Får Encrochat användas som bevis?

 Jag har medverkat i TV4 Nyhetsmorgon 25 maj 2021 om "Får Encrochat användas som bevis?"

Krönika i UNT

Jag har skrivit krönika i UNT på temat datalagring: "Sverige måste övertyga EU-domstolen", 3 november 2017.

Datalagring och effektivitet

Jag har efterlyst att datalagringens effektivitet utvärderas-jag tror själv att datalagring är effektivt och nödvändigt men saken bör likväl prövas empiriskt.

I SOU 2017:75 ägnas kapitel 7 åt denna fråga. Inledningsvis finns en hänvisning till EU-kommissionens utvärdering från 2011. När denna utvärdering presenterades ansåg jag att den endast innehöll anekdotiska exempel (se avsnitt 5.4 i utvärderingen och min kommentar från 2011) och ingen systematisk utvärdering, jag håller fast vid den uppfattningen. Även SOU 20175:75 innehåller exempel, se sid. 122-125. Den tyska frivilligorganisationen Vorratsdatenspeicherung har 2011 gjort en kvantitativ studie som visar att datalagring inte är effektiv, studien visar lägre uppklarningsprocent av allvarliga brott efter att lagstiftning om datalagring infördes. Samtidigt finns det metodologiska brister i denna studie då korrelation inte är det samma som kausalitet.

Det är bra att exempel från verkliga utredningar och underrättelseoperationer används, men jag tror det vore bra med en vetenskaplig studie, gärna med systematisk och empirisk metodik som kombinerar vad Combs (kvantitativ metod) och  McDermott (kvalitativ metod) har gjort. Jag har skrivit ett bokkapitel där jag diskuterar styrkorna och svagheterna i deras respektive metod, jag argumenterar för att de båda kan användas stegvis: först kvantitativ studie av allt tillgängligt material, därefter kvalitativ studie av det urval av fall som trillar ut från den kvantitativa studien. EU-kommissionen och den svenska datalagringsutredningen har bara gjort det senare och jag undrar hur urvalet av exempel har skett. Min text publiceras 2018.

Intervju om att USA spårar användare av Trumpkritisk sajt

Jag är intervjuad av SR P1 Ekot om "USA spårar användare av Trumpkritisk sajt", 15 augusti 2017.

Att upptäcka och förhindra brott

Jag har skrivit krönika i UNT den 28 januari 2017 "Att upptäcka och förhindra brott".

The Swedish Kings of Cyberwar

I have been interviewed in New York Review of Books for the article "The Swedish Kings of Cyberwar", to be published 19th January 2017. I found one map/illustration in the article very interesting, see below. It shows how the division of work and dynamics between Western intelligence services may change, i.e. Finnish intelligence services may gain influence at the expense of its Swedish counterparts.

Signalspaning i Finland

Jag är intervjuad i Hufvudstadsbladet under rubriken "Rysk datamanöver skyndar på finsk lag". Det finns ytterligare intressant artikel i samma tidning: "Här övervakas Finlands datatrafik".

Ny terrorlagstifting utan motstånd

Jag har blivit intervjuad i Sveriges Radio, P1 God morgon världen: ”Ny terrorlagstifting utan motstånd”.

Kriminalisering av terrorresor kan försvåra för FRA att signalspana

Idag blev jag intervjuad i P1-morgon om att en kriminalisering av terrorresor kan försvåra för Försvarets radioanstalt (FRA) att signalspana på personer som kan vara på väg att ge sig av. Det går bra för SÄPO att beställa signalspaning för underrättelseändamål och om det avser internationell terrorism, men i det ögonblick SÄPO inleder förundersökning (på vanlig svenska: brottsutredning) så ska signalspaningen enligt lag avbrytas. SÄPO får då förlita sig på traditionella tvångsmedel - hemlig avlyssning och övervakning som regleras i rättegångsbalken. Läs mer här, särskilt att SÄPO föreslår en "vägg" inom SÄPO mellan förundersökning och underrättelseverksamhet.

Uppdatering: Sveriges  Radio har nu lagt upp ytterligare ett inslag, lyssna här.

Återkommande fråga
Detta är en bekant frågeställning då SÄPO med återkommande mellanrum lyfter frågan om att signalspaning ska kunna fortsätta även om förundersökning inletts och vill ha ändrad lag.

