I januari 2008 skedde massmord i Kenya, vilket beskrevs som etnisk rensning. Ledare för Afrikanska Unionen varnade för att Kenya stod på randen av ett folkmord. Detta är kanske något bortglömt idag, men jag vill ändå uppmärksamma det rättsliga efterspelet.
ICCs chefsåklagare meddelar idag i ett pressmeddelande att han förordar en tredelad strategi beträffande åtal för internationella brott i Kenya, 1) åtal vid ICC av de högst ansvariga politikerna, 2) nationella rättegångar för andra misstänkta förbrytare och 3) en sannings- och försoningskommission.
Om ICCs åklagare verkligen åtalar de högts ansvariga politikerna så kan det få betydande inrikespolitiska effekter i Kenya som finns all anledning att följa. I längden är jag övertygad om att straffrihet för internationella brott tillhör det förgångna. Det blir intressant att följa utvecklingen.
Den grafik som media använder för att beskriva FRAs verksamhet är lite missvisande eftersom den ger intrycket av att 1) FRA använder sökord (som är något annat än sökbegrepp) och 2) FRA sparar väldigt lite information så vi med "rent mjöl i påsen" inte berörs. Nedan finns ett exempel.
För snart ett år sedan gjorde undertecknad, Mikael Nilsson och Anna Petersson en skiss över hur FRA hanterar kommunikation. Se nedan. Det är ingen i media som riktigt nappat på vår skiss.
Nu hittade jag för en för mig tidigare okänd grafik i en tidig utredning, SOU 2003:34, sid 257.
Notera storleken på cirklarna som symboliserar storleken på databaserna. Bedöm själv vilken grafik som beskriver FRAs verksamhet mest korrekt. I förarbetena kan vi läsa följande, prop. 2006/07:46 sid. 32-33.
Källdatabasen är den primära databasen för lagring av den information som Försvarets radioanstalt hämtar in i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Källdatabasen innehåller endast hemlig information i form av signalspaningsmaterial. Inhämtning genom signalspaning kan ske utan urval, vilket innebär att databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är då en ”spegling” av förekommande signaler. ... Källdatabasen är en omfattande databas. ... Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas, t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma.
SVT Rapport har som bekant avslöjat att FRA inte alls som regeringen påstår samlar små mängder information utan använder en stor håv för att fånga in och lagra även uppgifter om kommunikation som rör vanliga svenskar. När ska övrig media och politikerna börja diskutera storleken på FRAs databaser?
Det är lite tyst på min blogg men det beror på att jag hållit halvtidseminarium beträffande min avhandling inom folkrätt "Evidence in International Criminal Procedure". Jag fick konstruktiv kritik och är mycket nöjd. För att belöna mig själv för att ha nått halvvägs har jag avsatt september till att skriva på två artiklar till utländska juridiska tidsskrifter.
I den första artikeln tester jag några idéer i min avhandling. Den andra artikeln är en expanderad version av min artikel i Svensk Juristidning "FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv", men på engelska. Jag försöker att jämföra med hur det är i andra länder och hittar en stor mängd artiklar publicerade i USA. Flera av dem är endast tillgängliga genom prenumeration som jag har på universitetet, t.ex. artiklar av Orin Kerr och Daniel J. Solove. Andra är allmänt tillgängliga, t.ex. "The NSA Phone Call Database: The Problematic Acquisition and Mining of Call Records in the United States, Canada, the United Kingdom, and Australia" publicerad i Duke Journal of Comparative & International Law, Vol 17:441 2007, av Andrew P. MacArthur. Den tar upp ungefär samma frågeställningar som återfinns i min artikel i Svensk Juristtidning och min kommande artikel på engelska. MacArthur har inte tagit upp fallet Weber och Saravia mot Tyskland från Europadomstolen för mänskliga rättigheter, men det kan ju bero på att Europadomstolen inte uttryckligen diskuterade data mining (men det framgår tydligt att den tyska underrättelseorganisationen BND sysslar med det). MacArthur verkar driva tesen att Europakonventionen om mänskliga rättigheter förbjuder data mining beträffande traffikdata oavsett hur den nationella regleringen ser ut. Det bryter per definition mot konventionen eftersom det inte är "nödvändigt i ett demokratiskt samhälle" (sid. 471-474). Jag är inte lika tvärsäker eftersom Europadomstolen brukar ge staterna ett manöverutrymme i bedömningen vad som är "nödvändigt i ett demokratiskt samhälle".
Syftet med min artikel är framförallt att möta det intresse som finns utomlands för den svenska lagstiftningen. Jag har redan talat om den svenska lagstiftningen i Bryssel, Köpenhamn och i november blir det Oslo. Min förhoppning är att artikeln jag skriver på kan möta det intresset. I juni 2010 ska jag till USA och min förhoppning är att artikeln då är publicerad så att jag kan diskutera den med kollegor inom den amerikanska akademin.
Rick Falkvinge har efter ett inlägg hos HAX uppmärksammat att även om det blir en majoritet som röstar ja till de rödgrönas motion FÖ7 (16 juni 2009) med anledning av prop. 2008/09:201 "Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning" så kommer lagstiftningen inte nödvändigtvis att rivas upp. Detta skiljer sig från socialdemokraternas och miljöpartiets tidigare motion FÖ269 som lades den 6 oktober 2008 som specifikt anger att lagstiftningen ska upphävas. Varför socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet ändrat yrkandet får de själva förklara.
Det kan även konstateras att de två motionerna skiljer sig åt i fler hänseenden. I den ursprungliga motionen FÖ269 tar oppositionen upp frågan om FRAs massiva lagring av trafikdata och den oklara definitionen av de "trafikstråk" som FRA ska få tillgång till. Det nämner man inte i motion FÖ7.
Eftersom jag tycker att FRAs omfattande trafikdatalagring är problematisk undrar jag varför oppositionen släppt denna fråga. Avser oppositionen att mörka och ducka för de svåra frågorna på samma sätt som regeringen gör? Då är det ingen större poäng att kräva att lagen ska rivas upp och att en parlamentarisk utredning tillsätts.
De rödgröna skriver följande om trafikstråk i motion FÖ269, vilket är borta i den senare motionen FÖ7.
