måndag, maj 30, 2011

Kungen kan inte åtalas för folkmord i svensk domstol

Professor tillika konstitutionsexperten Olof Ruin var intervjuad i Aftonbladet för några dagar sedan om kungen. Olof Ruin förklarade då följande.

– Jag tror inte ens att han kan bli dömd för fortkörning som en konsekvens av åtalsimmuniteten. Det är dock möjligt att åtala honom för folkmord, men det är mer en lustighet i grundlagen, säger Olof Ruin.
Att kungen har åtalsimmunitet framgår av 5 kap. 8 § grundlagen, men där finns inget om att kungen kan åtalas för folkmord.
Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef. Lag (2010:1408).
Jag har alltså en annan ståndpunkt än Olof Ruin. Om jag har missat någon bestämmelse i grundlagen som anger motsatsen så tar jag gärna emot upplysning om detta. Det är möjligt att Ruin blandar ihop svensk grundlag med folkrätten. Enligt folkrätten kan kungen åtalas för folkmord, liksom krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten vid internationella brottmålsdomstolen i Haag. Allt detta är ju hypotetiskt, men blev ändå lite förvånad av Ruins kommentar om svensk grundlag i Aftonbladet.

För de som vill gräva vidare är Proposition 2000/01:122 Sveriges tillträde till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen intressant. Där framgår det att svensk grundlag kan komma i konflikt med Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen vad avser kungens immunitet.
Romstadgans förhållande till regeringsformen
Genom ett tillträde åtar sig Sverige att till fullo samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen i enlighet med de närmare bestämmelser som ges i stadgan (artikel 86). ... Vidare gäller att domstolen inte skall hindras i sin verksamhet av folkrättsliga eller nationella regler om immunitet (artikel 27), dvs. att offentlig ställning och därmed sammanhängande immunitet eller särskilda förfaranderegler inte skall undandra någon från straffansvar inför domstolen eller hindra den från att utöva sin jurisdiktion. Det skulle därför kunna komma att uppstå situationer där det är tveksamt om regeringsformen medger att en begäran från domstolen i ett visst fall efterlevs. Detta hänger främst samman med regeringsformens regler om statschefens immunitet ... Artikel 27:1 i Romstadgan, liksom motsvarande bestämmelser i tribunalernas stadgor, föreskriver att en persons officiella ställning inte skall frita personen från straffrättsligt ansvar enligt stadgan eller utgöra grund för strafflindring. ... När det gäller statschefen föreskriver regeringsformen undantagslöst att konungen inte kan åtalas för sina gärningar (5 kap. 7 § [numera 5 kap. 8 §]). Detta gäller såväl gärningar i tjänsten som i egenskap av privatperson och avsikten är att freda statschefen från förföljelse. ... I fråga om statschefens immunitet har Justitiekanslern och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anfört att stadgans förpliktelser och regeringsformen formellt sett inte är förenliga men liksom övriga remissinstanser har de instämt i departementspromemorians bedömning att en grundlagsändring på denna punkt inte är nödvändig för ett tillträde till stadgan. Stockholms tingsrätt gör däremot bedömningen att en grundlagsändring krävs. ... Det förhållandet att domstolen, ges behörighet att fatta folkrättsligt bindande beslut vilka teoretiskt sett skulle kunna försätta Sverige i en situation där grundlagen inte medger att beslutet efterlevs, bör inte hindra Sverige från att tillträda denna konvention.
Propositionen bekräftar alltså vad jag skrivit ovan.