Anders Eriksson presenterade i SOU 2009:66 ett förslag om lagen skulle ändras så att polisen skulle få använda signalspaning i brottsutredande syfte. Anders Eriksson har tidigare varit chef  och generaldirektör för SÄPO (1994-2000). De borgerliga partierna som ingick i Anders Erikssons referensgrupp ställde sig tveksamma till att polisen bör få använda signalspaning i brottsutredande syfte. De rödgröna partierna uttryckte ingen åsikt i denna fråga (se sid. 43 i SOU 2009:66). Anders Erikssons förslag godtogs inte av alliansregeringen utan en andra utredning tillsattes som ledde till en mer begränsad lagändring, se proposition 2011/12:179 "Polisens tillgång till signalspaning iförsvarsunderrättelseverksamhet".

Vad är problemet med SÄPOs linje?
Jag tar upp just denna problematik i artikeln "A Paradigm Shift in Swedish Electronic Surveillance Law" sid. 198, se nedan. Jag författade texten 2011 - efter Anders Eriksson presenterat sitt förslag men före proposition 2011/12:179 - förlaget var långsamma med publiceringen som dröjde till 2013. Jag har översatt förundersökning till "preliminary investigation".

In addition, Anders Eriksson suggests that signals intelligence towards international communication should be allowed for the purpose of a preliminary investigation (SOU 2009:66, pp. 126-128; section 5 of draft law on signal intelligence against foreign matters for law enforcement purposes). I find the proposal problematic for the following reasons.

Data collected for the purpose of a preliminary investigation can be used in a court as incriminatory evidence. Sweden as many other countries have fair trial requirements and rules providing that the Prosecutor must disclose all evidence that he/she intends to use at trial (RB, chapter 45, sections 4(4) and 9(2)) and allow the defence to inspect material in possession or under the control of the prosecution (partsinsyn), (RB, chapter 23, section 21(4); Lag (2009:400), chapter 10, section 3(1)). Furthermore, the police and the Prosecutor must act impartially, which means that they must investigate incriminatory as well as exculpatory evidence. The Prosecutor also has the power to make an appeal in favour of the defendant. (RB chapter 20, section 2(3), chapter 23, section 4; Riksåklagaren, 8 October 2009, p. 3). This means in turn that all data collected through signals intelligence and that is relevant for the case must be disclosed or made available to the defence through inspection. Such disclosure would probably be impossible due to the sensitive nature of signals intelligence operations (Signalspaningsnämnden, 30 September 2009, p. 5; Datainspektionen, 8 October 2009, p. 2). Thus, it appears difficult to meet fundamental fair trial requirements when using signals intelligence for the purpose of a preliminary investigation.

Ej unikt för Sverige
Dragkampen mellan FRA och SÄPO är inte unik för Sverige utan samma problematik verkar dyka upp i andra demokratier (i totalitära stater bryr man sig inte om denna problematik). James Bamford skriver nedanstående när han förklarar varför amerikanska NSA från 2000 inte lämnade över information till FBI som kunde ha förhindrat 11/9-2001. NSA motsvarar FRA, FBI motsvarar delvis SÄPO och FISA motsvarar delvis svenska Försvarsunderättelsedomstolen (UNDOM).

Beginning in October 2000, as a result of extremely sloppy and questionable work by the FBI, the FISA court ordered the wall between the FIB´s investigators and the NSA's eavesdroppers heightened considerably. The court found errors in approximately one hundred applications for FISA warrants, mostly in affidavits submitted by FBI supervisory special agents. The errors involved both omission of information and misrepresentations about criminal investigations of FISA targets. In addition, instead of having separate criminal and intelligence investigations, FBI agents were constantly moving back and forth between groups. This was exactly what was prohibited (Bamford, The Shadow Factory - The Ultra-Secret NSA from 9/11 to the Eavesdropping on America, 2008, s. 67).

Notera att Bamford skriver om problemet med "separate criminal and intelligence investigations" och hur det är svårt att upprätthålla en vägg mellan dessa - samma "vägg" som SÄPO föreslår som lösning.