Begreppet trafikstråk är otydligt och dess betydelse oklar. Samtidigt utgör det en av grundbultarna i regeringens förslag. Blir begreppet för vitt liksom de formuleringar som ska ange ändamålen är vi tillbaka till det ursprungliga lagförslaget.
Remissinstanser och berörda operatörer har konstaterat att minsta möjliga trafikstråk (numera benämnda signalbärare) enligt regeringens förslag motsvarar bredband för 800 000 hushåll, eller 1,6 miljoner hushåll om det rör fiberpar för tvåvägskommunikation. Dessa siffror har regeringen inte tagit med i propositionens sammanfattning av remissvaren. PTS har i sitt remissvar konstaterat att FRA troligen kommer få tillgång till samtliga signalbärare. Vad anser oppositionen om det? Om de tycker att det är rimligt med sådan signalspaning så är de med sina egna ord "tillbaka till det ursprungliga lagförslaget".
Det senaste årets debatt har visat att handlingsutrymmet för att ändra i lagstiftningen är väldigt liten när man väl har tagit ställning för signalspaning i kabel, vilket oppositionen har gjort. Det som kvarstår är att öka förståelsen för vad FRAs verksamhet går ut på och en effektiv efterhandskontroll av den samma. Det kräver att politikerna vågar ställa frågor och begära svar. Miljöpartisten Tomas Melin inser att det krävs en fördjupad diskussion inom oppositionspartierna.
Uppdatering. Nu skriver DN att oppositionen är klar med sin reservation om att upphäva FRA-lagen. Jag ser fram emot att läsa reservationen.
Maria Wallhager har meddelat till SR och skriver på sin blogg att hon med anledning av en hjärtoperation inte ställer upp för omval i landstingsvalet. Självklart önskar jag Maria allt det bästa. Maria har jag lärt känna som en principfast politiker och trevlig person. Hon kommer lyckligtvis att stanna kvar som förbundsordförande för Folkpartiet i Stockholms län. Jag hoppas att Maria återkommer i fler politiska sammanhang.
Föreningen för IT och juridik i Sverige, ADBJ, inbjuder till seminarium den 7 oktober 2009: Telekompaketet: förslagen, förlikningen och förväntningarna
Nedan finns relevant informaton.
Tid: Onsdagen den 7 oktober 2009 kl. 17.30 Plats: Advokatfirman Fylgia, Nybrogatan 11, 5 tr. Stockholm
Bakgrund: EU-reglerna för marknaden för elektronisk kommunikation är i princip färdigförhandlade i Bryssel. Medlemsstaterna och Europaparlamentet är dock oense om en fråga - när man ska kunna stänga av Internetanvändare, det berömda ändringsförslaget nr 138 från Europaparlamentet. De har lett till att det svenska ordförandeskapet måste hantera en s.k. förlikning.
På detta seminarium berättar de ansvariga tjänstemännen från Näringsdepartementet om de nya förslagen till e-komlagstiftning i EU, förlikningsprocessen och vad vi kan vänta oss av det fortsatta arbetet i EU och i Sverige. IT&Telekomföretagen ger sin syn på förslagen.
Talare: Kristian Viidas, enheten för IT-politik, Näringsdepartementet Catharina Jonsson, enheten för IT-politik, Näringsdepartementet Mikael von Otter, IT&Telekomföretagen
ADBJ inleder med en enklare förtäring kl. 17.30 och föredraget börjar ca 18.00
Deltagarantalet är begränsat - först till kvarn gäller! Seminariet är gratis för medlemmar. Icke medlemmar betalar en anmälningsavgift om 250 kronor.
OBS! Anmälan är bindande! Någon bekräftelse av anmälan kommer inte att skickas ut. Vid förhinder skall avanmälan ske senast kl 12.00 dagen före seminariet. Deltar Du inte trots att Du är anmäld kommer ADBJatt debitera Dig 250 kronor.
Anmälan ska göras till ADBJ:s kansli senast måndagen den 5 oktober.
Anmäl dig: per post: ADBJ, Box 100 22, 181 10 Lidingö per fax: 08-731 43 99 per email: kansliet@adbj.se
Mona Sahlin säger till SvD att hon ska ersätta den s.k. FRA-lagen med en annan lag. Hon verkar inte angelägen att diskutera alternativ till att staten ska få direkt tillgång till all gränsöverskridande kabeltrafiken. Det var alternativen som flera kritiker, inklusive undertecknad, efterfrågade förra året.
1. Gradskillnader istället för principdiskussion Den rödgröna oppositionen verkar ha släppt denna kritik och då blir det som Annie Johansson (c) skriver en diskussion om gradskillnader i integritetsskyddet istället för en principiell diskussion om vilket behov det finns av kabelspaning. Den rödgröna oppositionen har knappt sagt något konkret om vilka ändringar de vill se jämfört med det lagförslag som ska behandlas i oktober 2009. De har inte tagit upp den kritik som jag och andra framfört angående FRAs omfattande trafikdatalagring. Tvärtom slår de enligt sin motion fast att Sverige behöver signalspaning för nya hot som rör terroristdåd, spridning av massförstörelsevapen och IT-utvecklingen. De vill ge fler myndigheter tillgång till FRAs signalspaningsresurser. Varför ska de rödgröna riva upp FRA-lagen när de vill utöka, inte minska, signalspaningsverksamheten?
2. Begränsat handlingsutrymme Om samtliga riksdagspartier har accepterar denna nya dagordning, där gradskillnader i integritetsskyddet istället för behovet av kabelspaning diskuteras så uppstår frågan vilket manöverutrymme som politikerna har. Hur myckat kan de rödgröna ändra? Under det senaste året har det framgått att det är väldigt lite som kan ändras vad beträffar FRAs arbetsmetod och därmed omfattningen av övervakningsverksamheten. Efterhandskontroll finns redan på plats, ändamålen för FRAs spaning specificeras i lag och en domstol införs. Jag är numera skeptisk till att införandet av en domstol istället för en signalspaningsnämnd har någon väsentlig betydelse, varför diskussionen om domstolens konstruktion framstår som mindre intressant.
3. Vad kan justeras? Om de rödgröna bestämt sig för att FRA ska signalspana så menar jag att det enda som kan justeras är graden av öppenhet och vilka personer som ska utföra efterhandskontroll.
