Det ska hon ha en eloge för.
Visst kan jag hålla med om att politikerna får det (lilla) förtroende de förtjänar. Frågan är om de gör något åt det självmant.
Min teori är att det enda språk de förstår är minskat stöd i nästa val (nu närmast EUP-valet) och därför faller min röst på ett parti utanför den etablerade klick som förbrukat sitt förtroendekapital inte minst under senaste året.
De verkar inte intresserade av dialog (exempelvis riksdagssvar.se förutom Berliner bland alliansföreträdarna) och uppropet hos centern har tystnat och likaså fp-klicken.
Det medel vi har kvar (inom demokratins råmärken) är då valsedeln.
Bloggbävningar i all ära men de måste få en tydlig reaktion även i valet.
För att förtydliga: Det alternativ jag talar om ligger inte bland de sju etablerade partierna som idag sitter representerade i den institution som åtnjuter så lågt förtroende hos allmänheten.
Det heter ju också att ett folk har de företrädare de förtjänar, men jag börjar starkt tvivla på riktigheten i det.
Intressant är också att Althin och Schulz bekräftar mycket av vad som sägs i Dick Sundevalls bok som nyligen kom ut. Lägg till JO:s "vilda västern" kommentar från i somras och addera även vad JK med jämna mellanrum uttalat om såväl polis som andra inom rättsväsendet. Summan av detta visar att antalet källor som säger samma sak börjar bli stort. Ju fler källor desto större trovärdighet.
Vi som varit aktiva i FRA debatten har också sett den offentliga makten leverera allt från lögner via halvsanningar till vanligt förnekande under de månader som gått.
En sista personlig reflektion är att varken JK eller JO använder sina befogenheter fullt ut på ett sätt som inger respekt. Lagrådet har i några frågor nu också enligt mitt förmenande handlagt ärenden och framför allt då FRA lagen, på ett sätt som inbjuder till misstänksamhet mot vems ärenden man går. Det är inte rimligt att lagrådet dels framför en så massiv kritik som man ändå gör för att sedan efter att ha föreslagit några kosmetiska förändringar komma till slutsatsen att lagen står i överensstämmelse med grundlag och europakonvention. Ännu märkligare ter det sig efter den slutsatsen att lagrådet t.o.m glömt(?) en dom i europadomstolen med direkt bärighet på FRA frågan. Jag tänker här på den drygt två år gamla domen i Segerstedt-Wiberg mot Sverige angående rätten till effektiva rättsmedel.
Någon konspirationsteoretiker är jag inte så min slutsats får bli att det helt enkelt inte är bättre än så här. Träffade även en Norrköpingsadvokat i torsdags som berättade mer i samma riktning så Mark, jag får nog för närvarande säga att Sverige är ingen rättsstat.
Då har jag ändå inte ens nämnt den systematik med vilken olika myndigheter och kommuner tänjer på lagar o regler i sin jakt på MC-klubbar t.ex. I vissa fall så långt att lagen bryts men då sopas det undan av ansvrigt kommunalråd som säger: "Vi har inte tid att vänta på en lagändring...."
Inte heller har jag sagt något om brottsprovokationen som Althin är inne på men just nu nöjer jag mig med ett citat från DN:s ledarsida 2006 då någon skrev: "Poliser ska beivra brott, inte begå dom.."
Skicka en kommentar