Consequences of the CJEU judgment on data retention

I have received questions on the consequences of the CJEU judgment on data retention for Sweden's implementation law (here you may find the Government Bill later adopted by Parliament). The CJEU ruled that the directive is in conflict with the EU Charter on fundamental rights.

Considering that the EU Charter has only been in force since 1 December 2009 there are very few previous rulings. The most relevant is the Test-Achats case which provides that in such cases the national legislator must change national legislation that is based on a directive that violates the EU Charter. The EU commission made a guide following the Test-Achats case. The present judgment on data retention differs from Test-Achats. In Test-Achats the CJEU ruled that only some of the provisions in the directive at hand violated the EU Charter, the judgment included a deadline for amending national legislation of these provisions. The present judgment on data retention lacks a deadline, at the same time the entire directive is declared invalid.

My preliminary conclusion is that the data retention directive and the implementing national legislation all are invalid.

I have consulted with Professor Jane Reichel on EU law before writing this post. However, any shortcomings relating to reasoning or conclusions should be attributed to me.

In September 2014 I will present a paper on metadata collection, which will include this judgment. Here are some of my previous writings: a longer article and a guest post at Lawfare (published in cooperation with the Brookings institution) .

Disclaimer
The preliminary conclusion provided here is intended for general information purposes only. I do not accept responsibility or liability for action taken based on this preliminary conclusion.

EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt

Idag blev jag intervjuad i Aftonbladet under rubriken "EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt". (länk saknas)

Frågor och svar om domen som upphäver datalagringsdirektivet

Idag blev jag omnämnd i Sveriges Radio Ekot under rubriken "Frågor och svar om domen som upphäverdatalagringsdirektivet".

Omstridd datalag förklarad ogiltig

Idag blev jag intervjuad i Sydsvenskan under rubriken "Omstridd datalag förklarad ogiltig".

Obama begränsar avlyssning

Idag blev jag intervjuad i SvD under rubriken "Obama begränsar avlyssning".

Kan SIUN underkänna något som är godkänt av försvarsunderrättelsedomstolen?

Jag får en hel del frågor från media om hacking, ibland benämnt aktiv signalspaning. Jag har nu gjort en intressant återupptäckt i regeringens proposition efter Studio Etts intervju med försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Runar Viksten. Jag har i olika intervjuer förklarat att FRA kan ha hittat ett kryphål eller tolkat lagen så att aktiv signalspaning är tillåtet, men att jag själv anser att signalspaningslagen med dess förarbeten är författad på sådant sätt att det ej är tillåtet. Det är möjligt att Runar Viksten gör en annan bedömning men han ger inga definitiva svar i Studio Ett.

Viksten säger dock att om domstolen godkänt spaning så kan det inte vara olagligt. Samtidigt rapporterar NyTeknik att SIUN ska granska påståendet om aktiv signalspaning. SIUN uppger att sådan granskning inte skett. Då kanske det uppstår en förhoppning hos vissa att SIUN ska rätta till eventuella felbedömningar som domstolen gjort. Då uppstår frågan, låt oss anta följande. FRA har ansökt om att utföra aktiv signalspaning och fått godkännande av domstolen. Vidare låt oss anta att SIUNs jurister tidigare funderat på frågan utan att veta om det sker och kommit fram till att signalspaningslagen inte tillåter aktiv signalspaning. Kan SIUN underkänna domstolens bedömning när verksamheten blir känd efter Uppdrag Gransknings avslöjande? Svaret är nej. I regeringens proposition prop. 2008/09:201 sid. 97 som var underlag för upprättande av SIUN framgår följande.

"det [ingår inte] i kontrollmyndighetens uppgifter eller befogenheter att överpröva Försvarsunderrättelsedomstolens ställningstaganden"

På vanlig svenska, det är försvarsunderrättelsedomstolen som ensamt avgör hur lagen ska tolkas i detta hänseende. SIUNs enda uppgift i detta avseende blir att kontrollera huruvida FRA följt domstolens beslut.

Den enda instans som skulle kunna pröva försvarsunderrättelsedomstolens bedömning huruvida aktiv signalspaning är tillåten blir därmed Europadomstolen i Strassbourg. Klagomål måste lämnas in inom sex månader efter tidpunkten för kränkningen blev känd/avslutades. Min bedömning utifrån artikel 8 är att aktiv signalspaning kan vara tillåten enligt Europakonventionen om det finns tillgänglig och förutsebar lag. Jag menar att signalspaningslagen brister vad avser förutsebarhet.