3.1 Öppenhet Vissa saker måste vara hemliga, t.ex. vilka specifika mål spanar FRA på och vilka specifika krypteringsskydd som kan forceras. Vad beträffar öppenhet skulle jag föreslå klarspråk kring omfattningen av FRAs trafikdatalagring samt vilka myndigheter som kan beställa information från FRA. Tidigare har det varit ett hemligt regeringsbeslut som angett vilka myndigheter som kan beställa från FRA. Med regeringens förslag blir det bara regeringskansliet och försvarsmakten. När de rödgröna nu vill utöka denna krets så ska det vara offentlig vilka myndigheter som berörs av detta. På en fråga från mig har Ingvar Åkesson angett att det skulle inte skada FRAs verksamhet. Sådan offentlighet skulle minska oron för att informationen används för felaktiga ändamål.
För att öka graden av översikt kan regelverket för FRAs signalspaning möjligtvis integreras med det nya regelverk för underrättelseinhämtning som föreslås av polismetodutredningen, men det är en ganska teknisk fråga som förmodligen bara intresserar en snäv krets av jurister.
3.2 Vem ska övervaka övervakarna? Med hänsyn till att FRA fortsatt kommer att inhämta och lagra väldigt stora mängder information, alldeles oavsett att en domstol ersätter signalspaningsnämnden, så blir effektiv och oberoende efterhandskontroll avgörande för allmänhetens förtroende att eventuellt missbruk beivras. Ramarna för efterhandskontroll finns i det antagna regelverket, det återstår att se om det även blir effektivt och oberoende i verkligheten. Svaret på den frågan beror på vilka personer som utför efterhandskontrollen samt vilka befogenheter och resurser de har.
Uppdatering DN rapporterar att positionerna är låsta i försvarsutskottet och det har inte varit någon diskussion i sak. Läs även intervjun med Wilhelm Agrell.
Påminnelse om att Liberala klubben arrangerar en aktivitet med den roliga, men annorlunda titeln: Integritet – till vilket pris? Läs mer nedan.
Du behöver inte vara medlem i folkpartiet för att komma. Jag kan själv inte komma dit för att lyssna, är i Köpenhamn för att tala på en konferens. Det verkar som Per Altenberg ska dit.
Integritet – till vilket pris? Hur mycket vill vi offra vad gäller personlig säkerhet, upphovsrätt,vardagskrångel med mera för att värna integriteten?
Politiker, forskare och företagare diskuterar integritet ur sina respektiveperspektiv
Mackor mm finns till försäljning för den hungrige fr.o.m 18.00
Talare i panelen är: Camilla Lindberg, riksdagsledamot för Folkpartiet Sara Belfrage, forskare i filosofi på KTH, undervisar bland annat i integritetsfrågor Pär Ström, Integritetsombudsman från tankesmedjan Den nya välfärden Robert Rydell, National Biometric Association
Är just nu på en konferens i Köpenhamn om personlig integritet, informations-och kommunikationsteknologi. Arrangörer är Danskt Näringsliv, tyska och franska ambassaderna i Danmark. Imorgon ska jag tala under rubriken "Surveillance of communication by the National Defence Radio Establishment (FRA)". Danskarna är oroade över den svenska lagstiftningen, men som framgår av detta inlägg borde de även granska vad deras egna myndigheter sysslar med.
Vid mitt konferensbord hamnade medarbetare från den danska datainspektionen. När vi kom in på mitt ämne frågade jag om den danska datainspektionen uppmärksammat 17 § forsvarsloven. Den anger följande.
§ 17. Under krig eller andre ekstraordinære forhold kan forsvarsministeren1) uden retskendelse træffe foranstaltninger som omhandlet i grundlovens § 72 over for telefonsamtaler, postforsendelser og anden kommunikation
Lagen ger den danska försvarsministern rätt att utan ytterligare lagstiftning eller domstolsbeslut (retskendelse) ge tillstånd för att avlyssna kommunikation. Datainspektionen verkar inte ha uppmärksammat detta lagrum. Danska parlamentsledamöter har begärt svar från regeringen om 17 § forsvarsloven utnyttjas. Se följande utdrag.
Spørgsmål nr. 32: Mener ministeren, at Danmark i øjeblikket er i krig, og at denne situation kan begrunde anvendelse af § 17 i forsvarsloven til evt. aflytninger uden retskendelse?
Svar: Begrebet krig anvendes typisk ikke i den folkeretlige terminologi, som Danmark og de fleste øvrige lande anvender om nutidens militære operationer. I stedet tales om, hvorvidt staten deltager eller er part i en væbnet konflikt, herunder om konflikten er international eller ikke-international. Den nærmere vurdering heraf afhænger af en række konkrete forhold.
Det er regeringens opfattelse, at Danmark i Afghanistan deltager i en ikke-international væbnet konflikt, som defineret i Artikel 1 i Tillægsprotokol II af 18. juni 1977 til Genève-konventionerne af 12. august 1949 vedrørende beskyttelsen af ofre i ikke-internationale væbnede konflikter. I konflikten deltager på den ene side den legitime afghanske regering og dens internationale allierede, herunder Danmark, og på den anden side en eller flere fjendtlige organiserede væbnede grupper.
Jeg finder ikke, at der inden for rammerne af en besvarelse af spørgsmål stillet af Folketingets Forsvarsudvalg kan gives oplysninger om anvendelsen af forsvarslovens § 17, herunder i den konkrete situation.
Oplysninger af den omhandlede karakter giver regeringen, såfremt det måtte være aktuelt, alene til Folketingets Udvalg vedrørende Efterretningstjenesterne, der af et meget bredt flertal i Folketinget er nedsat ved lov nr. 378 af 6. juli 1988. Udvalget orienteres blandt andet af regeringen om omstændigheder af sikkerhedsmæssig karakter eller vedrørende udenrigspolitiske spørgsmål, som er af betydning for efterretningstjenesternes virksomhed.
Den danska försvarsministern vill alltså inte svara om 17 § forsvarsloven utnyttjas. Utför danska myndigheter avlyssning/övervakning motsvarande FRAs signalspaning? Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) och Statsministeriet skriver på sina respektive hemsidor att FE håller på med "elektronisk efterretningsvirksomhed".
