tisdag, december 05, 2000

Artikel i BLT: Europa måste återförenas

Blekinge Läns Tidning, Tisdag 5 december 2000

Europa måste återförenas
Sverige blir EU:s ordförandeland vid årsskiftet. Under ett halvår ansvarar den svenska regeringen för EU:s dagordning, vilket är av central betydelse för samarbetets utveckling. De tre områden som Sverige kommer att prioritera är utvidgningen, miljö och sysselsättning. Ur liberal synvinkel vill vi framförallt lyfta fram utvidgningen, som bättre skulle kunna beskrivas som återföreningen av Europa. Vi kräver att de gamla medlemsländerna anger 2003 som tidpunkt för att de första länderna i Öst- och Centraleuropa ska kunna antas som nya medlemmar i den europeiska unionen.

Det folkliga stödet för en östutvidgning varierar inom EU:s medlemsländer, men är särskilt starkt i Sverige. Gamla band till Baltikum gör att vi har ett ansvar för att stödja balternas strävan efter stabilitet, demokrati och ekonomisk utveckling. Polen, ett grannland till Sverige med 40 miljoner invånare spelar en central roll för utvecklingen i den norra regionen av Europa och relationerna österut mot Ryssland.

BLT:s intressanta artikelserie har visat våra nära gamla och nya band och hur Östersjön förenar.

Beslut denna vecka?
När muren föll 1989 och land efter land i Öst- och Centraleuropa befriades från den kommunistiska diktaturen kom löften om en snabb utvidgning av EU från västeuropeiska ledare. Först angavs att detta skulle ske inom fem år, som sedan förlängdes med ytterligare fem år. Elva år senare är det fortfarande oklart när Europas återförening ska ske.
Det finns flera hot mot återföreningen, de flesta är skapade inom EU. För det första måste EU:s ledare enas kring hur unionen ska ta emot de nya länderna och vilka förändringar som krävs inom unionen. Under mötet i Nice denna vecka måste det avgöras hur beslut ska fattas.

EU slår ut jordbruk
Ett EU med 20, 25 eller 30 medlemmar kan inte fatta beslut på samma sätt som de sex ursprungliga medlemsländerna gjorde på 50-talet. Inom de områden där EU ska fatta beslut måste vetorätten begränsas, annars kommer samarbetet att paralyseras. Jordbrukspolitiken måste reformeras, halva EU:s budget går till jordbrukssektorn, ändå dyker livsmedelskandaler som galna ko-sjukan regelbundet upp. Med bidrag, kvoter och tullar slår EU ut jordbruket i ansökarländer och länder utanför Europa. Detta är inget mindre än en kommandoekonomi, det vill säga motsatsen till den liberalism som EU i övrigt i mångt präglas av.
Under slutet av november reste vi runt i Polen för att diskutera relationerna mellan EU och Polen, vilka förväntningar människor har inför framtiden. Vi träffade framförallt skolelever och universitetsstudenter, men även lokalpolitiker och parlamentariker. Det var tydligt att det fanns en kraftig folklig önskan att Polen måste bli medlem i EU så snart som möjligt. Men det fanns även kritik. Det största missnöjet var framförallt mot de svikna löftena och den utdragna processen. Oron för vad som skedde inom jordbruket och vad som skulle hända efter ett EU-inträde var påtaglig.

Start år 2003
Därför kräver vi att ett datum fastslås för EU-inträdet, 2003. Jordbruket har en dominerande roll i det polska samhället, närmare en fjärdedel av befolkningen är beroende av den för sin försörjning.
Om EU skulle ha kvar samma jordbruksstöd som i dag skulle EU på sikt få svårigheter att klara budgetmålen.
Dessutom måste det polska jordbruket moderniseras och ställas om, vilket alltså också måste ske med EU:s nuvarande subventionspolitik.
I takt med att den polska ekonomin moderniseras kommer färre att behöva jordbruket som sin inkomst men fram till dess krävs det övergångslösningar från EU:s sida, både när det gäller bidrag och krav på jordbruket i ansökarländerna.

Bra prognos
Ett annat problem är energipolitiken. Kolberoendet måste minskas. Därtill behöver en rad förbättringar göras på kolkraftverken för att radikalt minska utsläppen. Nog är det paradoxalt att Sverige nu importerar smutsig kolenergi för att kunna avveckla Barsebäck!
EU-kommissionen utarbetar regelbundet rapporter för de olika ansökarländerna.

Den senaste presenterades nyligen. För Polen ser det riktigt bra ut med framförallt utmaningar inom miljöområdet och jordbruket. EU-kommissionen har fastslagit en tidplan för de första ländernas EU-inträde, men något slutgiltigt datum är ej fastslaget, något som vi beklagar.
Sverige kan skynda på processen genom att under sin ordförandeperiod öppna reella förhandlingar om jordbruket och miljöpolitiken. Alternativet är att människornas förväntningar och tilltro till europatanken rivs ner, i de gamla medlemsländerna och i ansökarländerna. Europas politiker får inte svika. Rädslan i till exempel Tyskland och Österrike för stor arbetskraftsinvandring, när Polen blir medlemmar, är betydligt överdriven.

Överhettning i Warszawa
I dag är Warszawa en överhettad region, som har svårt att få arbetskraft.
Om man har svårt att flytta till den egna huvudstaden med samma språk och samma kultur, varför skulle man då välja att flytta ännu längre bort till ett annat land? Denna undran framförde Warszawas borgmästare till oss, samtidigt som han berättade att lönen i den polska huvudstaden är fem gånger högre än i de angränsande delarna av landet.

Lägg därtill att inom några decennier står EU:s nuvarande medlemsländer inför stora problem med brister inom arbetskraften. Så varför dessa olyckskorpar?
Har de andra motiv, månne?

Moment 22
Vi får inte hamna i det som förre danske utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen brukar kalla ansökarländernas Moment 22.
För att bli medlem i EU ställs hårda krav. Kraven är så stränga att ansökarländerna för att uppfylla kraven behöver tillgång till EU:s inre marknad med de möjligheter detta ger för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa bättre sociala villkor för befolkningen och satsa på utbyggnad av infrastrukturen i bred mening. Det vill säga; för att klara kraven behöver man vara medlem. Men för att bli medlem måste man ha klarat kraven - Moment 22!
Det är vår uppfattning att det är nödvändigt att EU utvidgas snabbt med övergångslösningar för enskilda länder.

Detta är en moralisk skyldighet för EU; att säkra freden, friheten och demokratin i Europa. Men det ger också hela Europa nya möjligheter inför framtiden; bättre ekonomiska villkor, en större marknad och tryggare social utveckling.

Olle Schmidt
EU-parlamentariker
Folkpartiet liberalerna

Mark Klamberg
vice förbundsordförande
Liberala Ungdomsförbundet