Jag är felciterad i DN

I fredags blev jag intervjuad av DN om FRAs underrättelseverksamhet riktad mot ryska företag i energisektorn. Journalistens fråga och mitt svar på nätet blev följande (länk):

Ser du inga problem med FRA:s signalspaning mot Ryssland och Baltikum?

– Det jag tycker är problematiskt är när man samlar in mängder av information om privatpersoner så väldigt brett. Spaning mot stater och företag inom enerigsektorn, som står nära stater, ser jag som mindre problematiskt.

Det stämmer också med det citat som jag fick se och godkännna före publicering lördagen den 7 december 2013 på nätet.

I papperstidningen den 8 december 2013 kan man läsa följande citat av mig.

- FRAs massavlyssning av privatpersoner är mer problematisk

Citatet blir fel eftersom jag menar att ordet "massavlyssning" leder tankarna fel, det ger intrycket av att FRA läser väldigt många meddelanden och lyssnar på väldigt många samtal. Jag hävdar istället att FRas avlyssning är relativt begränsad medan inhämtningen och lagringen av trafikdata/metadata (vem som kommunicerar med vem) är väldigt omfattande. Jag har talat med journalisten och detta är ingen större sak men då jag påstår att regeringen beskriver FRAs verksamhet på ett felaktigt sätt (genom att mörka lagringen av trafikdata/metadata) så är det viktigt att jag på detta sätt korrigerar. Jag har vid flera tillfällen anmärkt på att journalister på ett felaktigt sätt talar om FRAs avlyssning, mer lämpligt är att tala om övervakning, insamling, och lagring av uppgifter, då blir det olyckligt med citat där jag verkar falla i samma fälla.

Jag försökte i SVT Agenda vara överpedagogiskt genom att illustrera skillnaden mellan avlyssning och övervakning med ett kuvert.

Medverkan i SVT nyhetsmorgon om FRAs spaning mot Ryssland

Idag har jag medverkat i SVTs nyhetsmorgon om uppgifterna att Sverige bedriver spaning mot Ryssland och delar med sig till USA under rubriken "Inte förvånad".


Uppdatering. Jag har även medverkat i P1 SR Ekot (Enström försvarar FRA:s spioner), P3 Nyheter (Varför spionerar Sverige på Ryssland?) och Aftonbladet (Så läser FRA viktiga ryska mejl)

Kommentar om FRAs presskonferens II - relativt stora mängder lämnas över till andra länder

Fredrik Wallin försöker förklara hur FRA inte arbetar med brottsbekämpning men kan lämna stöd till de brottsbekämpande myndigheter. Journalisterna tycker det låter konstigt. FRA borde istället tala om skillnaden mellan underrättelseverksamhet/signalspaning för polisära ändamål och brottsutredning (förundersökning). Det första är tillåtet för FRA, det senare är förbjudet. Med FRAs nuvarande begreppsanvändning blir det bara förvirrat. lagtexten bidrar inte till att skapa klarhet.

Vid 11.56 talar Fredrik Wallin om obearbetat material.Därefter får Wallin frågan om vi lämnar ifrån oss obearbetat material och han svarar ja. Vid 13.45 talar Monika Kleja om mängder av rådata och Fredik Wallin nickar och hummar medgivande. Vid 16.02 talar Fredrik Wallin om att "relativt stora mängder" lämnas över till andra stater. Då har han tidigare sagt att FRA bara får lämna över det som är tillåtet enligt svensk lag men inhämntningen rör bara bara ett "relativt litet antal". Här blir det en motsägelse. Wallin uppger att det inte krävs domstillstånd för att lämna över data. Bra frågor från journalisterna och upplysande svar från Wallin.

Egentligen är det ganska häpnadsväckande att nu medger FRA att de överlämnar relativt stora mängder data till andra länder vilket är motsatt jämfört med tidigare besked.  Jag tror det smart att FRA att göra så, nu kommer det bara bli en stor gäspning jämfört med om någon läckt samma information. Om någon inifrån FRA kulle läcka mer konkret information i framtiden kan FRA peka tillbaka på dagens presskonferens och förklara att de redan berättat om saken.