Uppdatering. Jag har blivit uppmärksammad på 10 kap. 14 § i regeringsformen som är ny med anledning av ändring i regeringsformen. Den anger följande.
Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408)
Detta avser dock samarbete med ICC, t.ex. utlämning till Haag, inte åtal vid svensk domstol. Det framgår bl.a. av förarbetena, sid. 199-200 i Proposition. 2009/10:80.
Inför godkännandet av Romstadgan gjorde regeringen den övergripande bedömningen att Sverige kunde tillträda stadgan utan grundlagsändring. ... Som nämns ovan bygger Romstadgan bl.a. på en omfattande samarbetsskyldighet
för staterna i förhållande till ICC och på att en persons officiella ställning saknar betydelse för stadgans tillämpning. Det mesta talar för att bestämmelserna i regeringsformen om åtal och rättslig immunitet för riksdagsledamöter, statschefen och statsråd inte fullt ut är förenliga med Sveriges samarbetsskyldighet mot ICC, t.ex. vid en begäran från ICC om frihetsberövande och överlämnande dit. ... Amnesty anser ... att regeringsformen bör ändras så att immunitetsskyddet för statschefen, riksdagsledamöterna och statsråden avskaffas i fråga om grova internationella brott och att ingen politisk inblandning tillåts ske vid lagföring av dessa brott. Denna fråga
väcktes även i samband med Sveriges tillträde till Romstadgan (prop. 2000/01:122 s. 90). Regeringen gjorde då bedömningen att artikel 27 i stadgan reglerar domstolens eget arbete och inte i sig innebär några förpliktelser för de stater som ansluter sig till stadgan att lagföra personer som nationellt åtnjuter straffrättslig immunitet. Särskilda förfaranden som kan finnas enligt nationell rätt vid lagföring av vissa officiella funktionärer, t.ex. statschefen eller regerings- eller parlamentsledamöter, får också förekomma. Bestämmelserna ställer alltså inte något uttryckligt krav på ändringar av nationella föreskrifter som kan finnas i grundlag eller på annan nivå och som kan utgöra hinder mot nationell lagföring. Regeringen anser att det inte finns skäl att nu göra någon annan bedömning i denna del.
Amnesty föreslog alltså i remissförfarandet att kungen borde kunna ställas inför rätta vid svensk domstol för grova internationella brott men det sa regeringen uttryckligen nej till.

söndag, maj 29, 2011

Bloggplats H12 i Almedalen

Bloggplatsen H12 kommer att hålla till på Hästgatan 12 under Almedalsveckan. Bloggplats H12 drivs av duktiga Martina Lind. Den är som ett presscenter fast för bloggare: en arbets- och mötesplats. På Bloggplats H12 är alla politiska bloggare välkomna. Där finns Wifi, laddare, sladdar och lånedatorer och kaffe och bra arbets- och sittplatser. Utnyttja gärna denna möjlighet om du ska vara i Almedalen.

fredag, maj 27, 2011

Politiskt skådespel måste undvikas

Igår (torsdag) var jag i Köln med anledning av en presentation av delar av min avhandling inför professor Kress och hans medarbetare. Professor Weigend närvarade också vilket var uppskattat.

Jag nåddes där av nyheten om Mladic gripande och skrev nedanstående artikel som idag publicerades på SvD Brännpunkt (27 maj 2011). Marie Tuma, tidigare åklagare i Haag, kommenterade avsnitt ur artikeln i P1 morgon.

För de som är intresserade av diskussionen av Köln går det bra att läsa denna artikel. Jag fick konstruktiv kritik av bl.a. Professor Weigend som ifrågasatte den syn på ändamålstolkning som jag förespråkar och hur fullständig min föreslagna metod för bevisvärdering är.

Politiskt skådespel måste undvikas

Den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic kommer sannolikt inom kort föras till Haag. En rättegång där bör begränsas och domstolen måste hålla sig till det strikt juridiska, skriver Mark Klamberg, doktorand i folkrätt.


Gripandet av den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic är mycket välkommet. Han kommer med allra största sannolikhet att inom kort överföras till Haag där hans ansvar kommer att prövas av FN:s internationella krigsförbrytartribunal för före detta Jugoslavien (ICTY). Gripandet visar att den serbiska staten både har förmåga och vilja att ta på sig det ansvar som åvilar alla civiliserade stater i kampen mot straff­rihet för de mest allvarliga brotten. Samtidigt som det är tydligt att gripandet kommer att få politiska följder är det viktigt att den rättsliga processen gentemot Mladic fortskrider skyndsamt och rättssäkert. Av tidigare liknande rättegångar går det att dra åtminstone tre lärdomar.

För det första, rättegångar beträffande internationella brott som folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten har alltför ofta varit långsamma. Det mest avskräckande exemplet är rättegången mot Milosevic, den tidigare presidenten för Jugoslavien.


Rättegången pågick i fyra år, sysselsatte ett stort antal jurister, översättare och administrativ personal vid ICTY för att abrupt läggas ner med anledning av Milosevic död 2006. En bidragande orsak att rättegången mot Milosevic drog ut på tiden var att åtalet närmast kan liknas vid ett försök att skriva en komplett historia över den konflikt som drabbade före detta Jugoslavien. Därför bör ICTY:s åklagare begränsa åtalet mot Mladic till färre antal händelser och fokusera på de mest allvarliga överträdelserna. Till dessa hör Srebrenicamassakern då 8 000 bosniaker dödades av enheter ur armén för Republika Srpska, för vilken Ratko Mladic var befälhavare. Massakern har i rättegångar vid ICTY och den Internationella domstolen i Haag (ICJ) rubricerats som folkmord.


