Öppnare register är bra, men problem med övervakning kvarstår

SvD rapporterar att allliansen vill föreslå att det ska bli enkelt för den enskilde att få vet vilka personliga uppgifter som finns registrerade hos myndigheter, statliga bolag och institutioner. Detta är naturligtvis välkommet, men jag har svårt att tro att alla register öppnas.

Jag är övertygad om att myndigheter som sysslar med underrättelseverksamhet kommer att bli undantagna, vilket även jag inser kan vara berättigat i vissa fall.

Problemet uppstår framförallt i de fall där myndigheter samlar in och lagrar väldigt stora mängder uppgifter även om vanliga personer. Ett exempel är PNR, registrering av allas flygresor, räknas det som att man ingår i ett register? Uppgifter kan delvis anonymiseras genom att man i enskilda register skiljer på namn å ena sidan och resväg/telefonnummer/IP-nummer å andra sidan. Det är först när man samkör olika register som en person kan identifieras. Morgondagens och delar av dagens övervakning går inte ut på att övervaka och registrera namgivna personer utan om att leta efter mönster där individer reducerats till semianonymseriade noder.

SvD har ett bildspel med vilka register som finns och vilka lagringstider som gäller. Jag tycker dock SvD har missat ett register, FRAs trafikdatabas som SVT Rapport avslöjat. Databas är ju som bekant en synonym för dataregister. Följande kan man läsa i förarbetena (sid. 32-33).

Källdatabasen är den primära databasen för lagring av den information som Försvarets radioanstalt hämtar in i sin försvarsunderrättelseverksamhet. ... Inhämtning genom signalspaning kan ske utan urval, vilket innebär att databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är då en ”spegling” av förekommande signaler. ... Källdatabasen är en omfattande databas. ... Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas, t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma.

Register är ju ett tråkigt och kanske negativt värdeladdat ord. Därför används inte det i FRAs regelverk. Det som FRA tidigare kallade "tele- och adressregistret" döptes om i SOU 2003:34, sid. 129 till "urvalsdatabasen" för att numera ha det informativa namnet "uppgiftssamling för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas", 6 § Förordning (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Källdatabasen har också bytt namn och heter numera "uppgiftssamling för råmaterial", 2 § samma förordning.

Jag hittade ett klipp på youtube som illustrerar den nya övervakningsteknologin, avsändare är doktoranden Christopher Kullenberg. Kullenbergs tes är att Jeremy Benthams metafor för övervakning genom Panopticon ersatts av Manuel DeLandas Panspectron. Det vore bra om riksdagspolitikerna ville diskutera detta, men då måste de först ta till sig grundläggande kunskap, ett problem som SvD tidigare skrivit om.

Mary Jensen har varit med i moderaternas arbetsgrupp som arbetat fram förslaget om att öppna upp register och andra förslag. Läs mer på hennes blogg. Under eftermiddagen ska jag medverka i ett seminarium på inbjudan av försvarsindustrin om övervakning på allmänna platser, det blir intressant.

Uppdatering. Rasmus Jonlund skriver att integriteten kan bara inskränkas om det inns en belagd nytta. Mikael Elmlund vill gärna bli charmad av alliansen i dessa frågor. Mårten Schultz tar upp ett intressant spår där han pläderar för att kodifiering inom detta område kan hindra den positiva utveckling som skett genom rättspraxis.