PÅ FEs hemsida står följande.
Foretager FE elektronisk efterretningsvirksomhed? Ja. FE's opgave er at indsamle, bearbejde og formidle informationer om forhold i udlandet af betydning for Danmarks sikkerhed, herunder for danske militære enheder og andre, som er udsendt til løsning af internationale opgaver.
FE's efterretningsmæssige virksomhed er derfor rettet mod forhold i udlandet og omfatter transnationale forhold (især terror og spredning af masseødelæggelsesvåben) samt militære, politiske, økonomiske og teknisk-videnskabelige informationer af betydning for danske sikkerhedsinteresser.
Der anvendes flere forskellige metoder til at indhente disse informationer. Elektronisk efterretningsindhentning er en af disse metoder. FE har siden slutningen af 1940'erne haft kapacitet til at udføre elektronisk efterretningsvirksomhed, herunder aflytning af kommunikation. Denne kapacitet bliver løbende opdateret i takt med den teknologiske udvikling.Virksomheden er alene rettet mod forhold i udlandet.
Se även vad Ole Stig Andersen, chef för Politiets Efterretningstjeneste, PET, från 1975 till 1984 säger i Jyllandsposten.
Efter att jag diskuterat saken med medarbetarna från den danska datainspektionen hittade jag följande analys från CEPOS (verkar motsvara TIMBRO). CEPOS har skrivit en analys publicerad den 30 januari 2009 där de kommer fram till att "Forsvarslovens § 17 er i strid med den Europæiske Menneskerettighedskonvention".
När jag därefter läser programmet ser jag att Jacob Mchangama från CEPOS ska tala på konferensen om "Mutation of Privacy". Ser fram emot att senare under konferensen tala med Jacob om forsvarslovens § 17.
Forskaren Nathan Eagle med bakgrund från MIT har genomfört en studie där hans forskarlag först studerat telefonanvändande för att fastställa vänskapsband och fysiskt rörelsemönster som i sin tur användes för att förutspå socialt beteende i form av karriärtillfredsställelse. Detta jämfördes med en vanlig enkät där de studerade objekten (människor) svarat på frågor om sina vänner och arbete. Studiens resultat var bl.a. att telefonanvändande med 95 % tillförlitlighet kan användas för att fastställa vem som är vän med vem. Läs ur studiens abstract, kommenterat av Research Digest blog och Bruce Schneier.
Data collected from mobile phones have the potential to provide insight into the relational dynamics of individuals. This paper compares observational data from mobile phones with standard self-report survey data. We find that the information from these two data sources is overlapping but distinct. For example, self-reports of physical proximity deviate from mobile phone records depending on the recency and salience of the interactions. We also demonstrate that it is possible to accurately infer 95% of friendships based on the observational data alone, where friend dyads demonstrate distinctive temporal and spatial patterns in their physical proximity and calling patterns. These behavioral patterns, in turn, allow the prediction of individual-level outcomes such as job satisfaction.
Med denna studie är det lätt att inse såväl möjligheter som risker med trafikdatalagring.
Bilden ovan passar väl i detta sammanhang och grundar sig på artikeln "The Strength of the Weak Ties” skriven av sociologen Mark Granovetter, 1973.
Kanada framhålls ibland som ett exempel på där signalspaning är reglerat på ett bra sätt. Fick ett meddelande från en person som följer debatten där. Nedan finns ett avsnitt ur ett senatsförhör med John Adams, chef för CSE, den kanadensiska motsvarigheten till FRA. Det finns hur mycket intressant som helst i senatsförhöret.
Med anledning av Olof Bs senaste inlägg där han förklarar skillnaden mellan ett meddelandes innehåll respektive "kuvertinformation" vill jag lyfta fram ett avsnitt ur senatsförhöret.
Senator Banks: Would you like to see changes made that would allow you to expand? ... Mr. Adams: Yes. I will give you an example about one of the concerns expressed to us, which involves the whole business of intercept. What is your interpretation of intercept, if I were to ask? If you asked me, it would be if I heard someone talking to someone else or if I read someone's writing.
An intercept would not be to look on the outside of the envelope. That is not an intercept to me. Unfortunately, that is not everyone's interpretation of intercept, so the suggestion is that we should define that in the legislation.
Senator Banks: Should the legislation say it is okay for you to look on the outside of the envelope?
Mr. Adams: I will not get into that. It is an example of why the legislation is not perfect.
Intercept is defined in another piece of legislation, and that is where people would probably look if they were searching for a definition of intercept. They are saying that could be troublesome for us, so we had better define it in our act to avoid that problem. That sort of thing has not come up as an issue, but it could.
Jag tycker det är ganska uppenbart att CSE samlar in "kuvertinformation" och nu vill de få en lagändring som tydligt säger att det är tillåtet. Jämför gärna med SVT Rapports avslöjande den 16 juni 2008 om FRAs omfattande insamling och lagring av "kuvertinformation", i reportaget benämnt som trafikdata. Det vore bra om riksdagen diskuterade denna aspekt av FRAs verksamhet när lagstiftningen nu för tredje gången på lika många år ska bli föremål för riksdagens prövning.
I senaste numret av juridicums nyhetsbrev finns en intressant intervju med professor Said Mahmoudi om situationen i Iran. Said Mahmoudi är professor i internationell rätt och dekanus vid juridiska fakulteten, Stockholms Universitet.
Samtidigt rapporterar SvD att hundratusentals demonstranter marscherade genom Teherans gator på fredagen i protest mot Irans regim.
DN.se har intervjuat jur. kand. Anders Lagervall, undertecknad och chefsjuristen Clarence Crafoord på Centrum för Rättvisa. Anders Lagervall sammanfattar problemet väl på följande sätt.
FRA-lagen befinner sig farligt nära, eller rent av på fel sida av gränsen när det gäller konventionens artikel om rätt till skydd av medborgarnas privatliv och korrespondens. Särskilt kritisk är han till oklarheterna kring FRA:s hantering av trafikdata.
- Jag skulle önska betydligt mer tydlighet på den här punkten, så som det ser ut är det tveksamt om vi lever upp till Europakonventionens krav.
Med trafikdata menas exempelvis uppgifter om vem du ringt eller mejlat, när du gjorde det, var du befann dig, vilka sajter du besökt.
