Kandidater som visar framfötterna
Kända kandidater
Expressen skriver att i en undersökning utförd av Demoskop kan bara 20 procent av väljarna nämna namnet på en kandidat. Kändast av alla EU-kandidater är Folkpartiets toppnamn Marit Paulsen, men det är ändå bara 7,3 procent som nämner henne. Att Marit tar tätpositionen är inte oväntat. När jag själv är ute och möter väljare så är det annars folkpartiets Barbro Westerholm som är välkänd. Hon reser mycket under denna valrörelse för att träffa lokala pensionärsorganisationer. Det kan vara en bortglömd grupp i detta val och det skulle inte förvåna mig om Barbro kan överraska med många kryss i detta val. Per Altenberg har gjort sitt för att synas i Upplands-Väsby.
Ska Turkiet kunna bli EU-medlem?
Fredrik Malm skriver på SvD Brännpunkt att EU bör ställa krav på Turkiet. Det är viktigt och eftersom jag i grunden är för ett turkiskt EU-medlemskap tycker jag det är värt att lyfta fram följande i Malms text.
Problemet är inte att Turkiet är ett muslimskt land, eller ett stort land, utan att de principer som EU-samarbetet vilar på står i skarp kontrast mot den doktrin som den turkiska staten är uppbyggd kring.
Jag är en anhängare av ett framtida turkiskt EU-medlemskap. Den europeiska integrationen är den bästa vägen för Turkiet att välja.
Gulan Avci har samma uppfattning. Abit Dundar är lite kritisk mot artikeln, se gärna diskussionen i kommentatorsfältet.
Bäst i test
Annars vill jag uppmärksamma två undersökningar om hur folkpartiets europaparlamentariker har skött sig angående 1) integritetsfrågor och 2) HBT-frågor. Då visar det sig att folkpartiets kandidater kommer på förstaplats (sidan 31 i rapporten) i HBT-frågor delat med andra ledamöter. I integritetsfrågor står våra parlamentariker ensamt på förstaplatsen då andra parlamentariker varit frånvarande, avstått eller "röstat fel". Folkpartiets ledamöter har varit närvarande vid samtliga omröstningar och "röstat rätt". Det är inte illa. Hatten av för folkpartiets nuvarande parlamentariker Olle Schmidt. Jag blev lite förvånad över att folkpartiets ledamöter röstat nej till IPRED i parlamentet, men det kanske beror på att de ville att frågan skulle hanteras hemma i Sverige istället för i Bryssel.
Jag missade dagens bloggträff med folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag. HAX var där och skriver att dörren står öppen för att piratpartiet ska ingå i den liberala gruppen. Jag har ju lärt känna Christian Engström (pp) lite grann under det gångna året och upplever att han skulle vara en tillgång i den liberala gruppen. För övrigt tyckte jag att TV4s TV-debatt var delvis tråkig (Sahlin mot Reinfeldt) och delvis kaotisk (utmanarpartierna). Christian Engström fick inte så mycket sagt i kakafonin, men när han väl fick ordet framstod han som både sansad och resultatriktad.
Nytt integritetsavsnitt
Som jag skrev ovan så har folkpartiets parlamentsledamöter uppvisat en bra historik i omröstningar. När nu valet har kommit att präglas av integritetsfrågorna så har partiet kompletterat integritetsavsnittet i sin valhandbok under rubriken "Värna individens fri- och rättigheter på internet". Du kan läsa det uppdaterade avsnittet här. Alla kommer inte vara nöjda, men många bra ståndpunkter finns i avsnittet.
Det är även roligt att min blogg uppmärksammas, tack för det Martina!
Bloggar
Minimaliteter, Pär Gustafsson, Per pladdrar, Dick Erixon, Politikerbloggen, Segerfeldt
5 kommentarer:
Om man vill återställa den materiella delen av upphovsrätten till att ha en rent incitamentsskapande funktion och också är motståndare mot mjukvarupatent, då bör man vara noga med vilken kandidat man kryssar. Så här svarar några kandidater.
Olle Schmidt om incitamentsskapande kontra naturrätt:
"Ja, jag anser som liberal att upphovsrätten och immaterialrätten i sin helhet är tänkt att fungera som incitament
till nyskapande."
Tidigare aktivisten mot mjukvarupatent Erik Josefsson (v) rekommenderar Schmidt för den som tänker rösta borgerligt på grund av Schmidts värdefulla insatser i mjukvarupatentfrågan.
Barbro Westerholm:
"Konstnärerna måste kunna få ersättning för sina verk på samma sätt som andra som med sina arbetsinsatser ger service, producerar varor etc. Konstnären avgör hur verken ska spridas eller överlåter det till någon annan."