Uppdatering: DNs Hans Rosén fyller på, bl.a. anger FRAs Fredrik Wallin att frågan om trafikdata ”inte är jättetydligt uttryckt” i lagstiftningen. Det var ett medgivande som jag önskar att även regeringen sagt istället för talet om att verksamheten är noga reglerad.

Presskonferens hos FRA

Idag höll FRA presskonferens och SVT har publicerat nedanstående klipp med del av presskonferensen. Jag tyckte det kom fram en del del intressant. Vid  14.50 förklarar Fredrik Wallin att terrorism inte så är dominerande. Senare förklarar han att SÄPO är en förhållandevis liten beställare. Den huvudsakliga uppdragsgivaren är utrikesdepartementet. Regeringen fattas årligen ett övergripande inriktningsbeslut som är tematiskt och geografiskt avgränsat.Mer detaljerade beställning görs från respektive departement, framförallt Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet. En ny och ganska intressant uppgift är att domstolen lämnar 20-30 tillstånd per år.

Generell inhämtning
Vid 20.30 förklarar Fredrik Wallin att all inhämtning måste ske enligt inriktning vilket ger intrycket av inhämtningen är väldigt begränsad. En journalist frågar då om de finns mer generella tillstånd och får återigen beskedet att all inhämtning måste ske enligt inriktningf vilket ger intrycket av ej finns generella inhämntningstillstånd. Då frågar en kvinnlig journalist (jag gissar att det är Monika Kleja från NyTeknik) om FRAs utvecklingsverksamhet. Fredrik Wallin svarar då att även den är tillståndsgiven. Detta är inget jag ifrågasatt, problemet är att sådan inhämtning inte är begränsad till de åtta punkter med yttre hot. Fredrik Wallin anger att denna inhämtning är "relativt liten". Jag hade gärna velat veta vad han menar med "relativt liten", menar han "relativt liten" volym av data eller "relativt liten" vad avser antalet poster (dvs antal samtal och meddelanden som berörs). Som bekant tar ju ett meddelandes innehåll (t.ex. en videofilm) betydligt mer volym än uppgifter om meddelandet (trafikdata/metadata). För mig var dte oklart om Fredrik Wallin talade om "innehåll" eller "metadata" när han sa relativt liten. Datainspektionen skrev efter sin granskning den 6 december 2010 (sidan 4) att trafikdata avseende kommunikation som färdas i de aktuella kablarna lagras med "relativt hög sannolikhet".

Följdfrågor som saknades
Det hade varit bra om någon journalist frågat 1) huruvida Fredrik Wallin talade om innehållet eller trafikdata när han talade om "relativt liten" samt 2) varför FRA talar om "relativt liten" när Datainspektionen talar om "relativt hög sannolikhet".

Transcript of interview in currrents events program SVT Agenda

Here is the video and a transcript in English of the interview with me on FRA (the Swedish equivalent of the NSA) in the currents events program  "SVT Agenda".

The following background is given before the interview: 1) The Norwegian Government is worried that Norwegian communication is under the surveillance of FRA because a substantial amount of Norwegian domestic communication is routed through Sweden. 2) General Alexander explains that the metadata is collected by European intelligence agencies which is shared the data with NSA. 3) Swedish Foreign Minister Carl Bildt explains that Sweden has the best legislation and oversight in the world.

Anders Holmberg (AH): Mark Klamberg is with us, lecturer in public international law at Uppsala University. You have been critical against the law on signals intelligence since the debate in 2008, welcome to our show.

Mark Klamberg (MK): Thank you.

AH: What is your opinion, does the Norwegian Government have any basis for their worries?

MK: The legislation permits surveillance towards Norwegian communication. I dont know if and to what extent such surveillance is carried out.

AH: What kind of guarantees could the Norwegian Government get?

MK: I think it would be difficult to issue such guarantees because Denmark and Finland are also worried, if Sweden would issue guarantees to all countries surrounding Sweden, there would not be any communication left to have surveillance on.

AH: Because it is only communications crossing Swedish borders that may be subjected to FRA surveillance?