DNs artikel innehåller redan länkar, bl.a. till två texter där Anders Lagervall och undertecknad var för sig går igenom regelverket. Jag skulle bara vilja peka på ytterligare två länkar, nämlingen SVT Rapports avslöjande om FRAs trafikdatalagring den 16 juni 2008 samt en wikipediaartikel där jag sammanfattat relevant information (med källhänvisningar och länkar).
Det vore önskvärt att politikerna åtminstone vid ett tillfälle grundligt diskuterar denna aspekt av FRAs verksamhet, annars kommer jag få intrycket att politikerna inte vet vad de håller på med. Ett lämpligt tillfälle skulle kunna vara idag kl. 13.00 vid försvarsutskottets behandling av regeringens förslag "Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning". Därefter kan utskottet i sitt betänkande offentligt redovisa sina överväganden angående FRAs trafikdatalagring.
Jag var lite optimistisk och trodde jag kunde kombinera deltagande Stockholm Halvmarathon med att tala på FNF 2009 för att därefter fira min svärfars födelsedag. Har därför meddelat arrangörerna för FNF förhinder, ber även här om ursäkt för det sena beskedet.
Förra året gjorde jag en annan prioritering, ställde in deltagande i Stockholm Halvmarathon för att åka till ett av folkpartiets länsförbund för att diskutera FRA och stödja den lokala riksdagsledamoten. Det kändes viktigt när frågan i september 2008 stod och vägde i folkpartiet för att i slutet på månaden avgöras. Ska vara bättre på att ge tidigt besked nästa gång.
DN berättar att internationella brottmålsdomstolens (ICC) chefsåklagare Luis Moreno-Ocampo på onsdagen förklarat att tribunalen närmare ska granska anmälningar om krigsbrott och brott mot mänskligheten begångna i Afghanistan.
Även om jag i andra sammanhang varit kritisk mot chefsåklagaren tycker jag detta är ett överraskande, men likväl modigt steg. Afghanistan har ratificerat Romstadgan vilket innebär att inte bara afghanska medborgare, däribland talibaner, kan bli föremål för utredning och åtal. Det kan även handla om deltagare från ISAF-styrkor som finns på afghansk territorium, t.ex. tyskar, amerikaner och svenskar. Det framgår av artikel 12(2)(a) i Romstadgan. Det vore första gången ICCs åklagare utövar sin rätt att på eget initiativ starta en förundersökning (artiklarna 13(c) och 15). Tidigare förundersökningar har initierats av de stater på vars territorium brotten begåtts (Uganda, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken) eller av FNs säkerhetsråd (Darfur i Sudan). Förundersökningen beträffande Afghanistan visar på en mer proaktiv åtalsstrategi från åklagaren vilket många kommentatorer efterfrågat. Det blir även den första förundersökningen som inte rör afrikanska länder.
Eventuell utredning beträffande ISAF-styrkor kan komma att handla om tyngre anfall, oavsiktliga förluster i militära operationer och tortyr. Nu finns det inget som tyder på att svenskar varit inblandade i något som kan komma i närheten av de brott som ICC prövar. Det visar på betydelsen av att svenska soldater får en grundlig träning i humanitär rätt (krigets lagar). Det visar även på betydelsen av eventuella brott utreds av de truppsändande länderna, t.ex. som USA gjorde beträffande mord på en irakisk familj och våldtäkt av en fjortonårig flicka begånget av amerikanska soldater. Männen dömdes till långa livsstidsstraff av amerikanska domstolar.* I en sådan situation gäller principen om komplementaritet vilket innebär att ICC inte har behörighet att utreda mål när saken redan på ett seriöst sätt utretts och lagförts på nationell nivå, artikel 17(a). Med andra ord, när stater upprätthåller disciplin och på egen hand lagför misstänkta brottslingar så har de inget att frukta från ICC.
Eventuella utredningar mot talibanerna handlar förmodligen om avsiktliga attacker mot civilbefolkning och civila objekt, t.ex. skolor. Jag har inte fått intrycket av att talibanerna utreder och lagför sådana gärningar när de utförs av deras egna styrkor. Svårigheten för ICC handlar i dessa fall snarare om att få tag på gärningsmännen och deras ledare.
Förutom att det finns ett allmänintresse av att dessa saker utreds och lagförs så är denna utveckling naturligtvis väldigt intressant ur en rättslig synvinkel. I anslutning till detta vill jag uttrycka mitt stöd för att svenska trupper befinner sig i Afghanistan och att de civila biståndsinsatserna till landet fortsätter.
Fotnot * Exemplet från Irak haltar något eftersom varken Irak eller USA ratificerat Romstadgan till skillnad från Afghanistan. Kunde inte finna något bättre exempel, men det visar på hur komplementaritetsprincipen fungerar när övriga processförutsättningar är uppfyllda.
HAX skriver att på onsdag börjar riksdagens utskottsarbete med FRA-frågan. Eftersom samtliga borgerliga riksdagsledamöter den 25 september 2008 godkände regeringens förslag är utrymmet för ytterligare ändringar i lagtexten obefintlig. Det utesluter dock inte att utestående, obesvarade frågor kan diskuteras och klargöras.
Jag tänker framförallt på FRAs mycket omfattande registrering och lagring av uppgifter om vem vi ringer och e-postar. Det sker med bred håv och omfattar även kommunikation till och från vanliga svenskar. Ingen av de 15 ändringarna kommer att göra att denna verksamhet upphör. När nu riksdagen ska hantera frågan igen ser jag det som ett minimikrav att riksdagen åtminstone diskuterat denna aspekt av FRAs verksamhet. SVTs avslöjande om detta kom två dagar före lagstiftningen antogs och det hann inte bli någon debatt om saken. T.o.m. statminister Reinfeldt svävade på frågan om han känner till denna verksamhet. Varför har inte SVT Rapports uppgifter blivit föremål för en utredning som klargör saken före riksdagen på nytt får frågan på sitt bord? Om ingen från riksdagsmajoriteten eller oppositionen på allvar tar upp saken vid kommande riksdagsbehandling, kommer jag ha allvarliga tvivel om riksdagen har vilja, förmåga att utöva effektiv styrning och kontroll över FRAs verksamhet. Om riksdagen däremot visar sådan vilja och förmåga så skulle jag betydligt lättare kunna stödja FRAs verksamhet.