Ur ett brottsofferperspektiv kan det tyckas olyckligt att vissa händelser inte kommer omfattas av åtalet, men åklagaren och tribunalen måste ha mod att avgränsa åtalet så att det kan slutföras inom rimlig tid.


Eftersom många av överträdelserna som Mladic kan misstänkas för redan har prövats i tidigare rättegångar så kan rättegången påskyndas ytterligare genom att tribunalen kan hänvisa till tidigare bevisning och domar utan att alla vittnen behöver höras på nytt. Detta kan tyckas anmärkningsvärt ur ett rättssäkerhetsperspektiv där den åtalade har rätt att ifrågasätta all bevisning mot honom men denna genväg kan endast användas beträffande bakgrundsomständigheter och inte vad avser Mladic personliga ansvar för de brott som åklagaren gör gällande. I de senare fallen måste alltså eventuella vittnen höras muntligt under rättegången.


Detta är några exempel av flera på hur åklagaren och tribunalen bör göra rättegången mot Mladic så skyndsam som möjligt samtidigt som rättssäkerheten ska upprätthållas.


För det andra, rättegången ska i första hand vara en juridisk prövning beträffande Mladics straffrättsliga ansvar och inte en plattform för politiska utspel. ICTY:s domare måste upprätthålla ordningen och respekten för tribunalen.


Mladic ska självklart ha rätt att bemöta alla anklagelser mot honom men i rätt sammanhang. Det är mycket möjligt att Mladic vill väcka en diskussion om vem som bär skulden för konflikten i före detta Jugoslavien vilket försvaret ska ha rätt att göra i sin slutplädering men det är helt ovidkommande i andra delar av rättegången. Oavsett vem som bär skulden för konflikten i forna Jugoslavien har alla stridande parter en skyldighet att följa krigets lagar och folkmord är under alla omständigheter förbjudet.


Därför bör alla försök att under vittnesförhör diskutera frågor som är irrelevanta för Mladic eventuella skuld förhindras. Rättegången får inte förvandlas till ett politiskt skådespel.


Avslutningsvis, en rättegång mot Mladic utgör en lämplig avslutning på ICTY:s arbete. Domarna vid ICTY har fått sina mandat för tjänstgöring förlängda till 2011 avseende rättegångar i första instans och till 2012 av­seende överklagandekammaren. Därefter ska tribunalen avvecklas och återstående uppgifter kommer att hanteras av en betydligt mindre organisation som för närvarande har arbetsnamnet ”residual mechanism”. Det innebär dock inte att alla misstänkta brottslingar fått sitt straffrättsliga ansvar prövat.


Ett stort ansvar vilar på de nationella domstolarna i före detta Jugoslavien som redan i dag genomför rättegångar mot misstänkta på lägre nivå än Mladic. Lagföringen måste fortsätta och intensifieras på nationell nivå. Omvärlden bör med alla medel stödja dessa ansträngningar.


MARK KLAMBERG


doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet vars avhandling handlar om bevisfrågor i internationell straffprocessrätt


Media och bloggar
SvD I DN I Expressen I Aftonbladet I SR I Motpol I Svensson I Mats Deland

torsdag, maj 19, 2011

Framkomlighet för kollektivtrafiken

I samband med Stadsdelsnämndens möte den 19 maj la jag fram nedanstående skrivelse som fick stöd av samtliga partier i nämnden.

Skrivelse

Under vintern har buss 62 haft svårigheter att köra längs Erik Dahlbergsgatan pga felparkerade bilar.

Några dagar har det berott på att stora mängder snö samlats som gjort att bilar delvis stått parkerade i körbanan, andra dagar har det varit bilar som förvisso varit marginellt felparkerade men där de ändå utgör hinder för bussen. Bristen på framkomlighet för busstrafik har skapat avsevärda problem för de Östermalmsbor i området som är beroende av en kollektivtrafik, särskilt äldre personer.