MK: That is correct.

AH: In the introduction we heard top US officials explain that European intelligence agencies has collected the date and shared it with the US, has the FRA done the same?

MK: Such practice is consistent with my understanding of how the FRA operates, it was disclosed in 2008 by SVT (TV public broadcasting) that the FRA collects and stores huge amounts of metadata and there was a subsequent disclosure that the FRA transferred such data in bulk to the US. Thus it (the FRA modus operandi) is consistent with the current disclosures.

AH: You are talking about “bulk” and “metadata”, what is that?

MK (holding an envelope): Metadata is, if we take the example of a phone call, information on who is making the phone call and who is receiving it, the same applies to e-mails. When talking about an e-mail message one can choose either to read the content of the message or - if we look at an envelope - we can identify the receiver and the sender. One can do so in relation to phone communication and e-mails -  metadata is envelope information that is stored in huge amounts. That is what has been revealed now in relation to the US and what has previously been revealed in relation to Sweden.

AH: And it is enormous amounts of communication?

MK: In relation to France and Spain it amounts to tens of millions of records per month which are stored and transferred to the US.

AH: If one does not look into the envelope, what use can one have of it?

MK: One could use such data in an efficient manner to chart crime and terrorism, however it can also be abused and derail. Please allow me to make a comparison. It is not an example of FRA operations. There was a recent disclosure of monitoring by the Skåne province police which involved a large database with records of people with Romani ethnicity. They have not been wire-tapped or had their messages read. They have been monitored (charted). Each record on an individual in isolation may appear harmless but when aggregated it is perceived as very invasive. Now, the FRA is not interested what is happening on the Skåne countryside but it is a good example how metadata surveillance may be intrusive.

AH: Now, the FRA has the (legal) right to conduct surveillance and share data with other countries, what is the problem if the FRA is doing the same thing as other European intelligence agencies?

MK: My view is that the problem is that when this legislation was adopted the message was that it was very regulated and that only small amounts if information would be stored. However, when one studies the internal (FRA) documents leaked to SVT, when I study the law and you read the reports of the Swedish Data Inspection Board the opposite picture emerges: the surveillance and storage of data is massive. The problem is that the Government gives one picture, the law and leaks from inside the FRA on how it actually works gives a totally different picture.

AH: But you have heard Minister of Foreign Affairs Carl Bildt say that we have the best legislation in the world, there is no better law in this area than the law on the FRA.

MK: Sweden has legislation but I don’t think it establishes strong limits, the law has many provisions but each prohibitive provision is subject to a (permissive) caveat/exception. I think this legislation is hollow.

AH: But there is special committee that is exercising oversight over the FRA? It is called SIUN.

MK: As long as the law is very permissive, it does not matter what this committee thinks. Further, it is the Government that makes the appointments to the committee and if the committee would find something unsuitable (in the FRA operations) although still legal, it reports to the Government. Moreover, it is also the Government that has the final say on who sits on the court that approves the reporting (sic! it should be “surveillance”) and the Government can ask the FRA to conduct surveillance. Too much power is associated with the Government (of Sweden) and I perceive that as a problem.

AH: Hold on, I need to understand. So you mean that the Government can ask for surveillance and the Government decides which persons are exercising oversight over the FRA?

MK: That is correct.

AH: And that is not, you…

MK: I don’t agree with Carl Bildt that Sweden has the best legislation. In the US they are having congressional hearings where top officials are questioned. That has not happened in the Swedish parliament, I would have liked such hearings in the Swedish parliament.

AH: These are secret activities. Isn’t obvious that we can’t have public hearings, the FRA cannot provide information on who they are targeting, can they?

MK: Yet they are now having (public) hearings in the US. True, it would be inappropriate if the FRA would disclose to the public who they are targeting and which networks are under surveillance. However, I find it reasonable that the people is entitled to information on the scale of the surveillance. We (the people) don’t know that at the moment.

AH: The Government has been very silent with comments on this matter, what is your conclusion (interpretation)?

MK: Sweden has an exchange of data with the US, if the Swedish Government would start to complain against the US it could soon come right back (at the Swedish Government).

AH: This story will not disappear soon. Mark Klamberg, thank you for being with us.

MK: Thank you.