Som en anekdot kan nämnas att när motsvarandeverksamhetdiskuterades 2004 i de inre kretsarna av Bushadministrationen hotade justitieministern, biträdande justitieminister och FBI-chefen att avgå om verksamheten inte upphörde. FBI-chefens avgångsbegäran var redan skriven.
I betänkandet Socialtjänsten – Integritet – Effektivitet (SOU 2009:32) lägger Socialtjänstdatautredningen fram ett antal förslag till åtgärder som syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra socialtjänsten i sig och socialtjänstens samverkan med hälso- och sjukvården. Datainspektionen säger i sitt yttrande nej till förslaget om utökad kartläggning inom socialtjänst och sjukvård.
Datainspektionen skriver att de förändringar som Socialtjänstdatautredningen föreslår innebär att utlämnandet av personuppgifter från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ökar i betydande omfattning. Därvid syftar de största nyheterna i förslaget inte till att förbättra insatserna för den enskilde direkt, utan endast indirekt genom att verksamheterna förutsätts kunna förbättras genom ett omfattande utbyte av uppgifter om klienter och patienter i verksamheterna.
Enligt Datainspektionens mening innebär detta "ett paradigmskifte där man, utan till synes närmare överväganden i fråga om proportionalitet, lämnar den försiktighet och det integritetsskyddsperspektiv som hittills präglat lagstiftningen inom socialtjänsten och sjukvården."
På lördag anordnas runt om i världen en aktionsdag för demokrati, integritet, mänskliga fri- och rättigheter, press- och yttrandefrihet samt religionsfrihet.
Freedom Not Fear i Sverige håller sitt möte på lördag, den 12 september, kl 17 på Sergels Torg. Läs mer här!
I måndags (7 september 2009) dömdes tre män i Storbritannien för att de planerat att bomba flygplan på transatlantiska flygningar. De hade tänkt använda flytande sprängämnen men blev gripna 2006. Det var pågrund av detta avslöjande som man numera inte får flyga hur som helst med flytande ämnen i läskflaskor och dylikt. I den första rättegången, avslutad den 8 november 2008, fann juryn att de åtalade var skyldiga till anstiftan av mord men juryn kunde inte avgöra om åtalet beträffande planerade attacker mot flygplan var styrkt. Därför tillsattes en andra juryn för att pröva den senare frågan.
Via Bruce Schneiers blogg hittar jag en artikel från tisdagens Wired där det framgår att NSA 2006 snappade upp e-post som avslöjade planerna som de gav till britterna men NSA vägrade att meddelandena skulle användas i den första rättegången. Nu berättar Wired att NSA ändrade inställning, åklagarna använde meddelanden som bevis i den andra rättegången och BBC har publicerat meddelandena av vilket det framgår att männen använt kodspråk. Meddelandena tillsammans med övrig bevisning bidrog till att nå en fällande dom den 7 september.
Detta är intressant av flera anledningar. Organisationer som NSA och FRA är normalt mycket ovilliga att den information de inhämtar blir offentlig. Nu används det som bevisning och publiceras i media. Är detta ett trendbrott?
Samtidigt kan vi notera att Anders Eriksson i sitt förslag "Signalspaning för polisiära medel" inte bara vill att signalspaning ska kunna användas för att avslöja och förhindra brott. Han föreslår även att det ska kunna användas för att utreda brott och väcker frågan om att information inhämtat genom signalspaning under vissa omständigheter ska kunna användas som bevisning i rättegångar. Förra sommaren var regeringen mycket tydlig med att information inhämtad genom signalspaning inte skulle användas i brottsutredningar. Läs om Erikssons förslag på sidorna 113, 163 och 167.
Till detta bör läggas att resultatet av signalspaningen har presenterats i form av underrättelserapporter som inte har kunnat användas som bevisning i domstol. /.../ Förslag: Möjligheten för Säkerhetspolisen och den öppna polisen att använda underrättelsematerial som bevisning i rättegång bör ses över. /.../ Det finns inte någon möjlighet för mig att inom ramen för detta utredningsuppdrag presentera en lösning på problematiken och därtill är frågan av betydelse även för annan typ av inhämtning än signalspaning. Det är emellertid min uppfattning att en översyn bör genomföras. /.../ Mitt förslag att under vissa förutsättningar kunna använda signalspaning inom ramen för förundersökningar har mötts med tvekan av bl.a. Försvarets radioanstalt.
Undra om det brittiska rättsfallet kan bli ett slagträ i denna debatt? Som en fotnot kan konstateras att när planerna avslöjades 2006 var detflera som pekade på det orealistiska i terroristernas plan som gick ut på att blanda vätskor till sprängmedel på flygplanens toaletter. BBC har senare låtit en bombexpert testa saken.
Uppdatering. Läs Glenn Greenwalds artikel. Där framgår det att meddelandena i ovan nämnda rättsfall inhämtats efter att NSA fått domstolstillstånd, en s.k. "FISA Warrant". Det har alltså inte skett inom det hemliga snabbspår utan domstillstånd som Bushadminstrationen skapade och fått kritik för. En "FISA Warrant" kan vara väldigt svepande och tillåtande så det är svårt att förstå varför Bush valde att gå utanför det ordinarie regelverket.
Universitetet i Oslo står den 12-13 november 2009 värd för den 24:e nordiska konferensen i rättsinformatik på temat "Overvåking i en rettsstat". Programmet hittar du här och anmälan här. Jag talar den 12 november om FRA-lagen och dess förhållande till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Utgångspunkten blir min artikel i Svensk Juristtidning och det blir ungefär samma upplägg som jag ska ha i samband med en konferens i Köpenhamn nästa vecka. På detta tema vill jag rekommendera den examensuppsats som jur kand. Anders Lagervall skrivit, “Privacy and Secret Surveillance from a European Convention Perspective”.
HAX uppmärksammar en artikel i Expressen som berättar att "Ett säkerhetsföretag med kopplingar till FRA och det hemliga elitförbandet SSG misstänks vara infiltrerat av grov organiserad brottslighet och rysk underrättelsetjänst. Rikskriminalen har varnat Musts ledning att försvarshemligheter kan läcka ut till tungt kriminella."