Problemet är att de två körbanorna på vardera sida har parkering för bilar, dvs totalt fyra fält är reserverade för parkering. När Erik Dahlbergsgatan trafikerades av spårvagn fanns inga dylika problem eftersom spårvagnarna gick i mitten av gatan. När spårvagnstrafiken upphörde i samband med högeromläggningen 1967 ersattes mittenutrymmet av bilparkeringar och därefter av en allé, med gång och cykelbana. Nuvarande ordning med fyra fält för bilparkering är relativt ny.

Det är ohållbart att buss 62 periodvis förhindras från att fullfölja sin rutt. Man bör överväga att under perioder med mycket snö endast ha två fält för parkering på Erik Dahlbergsgatan på sträckan mellan Valhallavägen och Olaus Petrigatan. För att kompensera för de parkeringsplatser som tillfälligt försvinner när det är mycket snö kan det prövas om fler parkeringar kan skapas på sidogator till Erik Dahlbergsgatan.

Förslag till beslut

Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att överlämna denna skrivelse till trafikkontorer för beredning och genomförande av intentionerna i denna.

tisdag, maj 10, 2011

Begränsa exploateringen av Arktis

Representanter från miljörörlesen och oppositionen skriver följande på SvD Brännpunkt.

Med smältande isar ökar oljeborrningen i Arktis, trots att en oljekatastrof där skulle få förödande konsekvenser. När Sverige nu blir ordförande i Arktiska rådet måste vi kämpa för ett förbud mot ny oljeutvinning, skriver miljöorganisationer och oppositionspolitiker.
Jag har drivit samma sak, skrev bl.a. följande i en artikel i Expressen som publicerades för tre år sedan.

Med den globala uppvärmningen smälter ismassorna kring Arktis i en oroväckande hastighet. Detta ger tillgång till olja, gas och nya transportleder. Men det saknas klara regler för denna ekonomiskt och strategiskt viktiga region, ...

Olyckor i form av oljeutsläpp får än mer katastrofala följder i kalla miljöer då nedbrytningen sker långsamt. Natur- och djurlivet utanför Alaskas kust lider fortfarande av grundstötningen 1989 av oljetankern Exxon Valdez, utrotningshotade arter som isbjörnen är beroende av sina ekosystem. ...

Inför Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet 2011-2013 borde regeringen ta initiativ till ett förbud mot eller en kraftig begränsning av exploatering av naturresurser från området kring Arktis.
Efter lite fotarbete fick jag folkpartiet att på sitt landsmöte anta samma uppfattning. Även regeringen borde göra detta krav till sitt eget.

måndag, maj 02, 2011

Nya Slussen

Idag presenterade alliansen i Stockholm det nya förslaget till ett ombyggt Slussen. Det nya förslaget skiljer sig kraftigt från det förslag som ställdes ut för drygt ett år sedan, till höger.

De byggnader som skymde utsikten över Mälaren och Saltsjön är numera helt borta, och exploateringsgraden är betydligt lägre. Den ”mur” som i det tidigare förslaget reste sig på Södermalmssidan är även den borttagen och istället har denna ersatts med promenadvänliga sluttande avsatser, vilket gör platsen betydligt mer tillgänglig.

Ur folkpartiets synvinkel är det nya förslaget välkommet. Vi har hela tiden drivit att utsikten inte får byggas igen och att det förra förslaget gav ett alltför massivt intryck. Det är naturligtvis glädjande att vi fått gehör för våra idéer inom Alliansen. Till vänster kan du se en bild på det nya förslaget.

Centerpartiets Per Ankersjö hade gärna sett en högre exploatering men anser likväl att medarbetarna på stadsbyggnadskontoret funnit en bra gyllene medelväg. Här har alliansen haft olika åsikter och det verkar som folkpartiets lyckats väl med att hålla ner exploateringsgraden så att utsikten över vattnet kan bevaras.

Det är viktigt att förslaget utgår från Slussens tre bärande funktioner – trafik, vatten och stadsliv. Det anser jag att stadsbyggnadskontoret lyckats väl med. Till höger kan du se en modell på det nya förslaget.

Som ledamot av Stockholms stads trafiknämnd tänker jag särskilt på Slussens trafikfunktion. Dagens trafiklösning är anpassad efter helt andra behov än dagens situation. Den framtida trafiklösningen vid Slussen bygger på en enkel, effektiv och lättorienterad trafikanläggning med god framkomlighet för gående och cyklister, för kollektivtrafik och bilister.

Trafiken är dock inte allt. Jag är glad att folkpartiet stått på sig och att utsikten över Mälaren och Saltsjön bevaras.