"Inte en suck aning om tidsbegränsningen. Om jag vore konstnär så skulle jag skapa utan tänk på sånt här."
"Jag trodde datorprogram var patenterade men kommer frågan upp får jag fundera på det då."
Anders Ekberg om allmännytta/incitamentsskapande kontra skydd som naturlig rättighet:
"Nej, tycker inte det har med allmänhet att göra utan skapares rätt till sina verk."
Ekberg tycker att samma sak gäller patenträtten.
Om mjukvarupatent skriver han "Mycket, mycket svår fråga. När jag jobbade åt Cecilia Malmström i Europaparlamentet har jag för mig att hon röstade emot patent på mjukvara (om jag kommer ihåg rätt). Det här är en fråga som jag själv skulle behöva lära mig mer om innan jag tar ställning."
Cecilia Wikström om incitamentsskapande kontra naturrätt:
"Upphovsrätten finns inte där av den anledningen att ge andra människor tillgång till den utan just för att säkra rättighetena. materiella såväl som immaterella, för rättighetshavaren/upphovsmannen."
"En kulturarbetares verk är inte bara för att det är kultur allmän egendom. Rättigheterna till upphovsverken ska därför skyddas."
"Europaparlamentet röstade nyligen för en höjning av upphovsrätten från 50 till 75 år. Jag tycker att det borde vara bundet till upphovsmannens livstid."
Klas,
Jag ska villigt medge att detta inte är min fråga. Hjälp mig gärna genom att ange vilket svar som du tycker är bäst och varför?
Olle Schmidts svar är bäst, åtminstone för alla som gillar bibliotek...
Olle Schmidt är den enda som svarar bra enligt mitt sätt att se på det. Litet bakgrund:
Mjukvarupatent är ett stort mot IT-branschen och frånsett ett litet antal storföretag (men inte nödvändigtvis deras anställda utvecklare) och de som prövning/överprövning av patent som sitt leverbröd så finns ett massivt motstånd mot sådana patent bland alla oss som jobbar i branschen. Upphovsrätten ger redan ett fullgott skydd och mjukvarupatent skulle bara hämma konkurrensen och öka riskerna i det dagliga utvecklingsarbetet. Man kan också påpeka att datavetenskap egentligen inte är beroende av förekomsten av datorer. Patent på datorprogram och algoritmer är ofta liktydigt med patent på tillämpad matematik och beräkningsmodeller. Mjukvarupatent ger också negativa effekter på öppen källkodsprogram som tex. Linux, Open Office, m.fl.
När det gäller den materiella upphovsrätten så resonerar jag så här: antingen är den 1) en naturlig rättighet, eller så är den 2) tänkt att skapa incitament till nyskapande för att det ska leda till ett brett kulturutbud som gynnar hela samhället.
Om det första antagandet stämmer borde den kunna likställas med äganderätten, men den som stödjer den linjen blir då svaret skyldig varför den tidsbegränsas och varför skyddet är längre än det för patent. Det enda logiska är att med det perspektivet förespråka en oändligt lång skyddstid eller att gå med på en statlig konfiskering av denna "egendom" efter en viss tid. Båda alternativ är förstås otänkbara.
Om det andra antagandet ovan antas stämma så är det upp till samhället att hitta en skyddstid som genererar så mycket incitament till skapande som möjligt, samtidigt som skadliga effekter i form av inlåsning av verk minimeras. Om vi säger att den ekonomiska skyddstiden var 30 år, hur många människor skulle då avstå från att skapa verk som de skulle ha skapat ifall skyddstiden var längre? Nästan inga. Idag skyddas en ung kreatörs verk i ca. 130 år. Dessa extra 100 år skapar således inga ytterligare incitament att tala om samtidigt som det hindrar människors tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Trots att tex. Selma Lagerlöf föddes 1858 har inte upphovsrätten till hennes böcker löpt ut än.
Alternativ 2), dvs. att se den materiella upphovsrätten som ett slags stimulansmedel snarare än naturlig rättighet är det enda alternativ som inte leder till orimligheter och dessutom det enda som talar om för oss hur man bör bestämma längden på skyddstiden. En rimlig skyddstid borde ligga inom intervallet 5-25 år.
Den ideella upphovsrätten skapar inte alls samma inlåsningseffekter och har en annorlunda moralisk grund, så rätten till erkännande m.m. borde gälla livet ut.
Tack Klas,
Jag har ju problem med den naturrätt där rättigheter anses som givna av en högre makt utan jag ser de som viktiga, men dock mänskliga, skapelser. Därför har jag lätt att förstå ditt och därmed Olle Schmidts resonemang.
Skicka en kommentar