Jag undrar vad säkerhetsföretag som knoppas av från eller har kopplingar till FRA och SSG erbjuder för tjänster. Exporterar man sina tjänster till auktoritära stater? Utövar svenska myndigheter någon kontroll över sådan export?
Uppdatering. Niklas Ekdal skriver på Newsmill om frilansande militärer. Med anledning av diskussionen i kommentatorsfältet har jag talat med Johan Westerholm och kommit fram till att ordet avknoppning var ett olyckligt valt ord. Däremot vidhåller jag att det är ett potentiellt problem när f.d. militärer och personer från andra skyddsklassade tjänster "startar egen låda". Jag förutsätter att för personer som genomgått avancerad militär utbildning eller blivit skyddsklassade finns det begränsningar för vad man efter statlig tjänst får göra. Frågan är om detta behöver skärpas och hur efterlevnaden kontrolleras. Som Niklas Ekdal skriver borde detta vara en prioriterad fråga för SÄPO och Försvarsmakten.
På min fråga vad det är för tjänster som det i Expressen aktuella företaget erbjuder har jag nu uppfattat att det framförallt handlar om personskydd (livvakttjänster). Jag har ingen principiell invändning mot sådan verksamhet så länge som det sker enligt gällande regelverk och med vederbörlig tillsyn.
Regeringen satsar ytterligare fyra miljarder kronor på bättre brottsbekämpning. Erfarenheten visar att det lätt blir flaskhalsar om endast en del av rättsväsendet, t.ex. polisen, får mer pengar. Därför blir jag glad att ökade resurser också ges till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och kriminalvården. Det är bra, någon har tänkt till.
Myndigheten för Samshällsberedskap (MSB) ordnar den 30 september till den 2 oktober en konferens i Stockholm om teknik- och säkerhetsforskning i Europa och USA. Verkar intressant.
Mårten Schultz berättar att domstolsverkets censor har spärrat hans, Jakob Heidbrinks och Johan Hirschfeldts bloggar. Min blogg klarade sig. Jag tycker att domstolsverket borde ha gjort tvärtom, censurerat min blogg och gjort reklam på sitt intranät för de tre ovan nämnda bloggarna. De skriver ju om juridik som behandlas i svenska domstolar medan jag skriver mer om folkrätt och hur man rättsligt kan reglera underrättelseverksamhet. Det senare är nog mindre relevant för våra domstolar. Det är oklart om Thomas Bodströms blogg slunkit igenom.
Uppdatering. Nu har Mårten Schultz skrivit ett nytt inlägg att ovan nämnda bloggar åter är tillgängliga för domstolsverkets personal.
Liberala klubben arrangerar en aktivitet med den roliga, men annorlunda titeln: Integritet – till vilket pris? Läs mer nedan.
Du behöver inte vara medlem i folkpartiet för att komma. Jag kan själv inte komma dit för att lyssna, är i Köpenhamn för att tala på en konferens.
Integritet – till vilket pris? Hur mycket vill vi offra vad gäller personlig säkerhet, upphovsrätt, vardagskrångel med mera för att värna integriteten?
Politiker, forskare och företagare diskuterar integritet ur sina respektive perspektiv
Mackor mm finns till försäljning för den hungrige fr.o.m 18.00
Talare i panelen är: Camilla Lindberg, riksdagsledamot för Folkpartiet Sara Belfrage, forskare i filosofi på KTH, undervisar bland annat i integritetsfrågor Pär Ström, Integritetsombudsman från tankesmedjan Den nya välfärden Robert Rydell, Logica samt medlem i National Biometric Association (ej definitivt än)
SvD skriver att kristdemokraterna vill bygga ut vårdnadsbidraget. Mina skattepengar får gärna användas till finansiera förskolor så att människor kan kombinera karriär med familj, men jag säger nej till att betala skatt så att människor kan vara hemma med sina barn. Vi har redan generösa villkor med barnbidrag och betald föräldraledighet. Att därutöver ge vårdnadsbidrag rimmar illa med alliansens tal om att arbete ska löna sig. Om någon vill vara hemma med sin barn så går det naturligtvis bra, men det får vara på egen bekostnad.
Vårdnadsbidraget är frivilligt i så måtto att det är kommunpolitikerna som bestämmer om det ska finnas och med vilket belopp som det ska utgå. Inför att folkpartiet Stockholm ska fastslå sin valplattform kommer jag arbeta för att skattepengarna i Stockholm i så låg utsträckning som möjligt ska användas till vårdnadsbidrag, helst inte alls.
Martin Lederman of Georgetown Law and Orin Kerr of George Washington University Law discusses amendments on the FISA law in this video.
Orin Kerr is a leading scholar on Fourth Amendment jurisprudence in electronic communications and surveillance. Orin Kerr has argued that the NSA surveillance program acting without court warrants probably was constituational but in violation with FISA. In a European context it is difficult to understand how a law on surveillance can be in violation with a law, but still constitutional. Article 8 of the European Convention on Human Rights requires, inter alia, that restrictions in privacy have to be in accordance with law. The 4th amendment has a different standard, in Katz v. United States, 389 U.S. 347 (1967), the Supreme Court ruled that the amendment covered a person's "reasonable expectation of privacy".
Martin Lederman argues that the american legislation is obscure, and makes the joke that only 40-50 persons in the U.S. understands the legislation and at least 99 % of them work for the executive branch of Government. Reminds me of the situation in Sweden. Martin Lederman makes the assumption at 44.50 that the NSA computers records and retains the content of all conversations, which in my view, is a wrong assumption of how signal intelligence actually works.
Since the discussion was recorded, Martin Lederman left Georgetown Law and is working in the Obama administration.
Via Oscar Fredriksson hittade jag ett yttrande om Stockholmsprogrammet av Peter Hustinx, Europeiska datatillsynsmannen. Hustinx målar upp sin bild av utvecklingen.
The society is moving towards what is often called a 'surveillance society' in which every transaction and almost every move of the citizens is likely to create a digital record. ... This leads to an increasingly connected world in which public security organisations may have access to vast amounts of potentially useful information, which can directly affect the life of the persons concerned.
Utbyte av information mellan stater beskrivs som ofrånkomligt.
A better exchange of information is an essential policy goal for the European Union, in the Area of freedom, security and justice. Paragraph 4.1.2 of the Communication emphasises that security in the European Union depends on effective mechanisms for exchanging information between national authorities and other European players. This emphasis on information exchange is logical, in the absence of a European police force, a European criminal justice system and a European border control.
Saknar Hustinx kritik? Jag tycker han drar en lans för en viktig princip, "push" istället för "pull".
According to the EDPS the use for law enforcement of personal data collected for commercial purposes should only be allowed under strict conditions, such as: • Data are only used for specifically defined purposes such as the fight against terrorism or serious crime, to be determined on a case by case basis. • Data are transferred through a 'push' rather than a 'pull' system. • Requests for data should be proportionate, narrowly targeted and in principle based on suspicions on specific persons. • Routine searches, data mining and profiling should be avoided. • All use of the data for law enforcement purposes should be logged in order to allow effective control on the use, by the data subject exercising his rights, by data protection authorities and by the judiciary.
Under the 'push'-system the data controller sends the data on request ('pushes') to the law enforcement agency. Under the 'pull'-system the law enforcement agency has access to the database of the controller and extracts ('pulls') information from this data base.
Insamling och utbyte av information inom EU sker redan. Då kan det vara en idé att anamma datatillsynsmannens förslag.
Jag har under sommaren läst James Bamfords senaste bok "The Shadow Factory: The Ultra-Secret NSA from 9/11 to the Eavesdropping on America", publicerad 2008. Han berättar bl.a. hur NSA genom signalspaning avlyssnade och övervakade Bin-Ladens operativa högkvarter i Sanaa, Yemen.
NSA fick redan 1999 information om att två av de personer som skulle delta i attentanten två år senare var på väg till USA. Informationen överfördes inte till FBIs högkvarter trots att FBI hade två sambandspersoner hos NSA/CIA. I USA lyckades NSA även snappa upp kommunikation när en av attentatsmännen kontaktade högkvarteret i Sanaa, eftersom han hade sin fru där. NSA vidareförmedlade inte informationen till CIA eller FBI, som till skillnade från NSA har resurser och befogenhet att gripa personer i USA. Attentatsmännen flyttade och bosatte sig under sommaren 2001 i Laurel, samma småstad där NSA har sitt högkvarter. De amerikanska myndigheterna tappade bort dem eftersom nästa attack skulle ske i Sydostasien, inte USA. Allt är dokumenterat med referenser till officiella rapporter och intervjuer med myndighetsföreträdare, bl.a. FBIs sambandspersoner hos NSA/CIA. Lyssna på Bamford om du inte orkar läsa boken.
Efter den 11 september stod CIA och FBI i fokus för den officiella granskningen varför terroristerna inte hade upptäckts och angreppen förhindrats. NSAs roll fick inte mycket uppmärksamhet. James Bamford har lyft fram det senare vilket gör att man bättre kan förstå möjligheterna och begränsningarna med signalspaning.
Se även del 2 nedan där Bamford berättar hur NSA efter den 11/9 gav efter för trycket från Bushregimen och började avlyssna, övervaka kommunikation till, från och i USA. Det gjordes utan domstolstillstånd trots att den amerikanska motsvarigheten till FRA-lagen kräver det och trots att det fanns ett kontrollorgan, motsvarande Försvarets Underrättelsenämnd.
Newsweek skrev 2008 en artikel som berättar hur justitieministern Ashcroft, hans ställföreträdare Comey och FBI-chefen Mueller blev överkörda av Bush beträffande NSAs avlyssning och övervakning. Ashroft, Comey hotade med att avgå och FBI-chefen Mueller hade t.o.m. skrivit sin avskedsansökan vilket även framgår av en officiell rapport publicerad den 10 juli 2009. Det är en ganska morbid historia eftersom allt utspelade sig på ett sjukhus där Ashcroft var inlagd för intensivvård, halvt nedsövd, men det är en välbekant historia i USA. Även Bamford skriver om den i sin bok. De nya uppgifterna i Newsweeks artikel är orsaken till varför Ashcroft, Comey och Mueller var negativa till NSAs övervakningsprogram. Det handlade om NSAs databas där vanliga privatpersoners kommunikation registrerades och uppgifterna lagrades vilket påminner om FRAs trafikdatabas. Nu är inte Bamford mot NSA eller signalspaning. Han bara tycker att NSA ska följa amerikansk lagstiftning och att hemlighetsmakeriet är för omfattande. Programmet är gjort av Democracy Now, ett utmärkt TV-program som ibland sänds på Öppna Kanalen.
Forum för levande historia har gjort en träffsäker reklamfilm om sin utställning "Middag med Pol Pot". SvDs ledarredaktion är entusiastisk och Jonas Morian ser inte utställningen som politisk opinionsbildning medan skrattet fastnar i halsen för Mattias Svensson. Själv tycker jag att Levande Historia gör ett fantastiskt arbete, besökte i somras deras utställning "Holocaust by Bullets". Rent principiellt håller jag med Mattias Svensson, skulle gärna se att verksamheten bedrevs i en annan form än av en statlig myndighet. Varför inte ett fristående museum? Jag skulle gärna lösa inträdesavgift när jag går på "Middag med Pol Pot".
Inför hotet att omvandlas till renodlad fotbollsarena skriver Madeleine Sjöstedt (fp) m.fl. på Newsmill att stadion förblir en friidrottsarena. Som glad amatörlöpare nyttjar jag stadion för träning året runt. En gång per år får jag också uppleva känslan av att springa på upploppet av Stockholm marathon, det är oslagbart. Därför är jag glad att Stadions nuvarande funktion och löparbanorna blir kvar. Som ordförande för fp Östermalm är det naturligtvis välkommet att Djurgården kan få en egen arena i stadsdelen.
SvD skriver att samtliga passagerare som reser med SJ ska uppge sitt namn, biljetterna ska göras personliga. I SvDs artikel finns en lista från SJ med undantag, men där finns inte biljetter betalda kontant på stationen med. Ska sådana biljetter också märkas upp med namn och registreras, kan man inte åka inrikes utan att visa ID-kort, har alla spärrar släppt?
